- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
213-214

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wiborgh, Johan Gustaf - Wiborghfosfat, landtbr. Se Wiborgh, J. G. - Viborgs hofrätt. Se Hofrätt, sp. 937 - Viborgska gatloppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

213

Wiborghfosfat-Viborgska gatloppet

214

af professor W. Palmær utarbetad elektrolytisk
metod att af fattiga fosfatråvaror framställa
ett gödselmedel, hvarpå patent i W:s och Palmærs
namn erhölls 1900 (sePalmærfosfat). W. erhöll
1903 patent på ännu en fosfatuppfinning, som
afsåg sammansmältning af råfosfat med masugns-
eller andra slagger, hvarigenom ett lättsmält
gödselmedel skulle erhållas. Fabrikationen skulle
bli enkel och billig. Uppfinningen torde ej ha
blifvit exploaterad, hvartill väl uppfinnarens
snart inträffade bortgång varit orsaken. W. var
sedan 1899 led. af Vet. akad. och ordf. i
Stockholms naturvetenskapliga förening. Se
biogr. öfver W. i Vet. akad:s "Årsbok" 1904.
T.B-1.

Wiborghfosfat, landt&r. Se Wiborgh, J. G.

Viborgs hofrätt. Se Hofrätt, sp. 937.

Viborgska gatloppet har man kallat den utbrytning
ur Viborgska viken, som af svenska flottan
företogs 3 juli 1790. Sedan Gustaf III med sin
skärgårdsflotta 15 maj 1790 förstört en del af ryska
skärgårdsflottan vid Fredrikshamn, avancerade han
österut längs kusten för att oskadliggöra den ryska
skärgårdsflottan i Viborg, Samtidigt seglade svenska
örlogsflottan under hertig Karls nominella, men amiral
ö. H. Nordenskjölds verkliga befäl efter sitt 13 maj
gjorda misslyckade försök mot den ryska örlogseskadern
vid Keval österut för att enligt planen samverka med
skärgårdsflottan. 2 juni hade den senare anländt till
Viborgska viken, örlogsflottan levererade 3 och 4
juni ryska örlogsflottans Kronstadtseskader batalj,
men drog sig natten till den 5 undan nordvart för att
undvika att bli tagen i ryggen af den tillskyndande
Kevalseskadern. Sedermera seglade den på konungens
genom engelske kommendören Sidney Smith gifna
befallning att förena sig med skärgårdseskadern, hvars
reträtt eljest lätteligen kunnat afskäras, den 7 genom
västra farleden vid Krysserort in i Viborgska viken
och lade sig emellan Salvör-grundet (Kulta-Matala)
och Eiskopsöns norra udde. Följande dag ankrade de
förenade ryska örlogseskadrarna - 50 linjeskepp,
fregatter och mindre fartyg - i en linje tvärs öfver
stora inloppet till nämnda vik. Svenska örlogsflottan
räknade då 21 linjeskepp, 8 större och 5 mindre
fregatter samt några mindre fartyg med en besättning
af omkr. 16,000 man. Skärgårdsflottan bestod af inemot
200 fartyg med bemanning och landstigningstrupper till
13,000-14,000 man. Transportskeppen inräknade,
uppgick hela svenska fartygsantalet till
omkr. 250. 16 och 17 juni gjorde konungen med en
del af skärgårdsflottan ett försök att förstöra
den vid Trångsund (det inre inloppet till Viborg)
liggande ryska skärgårdsflottan, men nödgades draga
sig tillbaka utan nämnvärdt resultat. 19 juni fick
ryska örlogsflottan förstärkning af skärgårdsfartyg
och hotade med attack. De svenska flottornas ställning
var nu betänklig, emedan all tillförsel från Sverige
var af-skuren af den blockerande ryska flottan. För
deras räddning var en snar genombrytning af fiendens
linje nödvändig. Flera förslag till utförandet af en
sådan framlades för konungen, hvarvid man slutligen
stannade vid att bryta sig ut genom västra farleden,
förbi Krysserort, samma väg man inkommit. Men
motvind hindrade under en och en half vecka planens
verkställande. På ryska sidan upp-

