- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
67-68

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westinghouse, George - Vestis virum reddit - Vestitur, detsamma som investitur (se d. o.) - Westkil, flodarm. Se Meuse 1 - West Kirby. Se Hoylake and West Kirby - Vestkusten, veckotidning - Westlake, John - Vestlandet, Norge - Vestlandsrasen. Se Norska hästen - Westlind, Nils, missionär, språkforskare. Se Kongo, sp. 743 - Westling, 1. Bror Gottfrid Vilhelm - Westling, 2. Gustaf Oskar Fredrik - Westling, Per Rikard - West-Lothian, grefskap. Se Linlithgow 1 - Westmacott, 1. Sir Richard, 1775-1856

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6?

Vestis virum redd.t-Westmacött

funnet system, gasuppsamlingsstationer och
omfattande rörnät för gasens distribuering på långa
af-stånd. Bland den stora mängd uppfinningar,
som gjorts af W. eller genom hans åtgöranden
blifvit fruktbringande, märkas vidare gasmaskin för
drif-ning af elektriska generatorer, växelanordning
för användning af ångturbiner till att drifva far-ty
gspropellrar, luftfjäderanordning för automobiler
m. m. W:s företagaranda karakteriseras väl däraf,
att han vid slutet af sin lefnad var president i ett
trettiotal bolag, sysselsättande sammanlagdt 50,000
pers., med verkstäder i Wilmerding, East Pittsburgh,
Swissvale, Tafford city, Hamilton (Ca-nada),
London, Manchester, Le Havre, Vardo (Italien),
Wien och Petersburg. W. blef bl. a. hedersled, i The
Amerdcan association for the advancement of science
och flera andra föreningar. Han erhöll äfven John
Fritz-medaljen (för uppfinningen af luftbromsen),
Edison-guldmedaljen (1912, för förtjänstfullt
arbete till utvecklingen af växel -strömssystemet
för ljus och kraft). Grashofmedaljen tilldelades
honom af Yerein deutscher ingenieure (1913); tekniska
högskolan i Berlin kallade honom till doktoringenjör
1906 och Union college till filos. hedersdoktor
(1890). Fnm.

Ve’st.8 vi/rum re^dit, lat., "kläderna göra mannen",
citat från Quintilianus, "Institutio ora-toria",
VIII, 5.

Vestit?r (af lat. vestìre, bekläda), detsamma som
investitur (se d. o.).

Westkil, flodarm. Se Me u se 1.

West Kirby |>e’st k?’bi]. Se Hoylake and West Kirby.

Vestkusten, en på svenska språket i San Francisco,
Kalifornien, sedan 1886 utgifven veckotidning, som
utkommer i åttasidigt, 7-spaltigt format och kostar
2 doll. pr år. Upplaga 7,000 ex. (1919). Den är en
af de bästa svensk-amerikanska nyhetstidningarna,
redigerad i liberal anda. Q- A. L-r.

Westlake j>e’stléìk], John, engelsk jurist, f. 1828,
d. 14 april 1913, blef 1854 advokat och 1888
professor i internationell rätt vid universitetet
i Cambridge. Han författade bl. a. A treatise on
private international law (1858; flera uppl.) och
var från början medutgifvare aí Bruxelles-tidskriften
"Revue de droit internationar’. W. tillhörde Englands
mest ansedda och äfven i utlandet kända rättslärde;
hans privatinternationella verk anknyter också
till europeisk rättsdoktrin och rättsutveckling
i allmänhet och klarlägger därigenom den engelska
rättens särställning på ett sätt, som gjort hans
arbete synnerligen högt skattadt och värdefullt.
Rid.

Vestlandet, namn på västligaste delen af det sydliga
Norge, vanligen omfattande Rogaland, Hordaland, Sogn
og Fjordane fylken samt södra delen af Möre fylke
(före 1919 kallade resp. Stavanger, Nordre och Söndre
Eergenhus och Romsdals amt). Öm befolkningen se Norge,
sp. 1388 och fig. 3, sp. 1390.

Vestlandsrasen. Se Norska hästen.

Westlind, Nils, missionär, språkforskare. Se Kongo,
sp. 743.

