Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valle Inclán y Montenegro, Ramón del - Vallejo - Vallejos, José Joaquin - Vallekilde - Vallen (Wallen) - Wallén, Gustaf Teodor - Wallén, Axel Vilhelm - Wallenberg, släkt - Wallenberg, 1. Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och på prosa La marquesa Rosalinda och El
embrujador. Se "Mercure de France" 16 mars 1914.
Ad. H—n.
Vallejo [väle͡i[h]å͡u], stad i nordamerikanska staten
Kalifornien, belägen vid San Franciscovikens
nordligaste del, San Pabloviken. 7,965
inv. (1900). Den ligger i Napa valley, ett af statens
yppersta fruktodìingsområden. Export af torkad frukt
och hvete. Kvicksilfver utvinnes i grannskapet. V. var
på 1850-talet statens hufvudstad och var ännu 1871 den
tredje i ordningen, men har sedan mist sin betydelse.
A. N—d.
Vallejos [valje’chås], José Joaquin, chilensk
författare och politiker, f. 1809 i Copiapó,
d. 1858, skref under pseudonymen Jotabeche
en rad sedeskildringar, som förvärfvade honom
rykte. Starkt påverkad af Larra är Colección de
artículos de Jotabeche, som intar ett hedersrum inom
den sydamerikanska litteraturen, och hans La gallina
ponedora, ó los huevos, ett våldsamt angrepp på hans
politiska motståndare, väckte genom satirens skärpa
stormande bifall och motangrepp.
Ad. H—n.
Vallekilde [-kille], dansk folkhögskola
i Odsherred i norra Själland,
grundlades 1865 af E. Trier (se denne).
E. Ebg.
Vallen (Wallen), gods i Voxtorps socken,
Hallands län, 1,5 km. n. ö. om Voxtorps kyrka och
8 km. ö. om Vallberga station vid Västkustbanan,
invid Smedjeån, en biflod fr. v. till Lagan,
och den lilla insjön Vallsjön omfattar 12 1/3 mtl,
med en areal af omkr. 7,900 tld, hvaraf omkr. 2,700
tld åker och omkr. 5,200 tld skog. Tax.-v. 887,400
kr. (1920). Corps-de-logiset, ett tvåvånings stenhus
med två flyglar, ligger på en i sjön utskjutande
udde skildt från omgifningen genom en djup och bred,
på sidorna terrasserad vallgraf, förr vattenfylld, nu
gräsbevuxen. Det från medeltiden stammande slottet,
brändt af snapphanarna 1676 och i grund härjadt af
eld 1801, fick sitt nuv. skick genom hofjägmästaren
O. W. Burenskiöld i början af 1800-talet. Endast nedre
våningen af fasaden mot sjön samt flyglarna återstå af
det forna V., men dess inre bär prägel af medeltida
ursprung. V:s första kända egare voro bröderna Åke
(1419) och Povel (1425) Laxmand. Vid den senares
rike och mäktige sonson Povels död köptes V. af Henrik
Krummedige (se Krummedige 3), intogs och härjades 1507
af svenskarna under Åke Tott (se Tott 9), återtogs
1508 af Krummedige, som lät befästa V. med vallar,
murar och torn. Det tillhörde sedan de danska ätterna
Bilde, Brock, Skiel (Skeel) och Gyllenstierne, köptes
1654 af sedermera landshöfdingen M. Durell och kom
genom arf till livländska släkten Meck och svenska
släkten Burenskiöld samt 1830 genom gifte till släkten
Carlheim-Gyllenskiöld. Nuv. egare af hufvudgården
är B. Carlheim-Gyllenskiöld, som jämte syskonen eger
det underlydande arrendegodset och skogarna.
