- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
703-704

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varnhems kloster ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sannolikt underhölls därigenom, att det merendels
var abboten i V., som till kurian öfverbragte de
medel cisterciensorden insamlade i Sverige. Då påfven
Klemens VI medgett (1347) konung Magnus att för en
gång tillsätta någon ledig syssla vid rikets sex
domkyrkor, gaf han abboten i V. befallning att i
deras ämbeten inviga de utsedda personerna. Biskop
Nils i Skara öfverlät till V. (1370) en stor del af
biskopsrättigheterna af Skarke socken. Äfven Lundby
socken var lagd till klostret.

1526 medgaf Gustaf Vasa klostret rätt att behålla
konungs saköre af dess egna landbor och frihet från
all biskopsgästning, sedan klostret förbundit sig att
årligen hålla några man i borgläger. Men redan 1527
ingicks ny öfverenskommelse, att abboten, under hvars
lydno äfven Gudhems kloster blifvit lagdt, skulle
mot erläggande af naturaprestationer bli borglägret
kvitt. 1528 förlänades klostret och dess landbor till
Harald Knutsson Soop, och följande år tillät konungen,
att abboten skulle "för sig, sina bröder och gångande
gäster" behålla klostrets inkomster, med vissa
undantag och med förpliktelse att till kronan erlägga
100 mark örtug samt en half läst smör. 1537 erhöll
Olof Eriksson det i förläning med villkor att hålla
sex rustade ryttare. Slutligen (1544) förlänade konung
Gustaf sin svåger Abraham Eriksson Leijonhufvud
V:s klostergods, med förbindelse att han skulle
underhålla de kvarvarande munkarna. Under striderna
mellan konung Albrekt och drottning Margareta
afbrändes såväl klostret som kyrkan, men de blefvo
snart återställda. Samma förödelse anställde äfven
danskarna 1566. Därefter lät Johan III sätta kyrkan i
brukbart skick. Konungarna Inge d. ä., Knut Eriksson,
Erik Knutsson och Erik Eriksson samt Birger jarl ha
i klosterkyrkan fått sitt sista hvilorum, och där
ligga äfven flera Skarabiskopar (bl. a. J. Svedberg)
begrafna. Rasmus Ludvigsson författade inskrifterna
på de af Johan III nedlagda konungagrafstenarna
(se S. Leijonhufvud, "Kungsstenarna i V.", i
"Fornvännen", 1910). Af betydelse var detta kloster
jämväl som uppfostringsanstalt. Munkarna underhöllo
nämligen en skola äfven för ynglingar, som icke
bestämt sig för den prästerliga banan (se vidare
"Hist. bibliotek", V). Vid afschaktningen af marken
närmast kyrkan ha (1920) omfattande murrester af den
gamla klosteranläggningen blifvit blottade.
C. S—e.*

illustration placeholder
Fig. 1. Varnhems kyrka från öster.

illustration placeholder
Fig. 2. Varnhems kyrkas inre (före restaureringen 1920).

Varnhems kyrka (fig. 1 o. 2), uppförd antagligen
i början af 1200-talet, utgör ett högst märkligt
prof på cisterciensarkitektur i Sverige (se
Cisterciensorden). Den ansluter sig i planen till den
typ, som efter mönster af koret i kyrkan i Clairvaux
(se d. o.), invigdt 1174, upptogs företrädesvis
i ordens franska kyrkor. Koret, med halfrund
afslutning, har en omgång och utanför denna är en
krans af 5 inåt omgången öppna kapell. Högkoret
skiljes från omgången af en arkad med rundbågar,
bildad af omväxlande kolonner och 8-kantiga
pelare. Kyrkan, byggd af kalksten, är en 3-skeppig
basilika, hvälfd efter det "bundna" systemet, så
att hvarje hvalfkvadrat i midtskeppet motsvarar
2 i hvardera sidoskeppet. De fasta krysshvalfvens
bågar liksom gördelbågarna mellan hvalfkvadraterna
stödas af konsolartadt formade, ur midtskeppets
väggar framträdande anfanger. Sidoskeppens hvalf ha
gördelbågar, som stödas af konsolkolonetter på de yttre
murarna. Såväl kyrkans plan som hvalfkonstruktionen
vittna om, att byggets ledare varit väl förtrogna
med den burgundiska och franska cisterciensarkitekturen
i dess vid tiden för kyrkans
tillkomst nyaste utvecklingsskede. Sträfpelare
finnas på midtskeppets murars yttersida, de hvila på
sidoskeppens gördelbågar under dessa skepps tak
(som förebilder nämnes klosterkyrkan i Pontigny,
från omkr. 1150—80). Kyrkan tycks ha varit den
första i Sverige, "där ribbhvalfvets konstruktiva
egenskaper medvetet utnyttjats och där den gotiska
konstruktionsmetoden i dess första, mera outvecklade
form kommit till användning. Äfven här

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:28:04 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free