- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
1011-1012

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vegetation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

litteraturhistoriska arbetet Hamburgs litteraturleben
im 18. jahrhundert
(1856), Das junge Deutschland
(1886) och dagboksanteckningarna Zeit und menschen
(2 bd, 1889).
(R—n B.)

Wehlau, stad i Ostpreussen vid Allas förening med
Pregel. 5,300 inv. (1905). Det i Königsberg (se
d. o.) 17 jan. (n. st.) 1656 afslutade fördraget
mellan Karl X Gustaf af Sverige och kurfursten
Fredrik Vilhelm af Brandenburg uppkallas stundom
efter W., där fördraget undertecknades af Karl
Gustaf. 19 sept. 1657 slöts mellan Johan Kasimir
af Polen och samme kurfurste af Brandenburg ett
freds- och förbundsfördrag i W., då den förre
erkände hertigdömet Preussens oberoende af Polen,
mot det att den senare återgaf alla af honom
gjorda eröfringar i Westpreussen och Ermeland.
A. N–d.

Vehmgerichte [fēm-]. Se Femdomstolar.

Vehmo (fi. Vehmaa). 1. Kustsocken i Åbo och
Björneborgs län, Finland, utgör ett pastorat af 2:a
kl., Vehmo kontrakt, Åbo ärkestift. Under pastoratet
lyder Lokalaks kapell, om hvars afskiljande till eget
pastorat beslut fattats. 184 kvkm. 3,737 inv. (1918),
finsktalande. — 2. Härad i ofvannämnda län, fördelas
i 4 länsmansdistrikt samt omfattar Vehmo, Töfsala,
Gustafs, Iniö, Velkua, Nykyrko, Pyhämaa, Pyhäranta
och Letala socknar, Nystads landsförsamling, Lokalaks
kapell och Kodisjoki predikogäll. 1,676 kvkm. 31,718
inv. (1918). — 3. Domsaga, lydande under Åbo hofrätt,
omfattar nyssnämnda härad äfvensom Virmo och Mietois
socknar samt Karjala kapell. 2,205 kvkm. 39,484 inv. (1918).
1—3. O. B—n.

Wehnelt, Arthur Rudolph Berthold, tysk fysiker,
f. 1871 i Rio de Janeiro, 1901 docent i fysik i
Erlangen, sedermera professor vid Berlins universitet. —
Wehneltafbrytare, fys. Se Strömafbrytare, sp. 423.
Wehneltkatod, fys. Se Katodstrålar,
sp. 1301. Se Telegraf, sp. 751.

Wehrli, Johann Jakob, schweizisk pedagog, f. 1790,
d. 1855, var en af dem, som bäst förverkligade
Pestalozzis uppfostringsidéer. Han kom 1810 till
Fellenberg (se d. o.) på Hofwyl och blef ledare
af den "fattigskola", som denne upprättat för
föräldralösa barn. W. uppfostrade där barnen genom
jordbruksarbete och slöjd samt därtill knuten
undervisning. Innan W. lämnade Hofwyl (1833),
hade hans skola blifvit mönster för liknande på
flera andra orter (s. k. Wehrli-skolor) och tjänade
som normalskola för utbildningen af lärare. Under
20 år verkade sedan W. som föreståndare för ett
lärarseminarium i Kreuzlingen vid Bodensjön. Af
W:s skrifter må nämnas Einige naturkundliche
unterhaltungen eines schullehrer mit der 1. und
2. elementarklasse
(1832—33) och Zehn unterhaltungen
eines schulmeisters in der schulstube
(1833). Jfr
Seifensieder, "J. J. W., ein jünger Pestalozzis" (1896).
S—e.

Vehusfoss, ett 21 m. högt vattenfall i Toke (se
d. o. 1) älf, strax efter dess utlopp ur Totakvand,
Telemarken, Norge. Det representerar utbyggdt
70,000 eff. hkr; däraf eger norska staten 13,000.
K. G. G.

Vei, stad. Se Veji.

Vei (Ve), kinesiskt rike. Se Kina, sp. 58.

Vei (Vai) är en liten negerstam på Afrikas
västkust kring floderna Pissus och Gallinas’
nedre lopp mellan staden Monrovia i s. ö. och
ön Scherbro i n. v. Enligt egna traditioner har
denna till mandefolken hörande stam (jfr Mandenga)
i början af 1700-talet emigrerat från Mandelandet
i det inre och eröfrat sitt nuv. lilla område vid
kusten. V. är särskildt märkligt såsom varande det
enda negerfolk, som skapat sig en egen skrift: ett
stafvelsealfabet med omkr. 200 tecken, uppfunnet af
en veiman Doalu Bukere (1834) och till sina former
fullkomligt oberoende af såväl det arabiska som det
engelska (latinska) alfabetet. Flera böcker (sagor)
skrefvos med detta alfabet, men då det ej upptagits
af missionärerna, torde det snart nog försvinna.
Äfven själfva språket, om hvars allmänna art
se Mandespråk, torde snart vara utträngdt af den i
grannrepubliken Liberia härskande engelskan. — Jfr
Koelle, "Outline of a grammar of the vei language
together with a vei-english vocabulary" (1853).
H. A.

Weibertreu [vajbertröj], borgruin. Se Weinsberg.

Weibull, svensk släkt, som, sannolikt härstammande
från Sönderjylland, under 1600-talets senare hälft
uppträdde i Skåne och klufvit sig i 3 grenar. Se
K. G. Weibull, "Släkten W." (1911).

1. Valfrid Vilhelm Verner W., godsegare tillhörande
2:a grenen. Om honom och hans söner Valter W. och
Harry Valfrid August W. se Weibullsholm.

illustration placeholder

2. Martin Johan Julius W., den föregåendes broder,
historiker, universitetslärare, f. 24 dec. 1835 i
Landskrona, d. 17 april 1902 i Lund, blef 1853 student i
Lund, där han 1861 aflade filos. kandidatexamen
och 1862 promoverades till filos. doktor efter
att ha försvarat afh. Om Skåne vid medlet af 17:de
århundradet. I. Lund.
1862 kallades han till docent
i historia och utnämndes 1866 till adjunkt samt, vid
ombildningen af universitetens adjunkturer, 1877 till
e. o. professor i historia och statskunskap. Efter
att vid flera tillfällen ha förestått professuren
i historia och i sammanhang med ämnet statskunskap
infört geografiens studium vid universitetet utnämndes
han 1888 till professor i historia. W. idkade
forskningar i arkiven i Stockholm, Köpenhamn,
Dresden, Berlin, Montpellier och Paris. 1887
tilldelade honom Svenska akad. Karl Johans pris
för litterära förtjänster, och 1889 valdes han till
led. af Vitt., hist. o. ant. akad. Af W:s skrifter
må nämnas Sveriges förbund med Frankrike 1672 (1865;
disp. för adjunktur), Lunds universitets historia
(2 dlr; 1868—76; 2:a d. i förening med Elof Tegnér),
efter 1866 meddeladt uppdrag af universitetet för
dess jubelfest, Freden och förbundet i Lund 1679
(i "Nord. tidskr.", 1870, "Acta univ. Lund.", VIII,
1871). Gustaf II Adolf (1882; utgör äfven del. 4 af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:28 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfck/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free