- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
41-42

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westerdahl, Fanny Amalia - Wester-Ems. Se Ems - Westergaard, 1. Niels Ludvig - Westergaard, 2. Harald - Westergren, Johan Adolf - Vestergren, Jakob Tyko Konrad - Westergren, (Andreas) Magnus - Vesterhavet, danska namnet på Nordsjön (se d. o.) - Westerholm, Viktor Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Montfaucon, Griselda, Amalia i "Röfvarbandet",
Hedvig eller banditbruden, och Katarina Månsdotter
i "Erik XIV". Hon utförde äfven sångroller
(Cendrillon, Papagena, Betli i "Alphyddan"
m. m.). Efter sin afgång från scenen medverkade
hon t. ex. som Mana Eufrosyna De la Gardie i "Karl
XI", hvilken roll hon gaf skarp karakteristik.
E. F-t.

Wester-Ems. Se Ems.

Westergaard [-går]. 1. Niels Ludvig W., dansk
orientalist, f. 27 okt. 1815, d. 9 sept. 1878, blef
student 1833 och egnade sig åt studiet af de indiska
språken, först hemma, 1838 i Bonn under Lassens
ledning och 1839 i England. 1844 blef W. professor
i indiska språk samt var 1848-49 medlem af den
grundlagsstif-tande riksförsamlingen och 1853-65
redaktör af "Historisk tids-skrift". Han blef 1849
medstif tare af och sedan ordf. för Det nordiske
literatursamfund. 1868 blef W. hedersdoktor vid Lunds
universitet. Redan 1841 utgaf W. ett betydande
arbete, Radices linguæ sanscritæ (en ordbok öfver
verben i sanskrit), som i hög grad främjat studiet
af detta språk, och reste s. å. kring Kap till
Indien, hvarifrån han efter ett par år återvände
hem genom Persien och Ryssland. Han hemförde en
rik samling af indiska och persiska handskrifter,
upptäckte kilskriften på Dareios Hystaspes’ graf
samt tog noggranna kopior af såväl denna som
flera andra inskrifter, hvilka ligga till grund
för Lassens senare tolkningar. W:s andra större
arbete är textupplagan af Zendavesta (1852-54);
däremot väntade man förgäfves den utlofvade of
v. med anmärkningar samt hans grammatika och ordbok
Öfver zendsprå-ket. Han utgaf äfven Bundehesh,
liber pehlevicus (1851) och gjorde det första
betydelsefulla försöket att tolka den andra (sakiska)
arten af de akemeni-diska kilskrifterna (1845 och
1854). Hans af-handlingar om Zendavestas ålder og
hjemstavn, med bidrag til den oldiranske mythologi
(1852). Om de œldste tidsrum i den indiske historie
(1860, forts. 1867) och Om de indiske kejserhuse f
ra det 4. til det 10. aarh. (1867) vittna likaledes
om hans lärdom och skarpsinne. – 2. Harald W., den
föregåendes son, dansk statistiker, f. 19 april 1853 i
Köpenhamn, tog magisterkonferens i matematik 1874 och
statsvetenskaplig examen 1877. Han vann universitetets
guldmedalj 1881, och honom tilldelades 1901 den
nybildade doktorsgraden i statsvetenskap. 1882
blef han docent och 1886 professor. Sedan
s. å. är han meddirektör för sparbanken "Bikuben"
och var likaledes från s. å. led. af styrelsen af
försäkringsbolaget "Danmark" intill 1904, då han blef
led. af försäkrings-rådet. Sedan 1900 är W. medlem
af styrelsen för Nationalökonomisk förening. W.,
som särskildt studerat försäkringsväsen och sociala
spörsmål, blef 1885 led. af en viktig arbetarkommitié
och 1903 af en kommitté ang. invaliditetsförsäkring. Hans
förnämsta arbete är Die lehre von der mortalität und
morbilität (1881-82; ny uppl. 1901). Förutom många
afh. i utländska tidskrifter har han författat Lærebog
i statistikens teori (1890; öfv. till ty.). Den odåre
nationalekonomis opfattelse af det sociala spörgsmaal
(1896), Forelæsning över nationalekonomien (1908)
och Det 19:e aarhundredes ekonomiske udvikling (1910);
samt (tills, med Rubin) Landbefolkningens dödelighed i
Fyens stift (1886) och Ägteskabsstatistik paa grundlag
af den sociale lagdelning (1890). W. har tagit
verksam del i arbetet för den köpenhamnska kyrkosaken
(d. v. s. uppförandet af nya kyrkor) och är sedan
1890 ordf. i Kirkefondets forretningsudvalg. Likaså
var han led. af "det store kirkelige udvalg"
1903-07 (om folkkyrkans författning). W. är led. af
sv. Vet. akad. (1914). 1-2. E. Ebg.

Westergren, Johan Adolf, donator, f. 16 mars 1859 i
Gäfle, d. 16 aug. 1917, var grosshandlare i Gäfle och
testamenterade till denna stad omkr. l.i mill. kr.,
hvaraf 100.000 kr. till en fond ("Johan och Lotten
Westergrens fond") till hjälp och underhåll af
tuberkelsjuka och omkr. 900,000 kr. till ett hem för
ålderstigna änkor och andra fruntimmer, som lört en
hedrande vandel.

Vestergren, Jakob Tyko Konrad, botanist, f. 11
dec. 1875 i Bro, Gottland, student i Uppsala 1895,
amanuens vid Stockholms högskolas botaniska institut
1901-08, blef filos. licentiat 1909 och adjunkt i
biologi och kemi vid Jakobs realskola 1911. Bland
W:s utländska resor märkes en botanisk färd för
ösels utforskande 1899 (jämte K. Skottsberg och
A. Roman). W. är företrädesvis mykolog och har utgett
det stora exsickatverket Micromycetes rariores selecti
(fask. l-72, 1899 - 1914). Bland hans uppsatser må
nämnas Zur kenntnia der vegetation der insel Oesel
(1901, tills, med K. Skottsberg), Om den olikformiga
snöbetäckningens inflytande på vegetationen i
Sarjek-fjällen (1902), Zur pihflora der insel Oesel
(1903), Monographte der auf der leguminosen-gattung
Bauhinia vorkommenden Uromyces-arten (1905)
m. m. W. har redigerat "Svensk botanisk tidskrift"
1908-17 (1908-10 tills, med 0. Rosenberg).
C. Lmn.

Westergren, (Andreas) Magnus, svenskamerikansk
tecknare, f. 2 febr. 1844 i Stockholm, blef 1858
elev vid Fria konsternas akademi, inskrefs 1864 som
frivillig i danska armén, blef genom bekantskap
med Sven Loven 1869 fäst vid Naturhistoriska
riksmuseet som tecknare och kvarstod till 1874,
bidragande under denna tid och efteråt med
teckningar till flera framstående vetenskapliga
verk (af Loven, Bowallius, Smitt, Wallengren
m. fl.) tills. omkr. 200 planscher och ett stort
antal teckningar. W. reste 1886 med bidrag af
"Lars Hiertas minne" till utlandet för att studera
fotografiens tjänst vid reproduktion af vetenskapliga
af bildningar. Han kom 1888 till Amerika, där han
efter 1891 utfört hundratals färglagda planscher
till A. Agassiz och andras vetenskapliga arbeten.

O. A. L–r.

Vesterhavet, danska namnet på Nordsjön (se d. o.).

Westerholm, Viktor Axel, finsk målare, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:44:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free