Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskap - Vetenskapliga rådet. Se Rättsmedicinalväsendet - Vetenskapsakademien (Kungl. svenska Vetenskapsakademien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För främjande af det vetenskapliga arbetet, i
hvilket de unge invigas vid universitet och
högskolor, ha uppstått sammanslutningar af lärde
under namn af akademier (se Akademi, äfven
i Suppl.), sällskap, samfund, hvilkas ledamöter
genom personligt umgänge, föredrag och skrifter
verka för sina uppgifter. Dessa akademier m. m.
ha ej inskränkt sig till det egna landet allenast.
De ha trädt i förbindelse med främmande lärde
genom att invälja dem till ledamöter, vanligen
som ett utmärkelsetecken, de ha utbytt sina
utgifna handlingar med utländska likartade institutioner,
och 1901 skapades en Association internationale
des académies. Det vetenskapliga arbetet hade
således till sin båtnad blifvit verkligt internationellt.
En sorglig förändring i detta tillstånd
inträdde som en följd af Världskriget, i det att
ententemakternas lärde helt eller delvis afbröto
samarbetet med centralmakternas, ja t. o. m.
lärde i neutrala länder, som misstänktes för eller
ådagalagt sympatier för centralmakterna, uteslötos
ur de allierades akademier eller fråndömdes
dem förlänade utmärkelser. I sammanhang härmed
upphörde ock utbyte af handlingar de stridande
nationernas akademier emellan. I enlighet
med statuter, som antagits af de allierades
vetenskapssamfund på konferenser 1918–19 i London,
Paris och Bruxelles, ha alla lärda sammanslutningar
af internationell natur fr. o. m. 1 jan. 1920 ersatts
med ny grupperingar, bestående endast af medlemmar
från de allierade nationerna och från de
neutrala nationer, som på vissa villkor tillstädjas
att få vara med. (Se Akademi. Suppl.)
Planer ha framlagts för att i neutrala länder skapa
institutioner med uppgift att verka för ett
biläggande af den ”stora schismen” inom den lärda
världen.
Vetenskapliga rådet. Se Rättsmedicinalväsendet.
Vetenskapsakademien (Kungl. svenska
Vetenskapsakademien), ett samfund, som
”har till uppgift att främja vetenskaperna,
företrädesvis matematik och naturvetenskap”. Akad:s
nu gällande grundstadgar äro af 15 april 1904
med ändringar af 8 dec. 1905 och 23 april 1920.
Enligt dessa stadgar består akad. af högst 100
svenska och lika många utländska led., fördelade
i följande klasser: 1. för ren matematik (6 led.);
2. för tillämpad matematik och astronomi (6 led.);
3. för fysik och meteorologi (10 led.); 4. för kemi
(10 led.); 5. för mineralogi, geologi och fysisk
geografi (8 led.); 6. för botanik (9 led.); 7. för
zoologi (9 led.); 8. för medicinska vetenskaper (14
led.); 9. för tekniska vetenskaper (8 led.); 10. för
ekonomiska, statistiska och sociala vetenskaper (6
led.); 11. för öfriga vetenskaper och för framstående
förtjänst om vetenskaplig forskning (14 led.).
Förslag till nya led. upprättas af de särskilda
klasserna. Äfven kvinnor kunna inväljas; Nobelpristagarinnan
fru Marie Curie är för närvarande akad:s
enda kvinnliga led. Konungen är akad:s
”beskyddare”; till svensk hedersled. eger akad.
kalla medlem af svenska konungahuset och till
utländsk hedersled. högt stående person, som
gjort sig synnerligen förtjänt om svensk vetenskaplig
forskning (hittills endast ryske storfursten
Konstantin Konstantinovitj, d. 1915). Ordet föres af
preses och vid förfall för honom af vice preses;
båda väljas för 1 år och kunna omväljas, men
enligt vedertaget bruk sker detta aldrig med den
förstnämnde. Den närmaste befattningen med
akad:s angelägenheter utöfvas af den ständige
sekreteraren och vid förfall för honom af en för
4 år utsedd vice sekreterare. Akad:s tjänstemän
i öfrigt äro 1 astronom, 1 fysiker, 1 föreståndare
för Bergianska stiftelsen (dessa tre, jämte
sekreteraren, ega titel af professor), 1 föreståndare för
Kristinebergs zoologiska station, 1 bibliotekarie, 1
kamrerare, 1 redaktör af statskalendern, 1 notarie,
1 ombudsman, 1 arkitekt, ett antal amanuenser
vid observatoriet och biblioteket samt 1 trädgårdsmästare
vid Bergianska stiftelsen. De ekonomiska
angelägenheterna ombesörjas af ett förvaltningsutskott
(12 led.), öfriga ärenden, som icke omedelbart
kunna framläggas till afgörande, af ett
beredningsutskott (13 led.); preses och sekreteraren äro
själfskrifna led. af båda dessa utskott, vice preses
och vice sekreteraren af det förstnämnda. Akad:s
sekreterare ha varit: A. J. v. Höpken 1739–41
(Augustin Ehrensvärd april–juni 1740, då Höpken
var preses), J. Faggot 1741–44, P. Elvius 1744–49,
P. V. Wargentin 1749–83, J. K. Wilcke
och H. Nicander 1784–96, D. Melanderhjelm och
H. Nicander 1796–1803, J. Svanberg och K. G.
Sjöstén 1803–08, J. Svanberg 1809–11, O.
Swartz 1811–18, J. Berzelius 1818–48, P. F.
Wahlberg 1848–66, D. G. Lindhagen 1866–1901
och Chr. Aurivillius sedan 1901.
Akad:s hufvudsakliga inkomst härleder sig från
arrendet af almanacksprivilegiet (se Almanack,
sp. 657); detta arrende innehas sedan 1905 af
Almqvist & Wiksells boktryckeri-a.-b. i Uppsala,
som efter senast af K. M:t fastställda prisförhöjning
å den s. k. lagliga almanackan (till 35 öre) därför
betalar en för 1921 till 316,400 kr. bestämd
summa, hvilken summa stiger med 1,500 kr. om
året. Ett stort antal donationer ha för olika ändamål
tillfallit akad. Den viktigaste af dessa är den,
som grundar sig på Alfred Nobels testamente af
27 nov. 1895 och som gett akad. rätt att utdela
tvenne Nobelpris, i fysik och kemi, samt beredt
tillgångar för upprättandet af ett Nobelinstitut,
hvaraf en afdelning för fysikalisk kemi kommit
till stånd 1905. Stiftelsens medelförvaltning och
öfriga för samtliga prisgrupper gemensamma ärenden
besörjas af en särskild styrelse under inseende
af fullmäktige, af hvilkas 15 ledamöter 6 tillsättas
af akad. Frågor om den akad. tillkommande
prisutdelningen förberedas af Nobelkommittéer för fysik
och kemi samt behandlas af akad., jämte öfriga
Nobelärenden, vid särskilda sammankomster (se
Nobelstiftelsen). Vidare är att märka
Letterstedtska donationen (1862), som står under
akad:s förvaltning, men af hvars afkastning hon
omedelbart disponerar hufvudsakligen blott de
delar, som anvisats till de Letterstedtska prisen
och, växelvis med andra institutioner, de
Letterstedtska resestipendierna, under det att
hufvudparten går till Letterstedtska föreningen att för
dess särskilda ändamål användas (se
Letterstedtska föreningen, prisen och
resestipendiet). Makarna Mittag-Lefflers
matematiska stiftelse, grundad genom testamente af 1916
och konstituerad 9 febr. 1919, då ett belopp af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
