- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
949-950

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Die säugetiere, einführung in die anatomie
und systematik der recenten und fossilen
mammalia
(1904). — Hans maka, Anna
Antoinette Weber van Bosse
har publicerat ett flertal
förtjänstfulla afhandlingar öfver tropiska alger.
L—e.

Weber, Ottokar, tysk historiker, f. 1860 i Prag,
blef 1893 e. o., 1900 ord. professor i historia
i sin födelsestad. Han har författat bl. a. Die
quadruppelallians vom jahre 1718
(1887), Der
friede von Utrecht
(1891), "1848" (1904; 2:a
uppl. 1910), Von Luther zu Bismarck (12 biografier,
afsedda att ge grundlinjerna i Tysklands historia
under nyare tid, 1906; 2:a uppl. 1913), Deutsche
geschichte 1648—1806
(1913) och Das entstehen
und werden der englischen grossmacht
(1915).
N. H—tz.

Véber [vebä’r], Jean, fransk målare, f. 1864 i
Paris, studerade vid École des beaux-arts, målade
S. Sebastian (1890), S. Simon styliten (1892), den
täcka sagobilden Prinsessan och dvärgarna (1894,
Luxembourgmuseet), Jakten efter guldet (1895),
Mannen med dockorna (1896), De fåvitska jungfrurna
(1898), Tre goda vänner (1902, staden Paris’ samling),
Europas bortröfvande (karikatyr; utst. 1901), "Madame
l’Oie"
(parisisk gatscen från studentkvarteret
under karnevalen), Mannekängerna (scen hos en
damskräddare, 1903), Automobilisten i byn (1905),
Söndag i Robinson (dekorativ väggmålning 1908, i
Hôtel de ville) och Jurydomstol (1910). V. har bland
franska samtida konstnärer en plats för sig genom
sina fantasifulla och ofta frodigt och groteskt
humoristiska kompositioner. Utom oljemålningar
har han utfört en mängd gravyrer, litografier och
teckningar. Han är äfven porträttmålare. Tills.
med sin broder Pierre V. (f. 1869, författare
till flera romaner och komedier) har han utgett
i bokform flera samlingar humoresker och satirer:
Les Vebers (1895) och La joviale comédie (1896).
G—g N.

Weber, Max, tysk nationalekonom och sociolog, f. 21
mars 1864 i Erfurt, d. 14 juni 1920 i München,
blef e. o. professor i handelsrätt 1893 samt var
professor i nationalekonomi 1894—97 i Freiburg och
1897—1903 i Heidelberg. Efter revolutionen 1918 tog
han ledande del i bildandet af det nya demokratiska
partiet och var en af de tyske folkrättssakkunnige vid
fredsunderhandlingarna i Versailles. Han författade
bl. a. Zur geschichte der handelsgesellschaften im
mittelalter
(1899), Römische agrargeschichte in ihrer
bedeutung für das staats- und privatrecht
(1891), Die
protestantische ethik und der geist des kapitalismus

(i bd 20—21 af "Archiv für sozialwissenschaft und
sozialpolitik", hvaraf W. sedan 1904 var medutgifvare)
och Die wìrthschaftsethik der weltreligionen (1915).

Webers elektriska grundlag, en af W. E. Weber (se
sp. 944) uppställd allmän lag för de elektriska
verkningarna på afstånd, gäller såväl för de
elektrostatiska som för de elektrodynamiska
fenomenen. Coulombs lag

K = e e1 / r2 ,

enligt hvilken den
kraft, K, som tvenne i hvila varande
elektricitetsmängder, e och e1, utöfva på hvarandra,
är proportionell mot elektricitetsmängderna och
omvändt proportionell mot afståndets kvadrat, r2,
måste, då det gäller elektricitet i rörelse, något
modifieras.
W. gaf därför sin allmänna elektriska
grundlag följande utseende:

e e1 / r2 (1 - av2 + bg) ,

där v är
den relativa hastigheten och g den relativa
accelerationen, och han lyckades genom att tillämpa
denna lag på elektriska strömmar på teoretisk
väg härleda Ampères kända empiriska lagar för
dylika strömmars inverkan på hvarandra. Genom
att tillämpa denna sin allmänna elektriska
grundlag på induktionsfenomenen sökte W. förklara
dessa och lyckades äfven delvis däri.
A. Bi—n.*

Weberska lagen (Weber-Fechnerska lagen), psyk. Se
Grotenfelt 6, Psykofysik, sp. 514, Psykometrik och
Weber, E. H., sp. 943.

Veberöd. 1. Socken i Malmöhus län, Torna härad. 4,044
har. 1,412 inv. (1919). Annex till Våmb, Lunds stift,
Färs kontrakt. — 2. Municipalsamhälle (på grund
af k. bref 13 juni 1919) i ofvannämnda socken,
vid V. station på Malmö—Simrishamns järnväg, 35
km. från Malmö och 61 km. från Simrishamn. 184
har. 500 inv. (1919). På platsen finnas
extra provinsialläkare, bankkontor, åtskilliga
handlande och handtverkare samt af industriella
anläggningar elektricitetsverk, garfveri, kvarn,
mejeri, stärkelsefabrik och två tegelbruk.
1—2. L. Wll.

Veblungsnes, fiskplats vid Raumas utlopp i
Romsdalsfjorden, Möre fylke (före 1919 Romsdals
amt), Norge. Vid V. eller vid Andalsnes, som
ligger på Raumas andra strand, är den provisoriska
slutpunkten för Romsdalsbanan, som är under byggnad
till Dombås på Dovre. Storartade omgifningar.
K. G. G.

Webster [ωe’bstə], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid French
river, 25 km. s. om Worcester. 11,500
inv. (1909). Tillverkning af textilvaror och skodon.
A. N—d.

Webster [ωe’bstə], John, engelsk dramaturg,
f. omkr. 1570—80, d. ej före 1624, då han författade
årets vanliga festspel för staden London och på
titelbladet till den tryckta upplagan anger sig som
till yrket skräddare. Något annat vet man ej om hans
person. För scenen skref han redan 1602, men hans
tidigaste dramer, i samarbete med Middleton, äro
förlorade. Med Dekker skref han de lifliga och kvicka
skildringarna ur Londonlifvet Westward Ho (1604),
som gaf anledning till Jonsons, Chapmans och Marstons
"Eastward Ho", samt Northward Ho (1605), ett svar på
"Eastward Ho". I dessa tidigare dramer framträder
emellertid ännu icke W:s originalitet. Den ger sig
till känna först i de båda tragedierna The white
devil
eller Vittoria Corombona (spelad troligen 1611;
tr. 1612; "Vittoria Corombona", öfv. af T. Hedberg,
1902) och The dutchess of Malfy (spelad trol. 1613;
tr. 1623). Båda äro kriminaldramer i den stil, som
Kyd i anslutning till "Senecas Thyestes" infört i det
engelska dramat. De skildra således ett brott och
en hämnd. Den första af dessa tragedier är baserad
på ung. samtida händelser i Italien, den senare går
ytterst tillbaka till en novell af Bandello. Båda
utmärkas genom utomordentlig karaktärsteckning och
ett patos af öfverväldigande styrka, egenskaper,
som kanske göra W. till den förnämste af denna tids
dramaturger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free