- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
713-714

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varprullar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kondelarna afpassas noga i förhållande till hvarandra,
så att kanttrådarna ej bli mer eller mindre spända
än de andra. När första bandet varpats tillräckligt
långt, tages läss, och trådarna afklippas samt fästas
med en halfknut. Härefter flyttas hela skärkronan
så mycket åt sidan, att nästa band kan börjas exakt
intill det förra på skärkronans cylindriska del och
pålindas nu med samma långsamma sidoförskjutning,
läggande sig småningom upp mot den förra koniska
garnfyllningen. Hvarje band måste naturligtvis varpas
med samma antal hvarf, som afläsas på en klocka,
hvilken efter första bandets hvarfantal inställes
till automatisk stoppning för de öfriga. Vid all
maskinvarpning verkställes trådarnas lässläggning
med hjälp af en gles ritt, hvars stafvar parvis
äro hoplödda på två ställen. De udda trådarna gå
fram mellan två stafvar, som ej äro sammanlödda,
de jämna gå mellan stafparens båda lödställen. När
lässet skall tagas, upplyfter man med en käpp
samtliga trådar bakom lässritten, hvarvid de jämna
trådarna stanna vid de öfre lödställena, medan de
udda glida högre upp, och man kan framför ritten
inlägga det ena lässbandet. Härefter trycker man
ned samtliga trådar bakom lässritten. De udda gå nu
ned djupare än de jämna, och man kan framför ritten
inlägga det andra lässbandet. (Jfr Läss, sp. 234.)
G. A. W.

Varprullar, sjöv. Se Varp 2.

Varptrassel. Se Trassel.

Varptrikå, text. Se Stickning, sp. 1332.

Varragalen, zool. Se Dingon.

Warrau, stam. Se Guarauno.

Warrant [ωå’rənt], eng., intyg, garanti; hand.,
lagerkvitto, ett mer eller mindre specificeradt
kvitto öfver varor, som deponeras i offentliga
magasin o. d., hvilket kvitto berättigar till
varans utfående och därvid måste återlämnas. Dessa
lagerkvitton kunna öfverlåtas genom endossering som
konossement. Redan i början af 1600-talet begagnades
warrants i Holland (outvangcedulen); men i något
större utsträckning kommo de i bruk först under
1800-talet, i synnerhet i England. I därvarande
offentliga "docks and warehouses" begagnas numera
vanligen dubbla lagerkvitton: egentliga warrants och
weightnotes. De senare utgöra bevis öfver eganderätten
till den deponerade varan, under det att de egentliga
warrants äro afsedda att användas som kreditpapper,
enär de ge panträtt i varan, hvilken icke utan deras
återställande utlämnas. Den, som t. ex. genom köp
blir egare, måste således för att komma i besittning
af den deponerade varan först infria warranten, om
denna förpantats. Enkla eller dubbla warrants begagnas
numera mer eller mindre allmänt och hufvudsakligen som
medel att underlätta varubelåning, äfven i åtskilliga
andra länder: Frankrike, Belgien, Tyskland (där
kallade lagerscheine), Österrike, Förenta staterna
m. fl., och deras bruk har i allmänhet reglerats
genom detaljerade bestämmelser i handelslagarna. Jfr
O. Chr. Fischer, "Die wirtschaftliche entwickelung
des warrantverkehrs in Europa und Amerika" (1908).
J. L—r. (Å. W:son M.)

Warrego [ωå’rigå͡u]. 1. Flod i Australien, upprinner
i de inre delarna af Queensland och flyter i
hufvudsakligen sydlig riktning in i Nya
Syd-Wales, där den nedanför Bourke faller ut i Darling
river. Efter längden är W. en af de betydligaste af
Darlings tillflöden, men som alla det inre Australiens
floder har den en högst variabel vattentillförsel. —
2. Distrikt i Queensland, beläget vid mellersta loppet
af floden W., glest bebyggdt, men stadt i utveckling;
fårskötsel är hufvudnäringen. Vid Charleville invid
floden W. står det i förbindelse med Brisbane. En
annan järnväg, möjligen en del af en planerad
"inlandsbana", har senare byggts mellan Charleville
och Cunnamulla utmed floden W.
1—2. A. N—d.

Warren [ωå’rin], stad i nordvästligaste delen af
nordamerikanska staten Pennsylvania, belägen vid öfre
loppet af Alleghany river. 10,600 inv. (1906),
till väsentlig del skandinaver. Omgifningen är rik
på petroleum och naturlig gas.
A. N—d.

Warren [ωå’rin], Mercy, nordamerikansk författarinna,
f. 1728, d. 1814, var syster till statsmannen J. Otis
och blef 1754 gift med general J. Warren. Hon
utgaf på 1770-talet de politiska satirerna
The adulator och The group samt senare två
sorgespel, alla utmärkande sig för patriotisk
lyftning. Hennes poetiska arbeten utgåfvos samlade
1790 och ha nu mest historiskt intresse; hennes
History of the revolution war utkom i 3 bd 1805.
(F. V.)

Warren [ωå’rin], Joseph, nordamerikansk politiker,
f. 11 juni 1741 i Roxbury, Massachusetts, d. 17
juni 1775, blef 1764 praktiserande läkare i
Boston, tog i samverkan med Samuel Adams och John
Adams liflig del i den politiska agitationen mot
engelska regeringen efter stämpelakten och var från
1772 jämte Samuel Adams ledare för Bostons första
korrespondenskommitté med koloniernas lösgörande från
brittiska riket som mål. W. formulerade sept. 1774 de
s. k. Suffolk-besluten, som förordade i nödfall äfven
väpnadt motstånd mot regeringen. Han var led. af de
första tre provinskongresserna (1774—75) och den
tredjes president, blef 14 juni 1775 utsedd till
generalmajor vid Massachusetts’ armé och stupade
tre dagar därefter som frivillig i träffningen vid
Bunkershill. W. var berömd som politisk vältalare och
närmast efter S. och J. Adams den inflytelserikaste
whigledaren i Massachusetts. Jfr R. Frothingham,
"Life and times of Joseph W." (1865).
V. S—g.

Warren [ωå’rin], John Collins, nordamerikansk
kirurg, f. 1778, d. 1856, studerade i Boston samt i
England och Paris, blef 1815 professor i anatomi och
kirurgi i Boston och räknades bland Nord-Amerikas
förnämsta kirurger. Efter upptäckten af bedöfningen
med eter (1846) var W. den förste, som under
eternarkos utförde en kirurgisk operation. Bland W:s
många skrifter intar Surgical observations on tumours
(1837) främsta rummet. 1837 besökte han åter Europa,
drog sig småningom tillbaka från praktiken samt egnade
sig åt naturalhistoria och jämförande anatomi. Se
biogr. af E. Warren (2 bd, 1860).
R. T—dt.

Warren [ωå’rin], Samuel, engelsk romanförfattare
och rättslärd, f. 1807 i Wales, d. 1877 i London,
studerade först medicin, därefter juridik och
uppträdde från 1831 med framgång som praktiserande
advokat. Han utnämndes 1851 till queen’s counsel
(kronoadvokat), blef 1853 juris hedersdoktor i Oxford
samt förordnades 1854 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free