Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 189-190 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Whitsunday ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

större rikedom och ära. Sägnen spåras först 1605
i ett skådespel och en ballad; den undersökes
kritiskt af H. B. Wheatley i förordet till hans
edition af den 1656 först utgifna skriften "The history
of sir Richard W." och af W. A. Clonston,
"Popular tales and fìctions" (1887).

V. S-g.



Whitworth [wi’twøth], sir Joseph, baronet,
engelsk ingenjör och uppfinnare, f. 21 dec. 1803
i Stockport, d. 22 jan. 1887, fick en öfvervägande
praktisk utbildning i
maskinyrket och
öppnade 1833 i
Manchester egen fabrik för
tillverkning af
verktygsmaskiner. Hans
fabrikat i denna gren
vunno snart anseende
som normaltyper. W.
framlade 1840 sin
metod för åstadkommande
af fullkomligt plana
skifvor och ett tiotal
år senare sitt
enhetssystem för
metallskrufvar, hvilket småningom
blef allmänt antaget (jfr Skruf, sp. 1217) samt
framställde konstruktionsprinciper för ofta använda
maskindelar (lager, axlar o. s. v.). Dessutom
konstruerade han nya mätningsinstrument och
markeringsapparater. Vid världsutställningen 1851
väckte han uppseende med ett instrument för
mätning af differenser å en milliondels tum. 1854
började han experimentera med konstruktioner af
eldvapen och vann snart ett namn äfven på detta
område. Det whitworthska gevärets räffelsystem
utmärktes däraf, att loppets genomskärning bildade en
reguljär månghörning, och W:s af ett särskildt
slags mjukt stål tillverkade framladdningskanoner
med sexkantigt spiralformigt lopp täflade med
Armstrongs, tills de senare afgingo med segern (omkr.
1860). Svårigheterna att erhålla ett för grofva
kanoner erforderligt stålgjutgods af tät och god
kvalitet ledde W. till uppfinningen af en metod
att med hjälp af högt tryck komprimera det
flytande stålet och sedan behandla detsamma i
hydraulisk press. W. adlades 1869. Han invaldes
i Royal society (1857), blef hedersdoktor i Oxford
och (1878) i Edinburgh samt led. af sv. Vet. akad.
(1879). Han gjorde 1868 en donation å 100,000
pd st. till teoretisk utbildning af ingenjörer. W.
utgaf Miscellaneous papers on mechanical subjects
(1858), Papers on practical subjects: guns and steel
(1873) m. m.

Fmn.

Who’s who [ho’s ho’], eng. (eg. "hvem är
hvem?"), ursprungliga typen för ett slags
kortfattade biografiska uppslagsböcker, som utges
årligen eller med några års mellanrum och i alfabetisk
ordning uppta mera bemärkta samtida (ännu
lefvande) personer i något visst rike, med (mestadels
själfbiografiska) uppgifter om deras titel,
födelsedatum, födelseort, föräldrar, studiebana, ämbeten,
offentliga värf och politiska ståndpunkt, litterära
eller konstnärliga alster, ledamotskap af samfund,
utmärkelser, ingångna äktenskap, bostadsadress (i
de engelska och tyska handböckerna äfven
personernas favoritsysselsättningar på lediga stunder samt
ledamotskap af klubbar). - Den nämnda
handboken Who’s who, för Storbritannien och Irland,
började utges 1849 och i sin nuv. form 1897,
senaste årg. 1921. Utgifvare är A. & C. Black i
London. Ett utdrag därur är den 1920 utg. Who
was who? [ho’ wøs ho’; "hvem var det?"], som
upptar personer, aflidna under åren 1897-1916.
- Who’s who in America [øme’rikø],
hufvudsakligen afsedd för Förenta staterna, utges sedan
1899 i Chicago hvartannat eller hvarje år (11:e
årg. 1920-21), redigerad först af John W. Leonard,
sedan 1908 af förläggaren, Albert Nelson Marquis.
- Fransk efterbildning är Qui êtes-vous?
[ki ät vo; "hvem är ni?"], utg. 1908 ff. af Ch.
Delagrave i Paris, och italiensk Chiè? [ki ä],
utg. af G. Biagi hos Romagna & komp. i Rom,
f. g. 1908. - Den tyska Wer ist’s? ("hvem är
det?") utges sedan 1905 af Herrmann A.L. Degener
i Leipzig; den upptar äfven mera ryktbara personer
från andra länder samt särskild dödslista,
förteckning på tyska bildningsanstalter m. m. - Sverige
följde föredömet med Vem är det?, utg. sedan
1912 hvartannat år af E. Thyselius på P. A.
Norstedt & söners förlag, Stockholm. - I Norge kom
samtidigt Hvem er hvem?, utg. af Chr.
Brinchmann, Anders Daae och K. V. Hammer på H.
Aschehoug & komp:s förlag i Kristiania. En dansk
motsvarighet är årsboken Kraks blaa bog, utg.
sedan 1910 af Ove Krak i Köpenhamn. - Finland
fick 1920 den finska handboken Aikalaiskirja
("samtidskrönika") och s. å. den svensk-finländska
Vem och vad?, utg. hos Holger Schildts
förlags-a.-b. i Helsingfors. - En internationell specialbok
öfver naturvetenskapsmän är den 1913 af H.
H. Stephenson i London utg. Who’s who in
science international [saiøns intønä’Sønøl].

Whydah [wi’dø l. wai’dø], engelsk namnform
för en stad på Dahomeys kust, hvars rätta namn
sedan 1725 är Glehue, men som i tryck
förekommer äfven under formerna Widah,
Ouidah, Fida, Ajuda och Juda. W. har nu
knappt 20,000 inv., men hade under slafhandelns
blomstringstid ända till 35,000. Den egentliga
staden ligger 3 km. inåt land, skild från
hafsstranden af träsk och en lagun samt har tre fort,
ett franskt, ett engelskt och ett portugisiskt, af
hvilka de två senare äro öfvergifna. - W. är
ryktbart för sitt ormtempel, där oskadliga
pythonormar vårdas af särskilda prästinnor. En järnväg
(16 km.) förenar W. med hamnstaden Kotonou
längre österut. Dess egen redd är dålig och
erbjuder föga säkerhet. Särskildt under dec. och jan.
besökes densamma af fartyg, som då lasta
palmolja, en af kustens främsta produkter.

A. N-d.

Whymper [wi’mpø]. 1. Frederick W.,
engelsk resande, f. 20 juli 1838 i London, son till
en kopparstickare, deltog 1865-67 i den
amerikanska kabelexpeditionen till Alaska och Sibirien och
har sedan verkat som tidningskorrespondent i
Nord-Amerika. Han har skrifvit Travel and adventure
in the territory of Alasca (1868), Heroes of the Arctic
(9:e uppl. 1897), The sea, stirring story of
adventure, peril, etc. (4 bd, 1878-80), The romance of
the sea (1896) m. m. - 2. Edward W., den
föregåendes broder, resande, f. 27 april 1840 i
London, d. 16 sept. 1911, utbildade sig till träsnidare,
men kände oemotståndlig reslust och vann tidigt
ett namn som bergbestigare, hvilket bestämde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>