- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
337-338

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wahlenbergia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

d. o., fig. 2). Restaureringar har W. utfört af
Garpenbergs kyrka (med utkast till vägg- och
hvalfmålningar) 1903—04 samt Danderyds kyrka
1912—15 och, delvis, Hedemora kyrka. Antagna af
resp. församlingar äro ritningar till nya kyrkor
i Kristiania å Hammersborg (med församlingshus och
pastorsboställe), och Bjuråker (Hälsingland) samt
restaurering af Stora Skedvi (Dalarna). Genomgående
omdekorering af Oskarskyrkan i Stockholm håller
f. n. på att utföras. Till W:s senaste arbeten
höra skisser till nya kyrkor i Östersund, Finspång
och Nynäshamn, de båda sistnämnda i förening med
församlingshus m. m. Bland mera betydande icke utförda
täflingsförslag är projektet till bebyggande af
Kaptensudden på södra Djurgården (erhöll 1:a pris vid
täflan 1902) och till Tekniska högskolans nybyggnad
(3:e pris 1912). – Ritningar till möbler har W. utfört
till ett 50-tal rum. Han har dessutom lämnat ritningar
till arbeten i väfnad, järn, koppar, silfver och guld,
till tapeter, bokband m. m. samt gjort utkast och
modeller till dekorativ skulptur (bl. a. reliefer
på Centralpalatset i Stockholm samt tympanonfält på
mausoleet på Tjolöholm).

W. är en af de förnämste representanterna för den
moderna svenska arkitekturen i dess sträfvan till
konstruktiv följdriktighet och aktning för materialets
karaktär och fordringar. Att han eger både djärfhet
i tanken, rik fantasi och stor formbildande förmåga
visar främst Engelbrektskyrkan med sina dristigt
upptornade byggnadsmassor, som göra intryck af
att resa sig direkt ur bergets granithällar —
interiören gör, trots sina ej synnerligt stora
mått, en imponerande verkan och är i sin mäktiga,
enkelt formade resning sällsynt enhetligt
hållen. Nya uppslag af betydelse äro här lösta,
starkt personligt och med genial skaparkraft. Som
författare har W. uppträdt med uppsatser i
tidskrifter (En gård och dess trefnad, Plantering
som stadsplanekonst
m. fl.) och i Nordisk familjebok.
G—g N.

Vahlodea Fr., Lapptåtel, bot., ett lågväxt,
glatt och mjukt, i fjälltrakter växande gräs
(fam. Gramineæ), som har korta, platta blad och
omkr. 4 mm. långa, 2–3-blommiga småax, hvilka, till
antalet få, sitta i en gles vippa. Den skandinaviska
arten V. atropurpurea Fr. växer å fuktiga ställen
i Torne lappmark ned till Härjedalen samt å Norges
fjäll från Östfinmarken ned till Kristiania stift.
O. T. S. (G. L–m.)

Vahlquist, Konrad Fredrik, läkare, politiker, f. 25
jan. 1856 i Flistad, Östergötland, blef student i
Uppsala 1878 och med. licentiat 1889. Han har innehaft
beställningar som militärläkare vid olika regementen
samt är sedan 1917 fältläkare. 1890—1905 var han
stadsläkare i Skänninge. W. var 1900—17 moderat
led. af Andra kammaren först för Östergötlands
mindre städer samt Grenna och Askersund, sedan för
Östergötlands södra valkrets och hade sedan 1906
plats i bankoutskottet.
J. C.

Wahlquist, Vilhelm, apotekare, f. 16 juli 1862 i
Uppsala, blef farmacie kandidat 1884 och aflade
apotekarexamen 1890. S. å. tog han anställning
vid apoteket "Vasen" i Linköping samt kort därpå
vid apoteket "Bäfvern" i Stockholm. Han blef
1903 sekreterare i Centralstyrelsen för Svenska
farmaceutförbundet, tillhörde Farmaceutiska
föreningens styrelse 1894—99 samt blef dess
sekreterare 1904. Sedan 1903 har han utgett
"Farmaceutisk revy". W. har intresserat sig
mycket för skytteväsendet (se d. o., sp. 1290)
och är sedan 1889 sekreterare i Skytteförbundets
öfverstyrelse.
C. G. S.

