- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
241-242

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad, sportv. - Vad, fiskredskap. Se Fiskredskap, sp 451 - Wad, Gustaf Ludvig - Vada, socken i Stockholms län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

botten, ej gärna öfverstiga 1,2 m. för ryttare,
1 m. för gående och 0,9 m. för åkande (för
automobiler mindre). Strömhastigheten får endast vid helt ringa
djup öfverstiga 1–1,5 m. i sekunden. Bottnen är bäst,
då den består af grus eller småsten, medan lerig
och dyig botten är olämplig, i synnerhet för hästar
och fordon. Förekomsten af vad anges å karta på ett
särskildt sätt, som återfinnes bland kartbeteckningar (se d. o.).
Äfven om vadställen ej äro särskildt utsatta på
fältkartan, kan en van kartläsare genom att
studera kartan finna värdefulla anvisningar för vads
uppsökande. Då ett vattendrag på en kortare
sträcka synes föra samma vattenmassa, så måste,
vid samma bredd, minsta djupet vara, där strömmen
är starkast, och dessa ställen framgå af kartan dels
genom höjdsiffrorna, dels genom fors- och
vattenfallstecken, dels af terrängbeteckningen. Där
strömmen är starkast, är vad ofta att finna.
Vattensågar och kvarnar tyda på tillvaron af
vattenfall, och nedanför dessa har man äfven att söka
vad. I närheten af broar förekomma ofta
vadställen, ty under forna tider togs vägen öfver
vadet, och först senare blef bro byggd. Vadställe
kan man däremot icke vänta att finna, där ån
går genom slättmark, särskildt om
kanaliseringsarbete där företagits eller om marken är sumpig.
– Vid passerandet af ett vad, vadning,
genom strömmande vatten bör ryttaren rikta
sin häst på sned mot strömmen samt öfverflytta
kroppstyngden något åt strömsidan (fig. 1).
Ryttaren får ej, af fruktan att hästen skall snubbla,
söka bära honom i tyglarna, utan skall lämna
hästen frihet att sköta sig själf, likväl
färdig att med bridongen vid behof ge hästen ett
tillfälligt stöd. Fötterna tas ur stigbyglarna, men
ryttaren får ej för att icke väta ned sina stöflar
draga upp knäna, hvarigenom han förlorar
herraväldet öfver hästen. Stannar hästen och sparkar
med frambenen, är det tecken till, att han vill
lägga sig, hvarför han måste framdrifvas.
Ryttaren skall ej se ned i vattnet, ty då kan han lätt
få svindel, i synnerhet om strömmen är stark,
utan bör stadigt fästa blicken på det ställe, till
hvilket han skall rida; detta bör f. ö.
iakttagas, vare sig man vadar till häst (fig. 1), till fots
(fig. 2) eller i fordon (fig. 3).
B. C–m.
illustration placeholder
Fig. 2. Vadning till fots.

illustration placeholder
Fig. 3. Vadning i automobil.


Vad, fiskredskap. Se Fiskredskap, sp. 451,
Not, Påsenot och Sillfiske, sp. 523–524.

Vad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
Binnebergs och Valla tingslag. 1,089 har. 438
inv. (1919). Annex till Hjälstad, Skara stift, Södra
Vadsbo kontrakt.

Wad, Gustaf Ludvig, dansk historiker, f. 28
aug. 1854, blef 1877 statsvetenskaplig kandidat, var
1881–93 anställd hos öfverpostmästaren i
Köpenhamn och blef därefter landsarkivarie i Odense.
Han deltog redan 1876 i ett personalhistoriskt verk
om Herlufsholm och var 1883–89 redaktör af
"Personalhistorisk tidsskrift", har vidare författat
minnesskrifter om Vallö stift (1888) och grefskapet
Knuthenborgs grundläggare Eggert Knuth och
syster Larche (1881) samt utgett "Herluf Trolles
og Birgitte Gjöes breve" (1893) och skrifvit Fra
Fyens fortid
(2 bd, 1916), hvari ingå
brefväxlingar mellan Werlauff och Vedel-Simonsen
1809–58.
E. Ebg.

Vada, socken i Stockholms län, Vallentuna härad.
2,030 har. 259 inv. (1919). V. bildar med Angarn
ett pastorat i Uppsala stift, Roslags västra kontrakt.


Wadai, land i norra Central-Afrika, ö. om
Tsadsjön inom öfvergångsbältet mellan Saharas ökenland
och Sudans savanner (se kartorna till art. Afrika),
tillhörande Tsadterritoriet i Franska
Ekvatorial-Afrika. Omkr. 445,000 kvkm. Landet sluttar mot
n. v. och v. Enär alltså de högre belägna
trakterna befinna sig i ö. och s. ö., äro också där de
bäst bevattnade och mest kultiverade delarna
belägna. Ju mer man kommer mot n., dess mer antar
landet ökenkaraktär; floderna, som alla konvergera
mot Tsadsystemet, bli ej mer perenna. Den
betydelsefullaste strömmen, Batha, slutar, innan den
nått fram till Tsad, i en depression med en sjö,
kallad Fittrisjön, hvars konturer dock alltefter
vattentillförseln äro högst variabla. Befolkningen,
till väsentliga delar negroid med inblandade
arabiska element, uppskattas till omkr. 3 mill. Maba,
den härskande stammen, torde vara af etiopisk
härkomst och ha invandrat österifrån, från Nubien,
men förråder genom sin mörka hudfärg stark
uppblandning med negerblod. Dess antal torde f. n.
uppgå till 750,000. Mabas äro bosatta i de östra,
bergigare och bördigare delarna af landet. Där

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free