Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaporackumulator - Vaporimeter, Vaporometer - Vaporisation - Vaporös - Wapowski, B. - Wappers, Gustave - Wapping - Wappäsu, Johann Eduard - Vapör - Waqidi - Vaqueros - Vaques’ sjukdom - Var (medicin) - Var. (musik) - Vár (mytologi) - Vár (ungerska) - Var (flod, departement)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultat. Äfven från utlandet har stort
intresse visats för vaporackumulatorn.
Fmn.
Vaporimeter, Vaporometer (af lat. vapor,
dunst, utdunstning, och grek. metron, mått). Se
Afdunstningsmätare.
Vaporisation. kem. o. fys., detsamma som
ångbildning. Se Afdunstning och Kokning.
Vaporös. Se Vapör.
Wapowski, B., författare. Se Polska litteraturen,
sp. 1270.
Wappers [ωa’p-], Gustave, baron, belgisk målare,
f. 1803 i Antwerpen, d. 1874 i Paris, uppfostrades
i de akademiska grundsatser, som blefvo härskande
i Belgien efter Davids flyttning dit. Men 1830,
då landets politiska oberoende grundlades, började
den romantiska riktningens kamp mot klassicismen,
och W. var den, som öppnade striden. Han hade under
1820-talet ett par gånger täflat om första priset för
att kunna komma till Italien. Då detta icke lyckades,
slog han sig på studiet af Rubens, Van Dyck och
Jordaens, den äldre nederländska skolans stormän, samt
upptog fosterländska historiska ämnen. Hans första
epokgörande tafla skildrade Borgmästaren van der
Werffs själfuppoffring, en episod från Leidens
belägring under befrielsekriget mot spanjorerna
(1830; museet i Utrecht). Hans nästa betydande
arbete var Belgiska septemberrevolutionens början
(1833; museet i Bruxelles). Eftervärlden finner dessa
stora målningar ganska tomma. Af hans öfriga arbeten
må nämnas Karl I af England på väg till schavotten
(museet i Bruxelles) och Ludvig XVI i fängelse. Han
var en porträttmålare af stor förtjänst. W. blef
professor vid akademien i Antwerpen 1832.
C. R. N.*
Wapping [ωå’piȵ], till engelska grefsk. Middlesex
hörande stadsdel i London på vänstra sidan om Thames.
Wappäus, Johann Eduard, tysk geograf och statistiker,
f. 1812 i Hamburg, d. 16 dec. 1879 i Göttingen,
studerade 1830—31 vid landtbruksakad. i Möglin,
därefter vid universiteten i Göttingen och Berlin,
där han gjorde sig bemärkt som en af geografen
K. Ritters mest hängifna lärjungar. För sin hälsas
vårdande gjorde han 1833—34 en resa i tropiska länder,
hvarunder han besökte Azorerna, Kap Verde-öarna och
Brasilien. Frukterna af denna resa framträdde i hans
afh. om portugisernas upptäcktsfärder under Henrik
Sjöfararen samt i hans senare omfångsrika arbeten
öfver Amerika, särskildt Syd-Amerika, med hvilket
land han under hela sin lefnad underhöll liflig
förbindelse, yttrande sig också däri, att han under
många år var Argentinska republikens konsul i Tyska
riket. Efter återkomsten från sin resa promoverades
han 1836 i Göttingen till doktor, sedan han utgett en
afh. på latin om hafsströmmarna, fortsatte därefter
sina studier i Bonn och Paris samt etablerade sig 1838
som privatdocent i Göttingen, där han sedan under mer
än fyrtio år utöfvade en framgångsrik lärarverksamhet
och 1845 blef e. o. och 1854 ord. professor. W:s rykte
som grundlig geograf förskaffade honom ledarskapet
för utgifningen af 7:e upplagan af Steins och
Hörschelmanns stora "Handbuch der geographie und
statistik", hvilken af W. utvidgades till en verklig
geografisk-statistisk encyklopedi. Åt detta arbete
egnade han ett fjärdedels århundrade
af sin lefnad och skref däri själf den allmänna
afdelningen äfvensom specialbeskrifningen öfver
Amerika. Under samma tid redigerade han i många år
"Göttinger gelehrte anzeigen". Efter att under flera
år ha föreläst öfver befolkningsstatistiken utgaf
han 1859—61 sitt berömda arbete Allgemeine
bevölkerungsstatistik, hvilket länge förblef denna vetenskaps
hufvudverk och, med hänsyn till det torftiga material,
som då stod till buds, utan tvifvel är ett högst
beundransvärdt arbete. Särskildt för oss svenskar
af intresse är det varma erkännande han där egnar
den svenska befolkningsstatistiken. — De politiska
händelserna 1866 berörde W. ytterst smärtsamt, både
i hans egenskap af stortysk patriot och af trogen
anhängare till det furstehus (Hannover) , af hvilket
Göttingens universitet stiftats. Efter denna tid drog
han sig alltmer tillbaka från det offentliga lifvet.
