- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
333-334

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlenbergia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Prinsessans visa, sagospel (1909), och sagosamlingar,
t. ex. Anna W:s Sagor (1908). Hon eger sin styrka
i skarpsynt iakttagelse af hvardagsmänniskors
väsen, godlynt gäckeri och samtalstonens
osökta naturlighet. 1888 gifte hon sig med
tidningsmannen F. Kjerrman (d. 1896), men
författar under sitt flicknamn äfven som änka.
(F. V.)

Wahlenbergia Schrad., bot., ett efter G. Wahlenberg
uppkalladt släkte af örter eller mera sällan
halfbuskar med omkr. 100 arter, hörande till
fam. Campanulaceæ (underfam. Campanuloideæ) och
i synnerhet utbredt på södra halfklotet, där det
på sätt och vis vikarierar för släktet Campanula;
i Europa (Väst-Europa) finnas endast 2 arter. Från
Campanula skiljer sig Wahlenbergia hufvudsakligen
genom kapseln, som öppnar sig med valvler, ej med
porer såsom hos Campanula. Blommorna äro blå, hvita
eller rödaktiga, klocklika. Som prydnadsväxt odlas
i trädgårdarna den från Australien härstammande
W. gracilis.
G. L—m.

Wahlenbergs glaciär. Se Spetsbergen, fig. 3.

Wahlen skans. Se Karlsten, sp. 1105, och Marstrand,
sp. 1088.

Wahlfisk, Johan, präst, författare, f. 15 aug. 1842
i Asker, Närke, blef 1863 student i Uppsala,
prästvigdes 1867, vardt 1873 domkyrkokomminister
i Strängnäs, 1880 kyrkoherde i Kil och Gräfve
och 1889 kontraktsprost. W. har belyst den
svenska kristendomspedagogikens utveckling
i flera på sitt område banbrytande arbeten:
Den kateketiska undervisningen i Sverige ifrån
reformationen intill slutet af 17:e århundradet

(1876), Den kateketiska undervisningen i Sverige
ifrån reformationen till 1811
(1889) och Om
konfirmationen och katekumenundervisningen i
svenska kyrkan
(1897). Flitigt verksam som kultur-
och konsthistorisk forskare, har W. i Södermanlands
och Örebro fornminnesföreningars skrifter, äfvensom i
andra publikationer af liknande art, offentliggjort
flera märkliga undersökningar, bl. a. Griseldasagan
i textil framställning å duk, omkr. 1500, i Strängnäs
kyrkomuseum
(1880), Karl Gustafs stads manufakturverk
och dess s. k. Tyska församling 1656—1749
(1895),
Strängnäs domkyrka och dess minnen (1904), Om Örebro
stad, dess utveckling och topografi i äldre tider

(1905) och flera kyrkobeskrifningar från Närkes
landsbygd. I Örebro läns hushållningssällskaps
till dess sekeljubileum utgifna historia har han
tecknat Hemslöjden i Örebro län under 100-årsperioden
1803—1902
(1902). Dessutom har han utgett ett stort
antal minnesteckningar, tillfällighetstal m. m. och
slutredigerat sista delen af K. F. Karlsons Blad
ur Örebro skolas historia
(1899). W. utnämndes 1897
till teol. doktor och är sedan 1890 korresp. led. af
Vitt. hist. o. ant. akad.
E. N. S—g.

Wahlgren. 1. Fredrik August W., anatom, f. 26 aug. 1819
i Lund, d. där 25 juli 1877, inskrefs som student
i Lund 1835 samt blef med. licentiat 1847 och
kirurgie magister 1848. Han disputerade 1849 för
med. doktorsgraden (Bidrag till generationsorganernas
anatomi och fysiologi hos människan och däggdjuren
)
och företog därefter en utländsk studieresa, hvarunder
han studerade företrädesvis i Utrecht för Schröder,
van der Kolk och Donders. 1850 erhöll han diplom som
med. doktor, och 1868 promoverades han till filos.
hedersdoktor. Efter att ha förestått anatomie
adjunktstjänsten vid Karolinska institutet
utnämndes han 1850 till dess ord. innehafvare
och fick 1852 enahanda befattning vid Lunds
universitet. 1857 befordrades han till zoologie
professor där. Medan det zoologiska studiet vid
de svenska universiteten dittills så godt som
uteslutande rört sig på det zoografiska planet,
innebar den zoologiska professurens besättande med
W., att jämväl detta ämnes morfologiska sida blef
företrädd vid det sydsvenska universitetet. Detta
framgår ock af W:s författarskap. Redan hans
ofvannämnda gradualdisputation var en mycket värdefull
jämförande-anatomisk studie. Af hans öfriga arbeten må
nämnas Kort framställning af vensystemets anatomi hos
människan med fästadt afseende äfven på de öfriga
däggdjuren
(1851), Om byggnaden af ryggmärgen och
ryggmärgsganglierna hos rockan
(1853, belönadt med
Flormanska priset) och Några bidrag till de vilda
djurens patologi
(1873). Af ett stort anlagdt arbete
om de svenska nötkreaturens historia har postumt
utkommit endast ett brottstycke.

illustration placeholder

2. Anders Nils Henrik W., den föregåendes son,
skogsman, f. 15 febr. 1861 i Lund, blef filos.
kandidat där 1882, genomgick Danielslunds
lägre skogsskola 1882 och utexaminerades från
Skogsinstitutet 1883, blef e. o. jägmästare 1884, var
1885—92 extra tjänsteman i Domänstyrelsen och uppehöll
under denna tid flera gånger lektorsbefattningen
i naturvetenskap vid Skogsinstitutet. W. blef
1892 assistent i Örbyhus revir, 1894 föreståndare
för Kolleberga skogsskola och 1901 jägmästare i
norra Roslags revir samt förordnades 1906 till
t. f. direktör för Skogsinstitutet. När detta 1915
omorganiserades till skogshögskola, förordnades
W. till dess förste rektor samt kallades till förste
innehafvare af professuren i skogsskötsel där. W. har
anlitats för åtskilliga kommittéuppdrag, afseende
den högre skogsundervisningens omorganisation
(1906—08), revision af jaktlagstiftningen (1908)
och åvägabringandet af läroböcker och planschverk
ang. skogsvård (1912). W. är intresserad jägare och
jaktvårdare och redigerade "Svenska jägarförbundets
nya tidskr." 1894—1907 samt är en god djur-
och landskapsmålare (Svenska konstnärernas
förening). Som skogsman har han egnat sig dels
åt det skogshistoriska området, dels åt själfva
skogsskötseln och särskildt specialiserat sig på
skogsodlingsfrågor. I skogs- och jakttidskrifter har
han publicerat ett flertal artiklar, bland hvilka
må framhållas Skogshushållningen och villebrådet (i
"Skogsv. tidskr.", 1904), Hvilka erfarenheter hafva
hittills vunnits beträffande främmande trädslags
införande i våra skogsmarker?
(i "Landtbr. akad:s
handl. och tidskr.", 1912), Böra vi ej bättre taga
vara på våra löfträdstillgångar?
(i "Skogen", 1918),
Skogen och människan i förhistorisk tid (ibid., 1919)
samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:34 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free