- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
727-728

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warschau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flera personer samtidigt och på samma sätt,
o. s. v. Varselfenomenen synas därför tillhöra
de upplefvelser, som man benämnt telepatiska
(se Telepati), d. v. s. utgöra fall af någon
sorts fjärrverkan utan förmedling af våra
sinnens åtminstone periferiska organ –, hvilken
tolkning naturligtvis icke utesluter, att den
vare sig medvetna eller omedvetna och vanemässiga
inställningen på en bestämd persons ankomst kan alstra
en större känslighet för den telepatiska impulsen. I
litteraturen behandlas varselfenomenen vanligen
tillsammans med olika slag af telepatiska fenomen;
se likväl art. "Några fall af varsel" i "Meddel. n:o
2 från Institutet för psykologisk forskning"
("Psyke, tidskr. för psykol. forskning", 1911).
S. Az.

Varsinais Suomi [so’åmi], finska namnet på landskapet Egentliga Finland.

illustration placeholder
Piggvar (Rhombus maximus).

Varsläktet l. Hvarfsläktet, Rhombus, zool., ett
fisksläkte tillhörande flundrefiskarnas familj bland
de mjukfeniga fiskarna. Dess utmärkande kännetecken
äro följande. Ögonen sitta på vänstra sidan. Munnen
är stor, med öfverkäkens längd större än en tredjedel
af hufvudets; käkarna och tänderna äro ungefärligen
lika utbildade på båda sidorna. Ryggfenan börjar på
nosen framom ögonen. Flera arter af släktet äro kända
från norra delen af Atlantiska hafvet, Nordsjön och
Medelhafvet. Bland de svenska arterna äro piggvaren
och slättvaren de vanligaste. Piggvaren
(se fig.), af fiskarna kallad butta (Rh. maximus),
igenkännes lätt på sin med taggar och kägelformiga
benknölar besatta ögonsida. Piggvaren förekommer,
men ej talrikt, såväl vid västra som östra (ända
upp till Kvarken) kusten af Sverige. Piggvaren
når en längd af 90 cm. och därutöfver; de nordiska
hafvens piggvar väger ej sällan 4–5 kg., men på andra
ställen uppgår artens vikt stundom till 12 kg. och
därutöfver. Piggvaren är tjock och köttig samt räknas
till de mest välsmakliga bland flundrefiskarna. Vid
Englands, Hollands och Frankrikes kuster är piggvaren
(eng. the turbot, fr. le turbot, ty. der steinbut)
föremål för ett ej obetydligt fiske, hufvudsakligen
med lina, men äfven med trål. – Slättvaren l.
slätvaren (Rh. lævis) är vid Sveriges västkust något
mera allmän än piggvaren och går äfven in i södra
Östersjön, på svenska sidan till Blekinge. Denna blir
ej så stor som den föregående (till 68 cm. lång), från
hvilken den lätt skiljes genom sin släta ögonsida,
som har små, runda, tätt liggande fjäll, men
saknar taggar och benknölar. Färgen är mörkbrun,
med större och mindre svarta prickar. Slättvarens
kött (bäst om våren) anses vara sämre till smaken
än piggvarens. Engelsmännen anse den i detta
fall underlägsen tungan, men betydligt bättre än
rödspättan. Bland öfriga svenska arter af släktet,
som uppdelats i flera undersläkten, må nämnas ludna
varen
(Rh. punctatus), ej sällsynt vid västra
kusten, samt småvaren (Rh. norvegicus), som en
och annan gång förekommer vid Skandinaviens västra
kuster. Ingendera är af någon ekonomisk betydelse.
R. L.*

Varsovienne [-åviän; af Varsovie, franska namnet
på staden Warschau], polsk dans i 3/4 takt och med
måttlig hastighet, liknar masurkan, men är troligen
af franskt ursprung. Den infördes i Paris 1853, blef
kejsarinnan Eugénies favoritdans och var i Sverige
omtyckt på 1860-talet.

Warszawa [varʃāva], stad. Se Warschau.

Warszewicki [-ʃevi’tski], Krzysztof, polsk
författare, jesuit, d. 1603, förhärligade med
latinska verser Henrik af Valois och Stefan Báthory,
men skref samtidigt en latinsk skrift De optimo
statu libertatis
(1598), hvari han varnade för
mellanregering, och i ett hemligt memorial De rebus
polonicis turbandis
, sökte han uppegga ärkehertig
Maximilian mot "usurpatorn". För en habsburgsk
kandidatur uppträdde han i dialogen Rozmowa Lechity
z Czechem
och Oracya pro Maximiliano rege. Hans
stora verk De legato et legatione (1591) ger en
målande bild af det dåtida diplomatiska lifvet.
A–d J.

Warta, flod. Se Warthe.

Vartapet, Vardapet. Se Armeniska kyrkan, sp. 19.

Wartburg, borg i Sachsen-Weimar, 220 m. ofvanför
staden Eisenach i nordvästra Thüringerwald. Borgen
uppfördes, sannolikt omkr. 1070, af landtgrefven
Ludvig der Springer och tjänade som residens för
landtgrefvarna af Thüringen till 1247. Sträckande
sig från n. till s. på en lång, smal bergkam,
hvars rand omfattningsmuren följer (fig. 1), består
borgen af två hufvuddelar: förborgen (vorburg)
och hofborgen (hofburg). Den förra, till hvilken
man kommer öfver vindbryggan och genom porttornet,
innehåller "ritterhaus" (nu bostad för kommendanten,
förr vaktrum och gästrum för främmande riddare)
samt fogdehuset. I det senare märkes Luthersrummet,
bibehållet i sitt gamla utseende, sedan Luther
bodde där (alltså ej i hofborgen) maj 1521–mars
1522. Hofburg inrymmer "dirnitz" (tjänstepersonalens
bostad), gästhuset (gadem), frustugan, hufvudtornet
(kärnan), alla fyra nybyggda på 1800-talet,
samt det storartade landtgrefvehuset (fig. 2),
ett trevånings furstepalats från 1100-talet, i
romansk stil, under århundradenas lopp betydligt
vanställdt, men 1838–67 återställdt i sina gamla
former. Bland konstverk i de restaurerade rummen
äro M. von Schwinds fresker i landtgrefverummet, i
sångarsalen en stor fresk, framställande sångarkriget
på W. (se nedan), och i Elisabetsgalleriet. I
kapellet finnas bl. a. glasmålningar (till en del
gamla), i hel. Elisabets kemenate (fig. 3) nya
mosaikmålningar. – Om Wartburgfesten 1817 se
d. o. – Se G. Voss, "Die W." (1917).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free