gjorde man en plan att från Kronstadt och Viborg
angripa och förstöra svenska skärgårdsflottan, som
under tiden intagit ställning i Björkösund, samt
därpå anfalla svenska örlogsflottan framifrån och
bakifrån. Natten emellan 2 och 3 juli angrep prinsen
af Nassau med ryska skärgårdsflottan från Kronstadt
och Petersburg en i smalaste delen af Björkösund
liggande afdelning af svenska skärgårdsflottan
under öfverstelöjtnant Hjelmstjerna, som efter
S1/^ timmars strid fick befallning att draga sig
bakom örlogsflottan. Ungefär samtidigt därmed
angrep öfverstelöjtnant Törning med 4 divisioner
kanonslupar 5 ryska örlogsskepp vid Biskops-öns
norra sida för att afleda uppmärksamheten från
Krysserort. På morgonen 3 juli blef vinden gynnsam,
öst-nord-östlig, för utbrytningen genom västra
farleden förbi Krysserort, som då genast sattes i
verket. I spetsen för flottorna styrde linjeskeppet
"Dristigheten" under öfverstelöjtnant Puke kl. V2? mot
den af ryska linjeskepp och fregatter spärrade
farleden vid Krysserort ("embosseringen") samt
bröt sig utan större förlust igenom, beskjutande
de fientliga fartygen både styrbord och babord
långskepps. Skärgårdsflottans yppersta fartyg, hemmema
"Styrbjörn", under V. von Ste-dingk, och turuma
"Norden", under kapten G. Öländer, bröto sig samtidigt
igenom ryska embosseringen, ehuru närmare fasta
landet. I bredd med linjeskeppen och fregatterna,
men innanför dessa passerade sedan i god ordning
kanonsluparna, galärerna och transportfartygen,
beskjutande de ryska fartygen. Fiendens andra
embossering, vid Pensarskäret, 5 km. v. om den
första, bestod af 6 fregatter och forcerades med ännu
mindre svårighet. Konungen följde skärgårdsflottan
i en öppen slup, som förde kunglig flagga, och var
vid Krysserort nära att bli skjuten samt bytte
därefter om fartyg. Genombrytningen af de ryska
embosserin-garna, hvarvid de svenska fartygen liksom i
ett "gatlopp" (se d. o.) passerade de ryska skeppen,
har föranledt, att hela sjöstriden fått namnet
Viborgska gatloppet. Största delen af flottorna hade
utan nämnvärd förlust genombrutit eller passerat
de ryska embosseringarna, då en olycka inträffade
på svenskarnas egen sida, som medförde fruktansvärd
skada för dem. En svensk brännare, som skulle sticka
de ryska skeppen vid Krysserort i brand, fördes
så oskickligt, att den i stället antände 2 svenska
örlogsskepp, hvilka vid 9-tiden sprungo i luften. Till
följd af krutröken satte flera svenska fartyg,
bl. .a. 3 linjeskepp och 2 fregatter, på grund. Den
svenska örlogsflottans arriärgarde var därigenom
nästan tillintetgjordt. Först då öfver-gåfvo ryssarna
sin nästan obegripliga overksamhet. En del satte efter
den svenska örlogsflottan, upphann dess eftersta skepp
vid Högland och lyckades mellan denna ö och Sveaborg
taga 2 af dem. Vid framkomsten till Sveaborgs hamn
5 juli befanns örlogsflottans totalförlust vara 7
linjeskepp. 3 fregatter och några smärre fartyg samt
omkr. 5,COO man. Hvad skärgårdsflottan beträffar,
råkade den på e. m. ut för de vid Pitkepass liggande
5 ryska örlogsfartygen under brigadjären Crown; han
tvang många att stryka flagg, men kunde till följd
af deras mängd och af sjögången ej besätta dem,
hvadan största delen fick tillfälle att åter sätta
till segel och hålla inåt skären. Endast öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free