- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
723-724

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warschau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

exponenterna för den senare rokokon". Ett af W:s
märkligaste byggnadsmonument är den stora, af ryssarna
midt på Plac Sasski (Sachsiska torget) i stadens
centrum uppförda Alexander Nevskijkatedralen
(fig. 5; under tyska ockupationen omdöpt till
S:t Heinrichskirche), en väldig centralkyrka med
fem förgyllda kupoler och ett högt, fristående
klocktorn. Det inre, som af fyra väldiga kolonner
delas i tre skepp, är smyckadt af mosaiker i
bysantinsk stil. Den lösa inredningen medtogs af
ryssarna, då de utrymde W. aug. 1915. I W. finnes
ett 80-tal kyrkor, de allra flesta romersk-katolska
(däribland Johanneskatedralen i gotisk stil från
1250; fig. 6), 2 protestantiska och 9 synagogor. Till
stadens försköning bidraga vackra offentliga parker,
särskildt Ogrod Sasski (Sachsiska trädgården),
7 har stor, anlagd af August II, med dammar och
arkitektoniska anläggningar och flera monument,
bl. a. Coppernicus’ (af Thorvaldsen modell.) staty,
aftäckt 1830, det stora minnesmärket öfver
Mickiewicz (i Krakauska förstaden) samt ryttarstatyn
öfver Johan Sobieski i Agricola-allén midt emot
Łazienkislottet. Det af ryssarna framför den ryska
regeringsbyggnaden vid Krakowskia resta monumentet
öfver "Polens bödel" furst Paskievitj, betvingaren af
upproret 1830, nedbröts i april 1917. – Universitet,
stiftadt 1816, uppfördt 1832, återställdt 1864, har
4 fakulteter. Bland universitetsinstitutioner märkas
bibliotek, astronomiskt observatorium och vacker
botanisk trädgård. Den stora teatern för polskt drama
är en vacker byggnad (fig. 3), som i verkligheten
inrymmer två teatrar under samma tak. Midt emot
denna ligger vid teatertorget W:s rådhus (fig. 4,
nybyggdt 1870 efter en eldsvåda). – Som industriort
har väl W. gått framåt, men det intar dock ej i detta
hänseende en så framstående ställning, som man kunnat
vänta. Bland textilindustri märkes som specialitet
mattfabrikation samt ett mohairgarnspinneri, som
under fredstiden förarbetade mohair från Mindre
Asien. Viktigare är metallindustrien med tillverkning
af maskiner samt diverse metallvaror, äfven i
brons, guld och silfver. Slutligen är att nämna
tillverkning af läder, kemikalier, vagnar m. m. Af
större betydelse är W. som handelsplats. Till
W. kommo före Världskriget endast vattenvägen
varor från s. (utför Weichsel) till ett värde af
5 mill. rubel om året, från n. (uppför Weichsel)
till ett värde af 7 mill. rubel, medan i motsatt
riktning från W. utsändes för omkr. 3 mill. rubel
åt båda hållen. Oerhörda mängder varor staplades här
under fredstid för att föras åt ö. och v. Te, kaffe,
trä, pälsvaror, sidenvaror, mattor voro de främsta
handelsartiklarna, som kommo från Ryssland och såldes
i Polen eller fraktades mot v. Den motsatta vägen togo
artiklar som gödsel, vin, garfämnen och kolonialvaror
af allehanda art. Då emellertid Polen ända till 1851
var skildt från Ryssland genom en tullgräns, kunde
handeln först efter slopandet af denna gränslinje
uppblomstra. En stor del af handeln ligger i händerna
på judar, hvilka öfver hufvud taget spela en betydande
roll i W:s yttre lif och i väsentlig grad bidraga till
att förläna staden en för västerlänningen påfallande
exotisk prägel. Judarna i W. gå nästan undantagslöst
klädda i samma dräkt, svart, lång kaftan, korta
stöflar och liten rund, svart mössa. Deras speciella
tillhåll är trädgården bakom det numera i statens
ego varande Krasinskipalatset, där särskildt
sabbatskvällarna ett utomordentligt egenartadt,
starkt orientaliskt verkande lif utvecklas. Egendomlig
och intressant är likaså den stora, i stadens
nordvästra hörn belägna judekyrkogården, en af de
största existerande i sitt slag; särskildt de äldre
delarna utmärkas för mycken pittoresk skönhet. –
W:s förstäder äro omgifna af villor, palats och
slagfält. Wilanow, Johan Sobieskis palats,
ligger s. om W. vid en arm af Weichsel tills.
med många andra vackra villor (Morysin, Natolin,
Krolikarnia o. a.). Öfriga märkliga platser äro de
n. om W. belägna Marymont, Johan Sobieskis änkas
landtställe, och Kaskada, mycket besökt af
Warschaubor, Saska Kempa på högra Weichselstranden
samt längre ned vid Weichsel slottet Jablona,
en gång tillhörigt Josef Poniatowski.

När staden anlades, är obekant. Många fornfynd
från slutet af bronsåldern antyda, att redan i 1:a
årtusendet af vår tidräkning den plats, där W. ligger,
varit bebyggd. Någon gång under tiden från 500-
till 1000-talet uppfördes en borg på den plats,
där nu botaniska trädgården befinner sig. Dess
betydelse kan dock ej ha varit stor. Äfven när
senare (1207–1526) W. var residens åt hertigarna
af Masovien, stod orten dock tillbaka för Krakau,
som ända till början af 1500-talet förblef den
ledande polska hufvudstaden. Staden W. nämnes först
1224. När 1526 hertigarnas af Masovien dynasti utgick,
förenades masurernas land, dittills själfständigt,
med Polen. Vid denna tid begynte W. alltmer träda i
förgrunden. Omkr. 1550 gjorde Sigismund II detsamma
till sitt residens, och från 1572 valdes Polens
konungar på Wolafältet v. om W. Men först
1609 blef det genom Sigismund III i st. f. Krakau,
som fortfarande förblef kröningsstad, formligen
upphöjdt till kungligt residens, vid hvilket de flesta
minnesvärda händelserna i polska riket knöto sig. 30
aug. 1655 gaf sig W. utan strid åt Karl X Gustaf,
återtogs 21 juni 1656, efter ett tappert försvar af
A. Wittenberg, men gaf sig för andra gången genom
kapitulation åt svenskarna efter tredagarsslaget
vid W. Detta slag utkämpades n. ö. om W., på östra
stranden af Weichsel 18–20 juli (g. st.) 1656. Efter
sitt misslyckade tåg till södra Polen och sedan
general Wittenberg nödgats uppge W., förenade Karl
X Gustaf sin här med kurfursten Fredrik Vilhelms
af Brandenburg och ställde sig med 17,000 man, af
hvilka endast 5,000 man infanteri, mellan flodens
östra strand och Bialolenkaskogen. Mot honom stod
polske konungen Johan Kasimir med 39,000 man, mest
kavalleri. Efter en kort strid den 18 utförde den
förbundna hären den 19 en farlig, men skickligt ledd
kringgående rörelse genom skogen, anföll polackerna
i deras högra flank och afvisade alla deras motanfall
i både front och rygg. Den 20 uppmarscherade härarna
åter mot hvarandra, och efter en kort strid kastades
polackerna tillbaka i vild flykt. (Jfr Droysen,
"Darstellung der schlacht bei W.", i "Abhandlungen der
königl. sächsischen gesellschaft der wissenschaften",
d. 4 1865, A. Riese, "Die dreitägige schlacht bei W.",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free