G. S—g.*
Vapör (fr. vapeur, lat. vapor), dunst, ånga; en
tygsort (se Muslin). — Vapörer, väderspänningar,
"uppstigningar". Man inbillade sig förr, att
dessa kunde nå hjärnan samt därigenom förorsaka
ojämnhet och nedstämning i lynnet ("hysteri"),
och detta obehag var en tid under namnet "vapörer"
(vapeurs) en bland damerna gängse modesjukdom. Fru
Lenngren t. ex. nämner den i sitt poem "Toiletten"
(1797). Jfr Magnesia, sp. 479. — Vaporös,
dunstig, dimmig, oklar (äfven i figurl. betyd.);
målark., ett behandlingssätt, där form och lokalfärg
mildras, uppmjukas eller rent af upplösas i obestämda,
liksom molniga toner (t. ex. hos Murillo).
Waqidi. Se Wakidi.
Vaqueros [-kērås], sp., eg. "koherdar", namn på
boskapsherdarna vid de stora landtgårdarna (ranchos)
i norra Mexico. De äro vanligen af spansk-indiansk
härkomst och göra sin tjänst till häst liksom de
s. k. cowboys i Texas.
Vaquez’ sjukdom [vakäs], med. Se Polycytemi.
Var (lat. pus), med., ett exsudat (se d. o.),
som innehåller hvita blodkroppar, leukocyter, i
betydlig mängd. Ett dylikt exsudat benämnes ock varigt
eller purulent. Var består af varserum och varceller
(varkroppar). Varserum är en från blodet härrörande
ägghvithaltig vätska. Varceller kallas de leukocyter,
som genom kärlväggarna utträdt ur blodet. Var ter
sig som en mer eller mindre tjockflytande vätska af
gulgrå, gul eller gulgrön färg; endast för det fall,
att mängden varserum är mycket stor i förhållande
till antalet varceller, kan varet erhålla en
tunnflytande beskaffenhet. Se vidare Varbildning.
G. H.
Var., mus., förkortning för variation (se d. o.).
Vár, isl. myt., är enligt Snorres edda en gudinna,
som åhör männens eder och de båda könens inbördes
trohetslöften. Ordet är identiskt med det tyska wahr,
"sann", och betyder helt enkelt "trohet", i pluralis
"trohetslöften". Enligt eddasången Thryms kvida
sades äkta makar vara vigda samman "várar hendi"
(med trohetens hand).
Ad. N—n.
Vár, ung., borg, fästning, vanligt i ungerska
ortnamn.
Var [varr]. 1. (It. Varo, lat. Varus) Flod, till
1860 gränsflod mellan Frankrike och Italien, liksom
redan hos romarna mellan Gallia Cis- och Transalpina,
upprinner i Hafsalperna på 1,800
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
