Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 925-926 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vaxholm - Vaxholms artillerikår - Vaxholsm fästning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ö. därom belägna fästningen (se Vaxholms
fästning) och oregelbundet anlagd, men erbjuder
särskildt sommartid en prydlig anblick tack vare en
mängd pittoreska villor, hufvudsakligen uppförda af
sommargäster från Stockholm på 1880-talet, då V. var
en mycket populär badort. Stadens
kyrka (fig. 3), den s. k. Gustafskyrkan, gemensam för
V. och den s. k. V:s landsförsamling, är af sten,
grundlades 1760 och invigdes 4 sept. 1803. Den har
bl. a. en gammal altartafla, kopia efter Rubens, och
en ny af P. Krafft d. y. En 1644 på P. Brahe d. y:s
bekostnad grundlagd träkyrka nedbrann vid midten
af 1700-talet. Ett epidemisjukhus för länet skall,
enligt landstingsbeslut 1919, uppföras. V. har flera
vackert belägna restauranger, varmbadhus, stort modernt kallbadhus samt
afdelningskontor af Skandinaviska kredit-a.-b. och
Stockholms privatbank samt station för trådlös
telegrafering. Förutom folkskola finnas
där två kommunala fortsättningsskolor. V:s
kustartillerireg. och V:s grenadjärreg. äro förlagda
på Rindön och ett kompani af Svea ingenjörkår på
Vaxön. I ecklesiastikt hänseende bildar V. jämte
de till Värmdö kommun hörande Skarpö, Tynningö och
Ramsö ett konsistoriellt pastorat i Roslags östra
kontrakt af ärkestiftet. För val till riksdagens
Andra kammare tillhör det Stockholms läns södra
valkrets. Sedan 1690 för det i sitt sigill en af
vatten omgifven bastion med ett torn och två svenska
flaggor samt ett skepp. — Gustaf I tillbytte sig af
P. Brahe d. ä. 1558 några gårdar på Vaxön, hvarefter
en köping började anläggas där. Den egdes sedermera
af änkedrottning Maria Eleonora och blef 1635 eget
pastorat. 1638 fingo där boende fiskare frihet från
kronoskatt mot skyldighet att ge fästningsgarnisonen
kost och logis. 1647—81 tillhörde den jämte hela
Vaxön amiralitetet, erhöll 1652 stadsprivilegier,
kallades först Mariestad samt fick 1653 egen
rättskipning genom en af landshöfdingen, sedan 1714
af konungen tillsatt "justitiarie". 1867 inrättades
borgmästarämbete. V., som alltid varit obetydligt, har
för sin utveckling att tacka dels fästningsgarnisonen,
dels frekvensen af sommargäster från Stockholm.
E. A—t.

Fig. 3. Vaxholms kyrka.

Fig. 4. Vaxholms hotell med restaurang och afdelningskontor af Skandinaviska kredit-a.-b.

Vaxholms artillerikår bildades 1 jan. 1889 af de tre
fästningskompanier af Svea artilleriregemente och
det ena af Göta regemente, som voro förlagda
på Oskar-Fredriksborgs fästning. Kåren
blef besättning där, och dess chef blef
kommendant på fästningen. Kårens manskap var
värfvadt med tillägg af beväringsmanskap från
Roslagskusten och Stockholm. Kåren ingick
1902 i det då bildade Kustartilleriet.
C. O. N.

Vaxholms fästning. 1549 börjades på Vaxholmen,
i Stockholms skärgård, i sundet mellan Vaxön
och Rindön, 19 km. fr. Stockholm, till skydd
för inloppet till hufvudstaden och som vaktpost
för visitation af förbipasserande fartyg byggas
ett blockhus, för hvilket Gustaf I själf utsett
plats; sedermera lät Johan III där uppföra ett
rundt stentorn m. m. 1604 förstärktes befästningen
något, och 1612 befalldes, att Vaxholms hus skulle
förbättras "med vallar, bolverke och annat hvad
som helst behöfves kan". S. å. hejdade Monickhouen
vid Vaxholmen danska flottan. I maj 1617 öfvervar
Gustaf II Adolf utstakandet af några nya verk,
som sedan påbörjades och därefter, särskildt 1623
och 1632, då polska anfall öfver sjön befarades,
fullföljdes, men lämnades ofullbordade, så att 1636
sades, att V. "helt fördärfvas". Det ansågs nu ej
heller som annat än tullstation, hvars "commendeur"
var först en kammarsekreterare och sedan, från
1640, en hofrättsassessor med bibehållande äfven af
detta ämbete. Först 1652 uppgjordes dessein till V:s
förstärkande, och 1656 utarbetades ett nytt förslag,
enligt hvilket tornet skulle omges med en bastionerad
oregelbunden femhörning. Arbetena igångsattes s. å.,
och de främre verken voro färdiga 1658, då äfven en
del raveliner började anläggas; men 1660 beslöts
V:s ombyggande "med sten och murverk", hvilket
1661 sattes i verket. 1662 öfverflyttades V. till
Amiralitetet. Det iståndsattes 1674, men 1677 säger
Dahlbergh att, trots det arbete, som nedlagts på V.,
vore den "mer skadelig än nyttig". 1678 påbörjades
därför en del förstärkningsarbeten (jfr fig. 1),
och 1679 återflyttades V. under Krigskollegium, men
efter fredsslutet s. å. afbrötos arbetena. Dahlbergh
framhöll därför 1695 att, eftersom V. vore en nyckel
till Stockholm, "hålles det vara för fremmande
nationer något nesligit att lembna det i sådant slätt
och ynkeligit tillstånd"; befästningen var ju ej ens
sluten. Sedan Dahlbergh äfven 1698 klagat öfver, att
V. vore i så "slätt och miserabl estat", iståndsattes
den något, från 1703 enligt Dahlberghs och Stuarts
dessein, och var redan 1705 "sluten och i tämlig
defension", men förstärkningsarbetena fortsattes dock
till 1710, då byggnadsmedlen började tryta. 1709
och 1710 hade dessutom påbörjats åtskilliga
befästningsanläggningar på Rindöns båda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>