Westling. 1. Bror Gottfrid Yilhelm W., skolman,
historiker, f. 26 nov. 1844 i Linköping, student i
Uppsala 1863, filos. doktor där 1872, adjunkt vid
folkskollärarseminariet i Lin-

köping 1879 och rektor där 1897-1910, har
utgett bl. a. Om svenska riksrådets ställning
efter stats-hvälfningen 1772 (1872), Metodik för
undervisningen inom folkskolan (1893; 3:e uppl. 1910),
Huf-vuddragen af svenska folkundervisningens historia
(med statsanslag, 1900), Svenska folkskolan efter
år 18å2 (1911) och Ur Linköpings stifts historia
1593-1842 (1919). W. var led. af kyrkomötet 1903. -
2. Gustaf Oskar Fredrik W., den föregåendes broder,
historiker, skolman, f. l dec. 1850 i Linköping,
blef student i Uppsala 1870, docent i historia där
1879 och filos. doktor 1880, utnämndes till lektor i
svenska och historia s. å. vid Sundsvalls och 1884
vid Linköpings högre allm. läroverk, men stannade
kvar vid det förra som t. f. rektor, tills han i
samma egenskap förflyttades 1897 till Nyköpings
och 1902 till Västerviks högre allm. läroverk, där
han 1904 äfven blef lektor. Han lämnade rektoratet
1907 och lektoratet 1917. 1888 blef han prästvigd
och 1897 teol. doktor. 1892 och 1895 var han
statsrevisor. W. har skrifvit bl. a. Det nordiska
sjuårskrigets historia (i "Hist. bibi.", Yl-VII,
1879-80), Hertig Karls furstendöme åren 1568-1592
(1883) och värdefulla uppsatser rör. de kyrkliga
förhållandena i Estland och Livland under svenska
väldets tid (i "Handl. rör. prestmötet i Hernösand",
1890, Sundsvalls lärov:s årsber. 1892, 1894,
1896, 1897, "Kyrklig tidskr.", 1896-97, 1899 och i
"Kyrkohist. årsskr." 1900-01), hvaraf åtskilliga i
tysk of v. införts i "Beiträge zur kunde Ehst-, Liv-
und Kurlands" (bd 5, 1896, 1898), samt artiklar i
"Hist. tidskr." (Sveriges förhållande till Danmark
från freden i Stettin till Fredrik II:s död
[1571-1583], d. 39, 1919) och Nordisk familjebok.

Westling, Per Rikard, apotekare, professor,
f. 14 nov. 1868 i Söderåkra, Kalmar län, anade
mogenhetsexamen i Skara 1888 samt blef farm. kandidat
1892 och examinerad apotekare 1897. Sedan 1895
tjänstgjorde han vid botanisk-farma-kognostiska af
d. af Farmaceutiska institutet som amanuens, assistent
och (fr. o. m. 1912) som laborator, 1902-18 därjämte
som lärare vid dess kurs för apotekselever. Under
tiden idkade W. botaniska studier vid Stockholms
högskola samt blef 1907 filos. kandidat, 1911
licentiat och s. å. doktor på afh. über die grünen
spezies der gattung Peni-cillium. 1918 utnämndes
han till professor i botanik och farmakognosi vid
Farmaceutiska institutet. W. har författat bl. a. de
farmakognostiska artiklarna i "Kommentar till Svenska
farmakopén (Ed. VIII)", utg. 1904 under samarbete
med G. Fr. Eergh, A. Blomquist och T. Delphin,
ett omfattande och värdefullt arbete, och Kort
handledning i mikroskopisk teknik (1908). Han är sedan
1912 redaktör för "Svenskfarmaceutisk tidskrift". I
Farmaceutiska föreningen var W. styrelseled. 1903
-07. Han är led. af Svenska läkaresällskapet (1907),
i styrelsen för Svenska medicinalväxtföreningen
(1912) och af permanenta farmakopékom-mittén (1919).
.. C-G. S.

West-Lothian [>erst líù^hien], grefskap. Se L i n Ii
t h g o w 1.

Westmacott [ö>erstmokåt]. 1. Sir Richard W., engelsk
skulptör, f. 1775 i London, d. där 1856, studerade
i London och efter 1792 i Paris

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free