Wallén, Gustaf Teodor, målare och skulptör, f. 14
dec. 1860 i Stockholm, blef elev vid Konstakademien
1879 och erhöll 1887 k. medaljen för oljemålningen
Hafsstrand vid Kivik. Vid skandinaviska utställningen
i Köpenhamn 1888 utställde han I byskolan. Med svenska
statens resestipendium för 3 år studerade han i Paris
å Académie Julien,
målade 1889 i Concarneau i Bretagne En sörjande familj
vid ett barns dödsbädd ("La maison mortuaire"),
som erhöll 3:e medalj på salongen i Paris 1892
och köptes af franska staten. W. fortsatte sina
studier i Madrid och Italien. Bland hans målningar
äro Bygata i Bretagne (utst. 1893), Fiskarbåtar
på utfärd (utst. 1896), Capriblommor, Vinloggia,
Vid kajen i Marstrand (utst. 1899), Själfporträtt
(utst. 1900) samt akvareller och teckningar. Som
skulptör har han bl. a. utfört Ivonne, bretagnisk
flicka, drifven i koppar 1894 (Nationalmuseum),
Allhelgonadag (1896), S:t Göran (porthandtag i
brons å hufvudentrén i Konstakademiens nybyggnad),
porthandtag i Konstnärshuset m. m. W. är numera bosatt
i Leksand.
K. W—n. (G—g N.)
Wallén, Axel Vilhelm, hydrograf, meteorolog,
f. 27 juli 1877 i Göteborg, blef student 1895,
filos. kandidat 1898, licentiat 1905, doktor 1906
och docent i hydrografi s. å., allt i Uppsala. Då
1907 en särskild hydrografisk byrå (se d. o.) för
undersökning af Sveriges färskvatten inrättades,
kallades W. till dennas förste föreståndare. Sedan
Hydrografiska byrån 1918 sammanslagits med
förutvarande Meteorologiska centralanstalten (se
d. o.) till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, utnämndes W. s. å. till öfverdirektör och
chef för den utvidgade nya anstalten. W. har inlagt
energiskt och framgångsrikt arbete på organiserandet
och utförandet af de färskvattenshydrografiska
undersökningarna i vårt land samt författat ett stort
antal afhandlingar och uppsatser af företrädesvis
hydrografiskt och meteorologiskt innehåll. Bland
dessa må särskildt nämnas Régime hydrologique
du Dalelf (1906), Vänerns vattenståndsvariationer
(1910), Fleråriga variationer hos vattenståndet i
Mälaren, nederbörden i Upsala och lufttemperaturen
i Stockholm (1913), Sur la corrélation entre les
récoltes et les variations de la température et
de l’eau tombée en Suède (1917) m. fl. Genom de af
W. och hans medarbetare utförda undersökningarna
öfver de lagbundna variationerna i Vänerns och andra
vattendrags vattenstånd har utväg öppnats att en
längre tid i förväg ställa i de stora hufvuddragen
riktiga prognoser öfver vattenståndet i våra älfvar
och öfver nederbörden, och genom sitt sist nämnda
arbete har han fört undersökningarna öfver sambandet
mellan de viktigaste klimatologiska faktorerna
och skörderesultaten i vårt land ett viktigt steg
framåt. — W. är led. af Landtbruksakad. (1914)
och af Ingenjörsvetenskapsakad. (1919).
A. G—n.
Wallenberg, svensk släkt, hvars äldste kände
stamfader, rusthållaren Per Hansson i Hertsberga,
Skärkinds socken, Östergötland, lefde i slutet af
1600-talet. Hans son, Jakob (f. 1699, d. 1758),
slutligen kronolänsman, antog namnet Wallberg,
hvilket af hans söner ändrades till Wallenberg.
1. Jakob W., son till ofvan nämnde Jakob Wallberg,
humoristisk reseskildrare, dramatiker, f. i mars
1746 i Viby socken, Östergötland, d. 25 aug. 1778 i
Mönsterås, genomgick Linköpings gymnasium, där hans
flit och kunskaper väl vitsordades, men där hans
ystra lynne också gaf sig luft i ett "mindre stadgadt
uppförande, dock utan svårare förseelser". 1763 blef
han student i Uppsala, hvarest han lefde ett både
gladt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