Wahlqvist, Ehrnfried, målare, f. 26 mars 1815 i
Ystad, d. 3 maj 1895 i Stockholm, studerade 1850–55 i
Düsseldorf och Köpenhamn, målade företrädesvis månsken
och landskap i lätt höstdimma (ofta med motiv från
Djurgården vid Stockholm).

Wahlstatt, by i preussiska prov. Schlesien, 9
km. s. ö. om Liegnitz, ligger på den plats, där
Neder-Schlesiens hertig Henrik II i spetsen för
tyska riddare och polacker 9 april 1241 levererade
mongolerna (tatarerna) ett blodigt slag, i hvilket
hertigen stupade. Mongolerna segrade, men deras seger
var så dyrköpt, att de ej vågade fortsätta sitt tåg
västerut. Till minne af slaget byggdes ett kapell,
omkring hvilket byn W. uppstått, och där firas årligen
en minnesfest ("tatarfest"). V. om byn ligger det
slagfält, där Blücher 26 aug. 1813 vann sin stora
seger öfver fransmännen (se Katzbach), hvilken
förskaffade honom titeln furste af W.

Wahlstedt, Lars Johan, botanist, f. 27 mars 1836
i Värsås socken, Västergötland, d. 26 april 1917
i Vittsjö, Skåne, blef filos. doktor i Lund
1862, var akademiträdgårdsmästare där 1862—64
och deltog i den nya trädgårdens anläggning, var
lektor i naturalhistoria i Kristianstad 1865—1905,
frökontrollant i Kristianstads län och sekreterare i
dess hushållningssällskap. Han utgaf läroböcker samt
flera skrifter öfver characéerna och Violasläktet,
däribland Monografi öfver Sveriges och Norges
characéer
(1875), och utgaf som exsickatverk Characeæ
Scandinaviæ exsiccatæ
(tills. med O. Nordstedt;
1871—74), Characeæ exsiccatæ (tills. med Migula och
Sydow; 1892—96), och Violæ Sueciæ exsiccatæ (tills.
med L. M. Neuman och S. Murbeck; 1886—93). – Hans son
Axel Johan Gabriel W., f. 11 jan. 1867 i Kristianstad,
filos. (1887) och med. (1892) kandidat i Lund samt
med. licentiat (1898) vid Karolinska institutet,
har haft anställning som militärläkare, sedan 1916
som fördelningsläkare, och redigerar "Tidskrift
för frivillig sjukvård" (1915). Han har inlagt stor
förtjänst om idrotts- och skytteväsendet och är en
insiktsfull numismatiker (ordf. i Sv. numismatiska
föreningen). Led. af Krigsvet. akad. 1915.
C. Lmn.

Wahlström, Jonas Gustaf, författare, publicist, f. 15
dec. 1814 i Värmland, d. 28 okt. 1885 i Uppsala,
student i Uppsala 1831, filos. magister 1839, blef
1840 e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket
och tjänstgjorde där 1847–50 som förste amanuens,
hvarefter han bosatte sig i Stockholm. 1839–52 var han
(under sign. – A – Ö – och – a – ö –) medarbetare i
"Biographiskt lexicon", i hvars redaktion han en
tid intog en ledande ställning, och utgaf därjämte
Fornnordiskt bibliotek (1847–48) och Den nyaste
forskningen angående Nordens äldsta bebyggare och
deras efterlemnade minnen
(1852). Därefter egnade han
sig nästan uteslutande åt politiskt skriftställen,
mest i egenskap af publicist. 1839 hade W. i Uppsala
blifvit delegare i ett boktryckeri ("Wahlström &

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free