- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
553-554

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Valsning, mek., ett sätt att bibringa smidbara
metaller en annan form, än de förut ha, genom att
pressa dem mellan ett par i motsatt led roterande
valsar. Inrättningar för valsning, valsverk, finnas af
högst växlande storlek och konstruktion, från de små,
som drifvas för hand och användas till utvalsning
af tunt bleck af tenn, bly, guld o. s. v., till de
stora valsverk för tillverkning af grof järnplåt,
balkar, skenor o. d., som fordra en drifkraft af
flera tusen hästkrafter. Valsverk af vanlig typ
kunna efter antalet med hvarandra samarbetande
valsar indelas i duo- och triovalsverk.
De förra äro försedda med två parallella,
horisontala, öfver hvarandra liggande valsar. Då
dessas rotationsriktning bibehålles oförändrad,
kan valsningen försiggå i endast en riktning, och
arbetsstycket återföres utan bearbetning öfver den
öfre valsen till utgångssidan. Triovalsverken ha tre,
öfver hvarandra liggande valsar, och valsningen sker
i båda riktningarna, hvarigenom arbetshastigheten
väsentligt ökas. För att äfven vid duovalsverk
uppnå samma fördel gör man dessa stundom omkastbara,
d. v. s. valsarnas rotationsriktning omkastas efter
arbetsstyckets genomgång. Sådana valsverk kallas
omkastnings- l. reverservalsverk (fig. 1).
Vid valsverk för tillverkning af järntråd, hvarvid ämnet på grund af
sin längd måste samtidigt bearbetas mellan flera par
valsar, uppnås samma mål på så sätt, att flera valspar
placeras bredvid hvarandra, bredvidliggande par med
motsatt rotationsriktning, och det mellan ett par
valsade ämnet återföres mellan bredvidliggande par,
därvid bildande en eller flera trådslingor.

illustration placeholder
Fig. 1. Valsverk för skenor och balkar vid

Domnarfvets järnverk. Modernt omkastningsvalsverk.

En vals består af själfva valskroppen, banan, för
olika ändamål slätsvarfvad eller försedd med spår,
vid båda ändarna runda tappar med mindre diameter,
lagertappar, som rotera i lager, samt därutanför
ytterligare en tapp, koppeltappen, af 4-kantig eller
klöfverbladliknande form, öfver hvilken
trädes en muff, kopplingsmuffen, för
rörelsens fortledning. Hvarje valspar eller —
vid triovalsverk — tretal valsar hvilar i lager,
uppburna af grofva lagerbockar af gjutjärn eller
gjutstål, s. k. valsstolar. Till ett valsverk hör
sålunda minst ett, men vanligen flera stol-par,
ställda bredvid hvarandra och tillsammans utgörande
en valsträn. Rörelsen öfverföres från ena valsen
till den med denna samarbetande genom mycket grofva
och breda, ofta med vinkelkuggar försedda kugghjul,
s. k. kamvalsar l. koppeltrillor. Mellan valsarna i
olika stol-par fortledes den genom grofva lösaxlar,
koppelspindlarna, som medelst kopplingsmuffarna
förbindas med koppeltapparna på valsarna. I de mera
sällan förekommande s. k. kontinuerliga valsverken
äro flera stol-par placerade efter hvarandra, så att
arbetsstycket passerar valsverket i samma riktning,
direkt från ett valspar till ett annat. — Efter arten
af den produkt, som man afser att tillverka, skiljer
man mellan plåt-, räl-, grof- eller grofjärns-,
medium-, fin-, trådvalsverk m. m. Plåtvalsverken
äro försedda med utefter hela banan slätsvarfvade
valsar. Arbetsstycket kan följaktligen fritt breda
ut sig och bearbetas endast på två ytor. Valsarnas
inbördes afstånd måste därvid kunna under valsningen successivt
minskas, allteftersom plåtens tjocklek aftar. Skall
åt metallen däremot bibringas stafform med bestämdt
tvärsnitt, måste valsarnas yta förses med rundtom
löpande profilbegränsningar, s. k. valsspår,
visst sätt motsvarande gjutformen vid gjutning eller
sänket vid smidning. På valsarnas yta framträda dessa
antingen som nersänkta rännor eller upphöjda kammar,
som gripa in i det rännformiga spåret i motstående
vals. Mellan samma valspar kan följaktligen tillverkas
endast ett begränsadt antal profiler, svarande mot
de i valsarna befintliga spåren. Denna olägenhet
undanröjes delvis genom de s. k. universalvalsverken
l. universalverken (fig. 2). Dessa utgöras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free