- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
489-490

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tågskostnader. Det är omtvistadt, huruvida V. under
sina konflikter med Rikards efterträdare, Johan utan
land, 1212 ånyo erkände den engelske konungen som
länsherre för hela Skottland. Han gifte sig 1186 med
Ermengarde de Beaumont, en släkting till engelska
konungahuset, och hans båda döttrar Margareta och
Isabella förmäldes med engelska stormän (Hubert de
Burgh och Roger Bigod), hvarigenom förbindelsen mellan
England och Skottland ytterligare stärktes. V. befäste
genom härnadståg till Caithness sitt välde i norra
Skottland och var en ifrig stadsgrundläggare. Sitt
tillnamn torde den statskloke konungen snarare ha
fått af det vapen han förde än på grund af några
ovanliga krigiska dygder. Jfr E. W. Robertson,
"Scotland under her early kings" (1862), och A. Lang,
"History of Scotland", I (1900).

V. S-g.

Wilhelmsbad [-båt]. 1. Hälsobrunn n. v. om Hanau i
preussiska reg.-omr. Kassel. Orten erhöll sitt namn
efter sedermera kurfursten Vilhelm I af Hessen, som
vid de 1709 upptäckta källorna (tre svaga järnkällor)
lät anlägga en 30 har stor park. W. besökes af
stadsbor från Frankfurt och Hanau, dock mera för
sina anläggningar och som förlustelseort än för
sina mineralkällor. – 2. Badort vid Aschersleben (se d. o.).

l o. 2. A. N–d.

Vilhelmsborg, Jyllands enda baroni, stiftades 1673
af Vilhelm Marselis, baron Güldenkrone. Till
hufvudgården. 10 km. från Aarhus, höra 87
tnr "hartkorn" och ett ndeikommisskapital af
kr. 913,000. Vid baron Ove Güldenkrones död, 1920,
öfverdck fideikommisset till staten.

E. Ebg.

Wilhelmsdorf, arbetarkoloni i preussiska
reg.-omr. Minden, Westfalen, grundlagd 1882 af pastor
v. Bodelschwingh och mönstret för of riga tyska
arbetarkolonier. Se Arbetarkoloni och Bodelschwingh.

Wilhelmshaven [-hafen] l. Wilhelmshafen, stad
och krigshamn på västra stranden af Jadeviken,
tillhörande preussiska reg.-omr. Aurich, men omsluten
af Oldenburg. 35,044 inv. (1910). Staden står
genom Ems–Jade-kanalen i förbindelse med Emden. Den
1855–69 i rörlig sand gräfda hamnen har en längd
af 2,135 m. och består af en frihamn (188 m. lång,
125 m. bred), en utrustningsbassäng (1,168 m. lång,
136 m. bred) samt den 377 m. långa och 236 m. breda
inre hamnen ("Bauhafen"), till hvilken sluta sig
tre torrdockor (af hvilka två äro 138 m. långa,
26 m. breda och 9 m. djupa), upphalningsbäddar
m. m. Denna inre hamn, dockorna samt de omkring dem
liggande byggnaderna: maskin- och andra verkstäder,
smedjor, magasin m. m., bilda det af en mur omgifna
varfvet. S. v. om utrustningsbassängen befinner sig
den nya hamnen. Den har en areal af 70,000 kvm.,
är 8 m. djup och står i förbinlelse med Jade
genom ett särskildt hamninlopp; en sluss förmedlar
öfvergången till Ems–Jade-kanalen. En svängbro,
den största i Tyskland, färdigbyggdes öfver
nya hamnen 1907. Hela hamnanläggningen försvaras
mot sjö- och landsidan af starka fästningsverk.

A. N-d.

Wilhelmshütte, järnverk. Se S p rott a u.

Wilhelmshöhe, ett 5 km. v. om Kassel, preussiska
prov. Hessen-Nassau, på Habichtwald beläget lustslott,
berömdt för sina parkanläggningar och storartade
vattenkonster. En lindallé går från
staden Kassel, med hvilken W. står i
spårvägsförbindelse, till foten af den höjd, där
anläggningarna börja. Det nuv. slottet byggdes under
landt-grefve, sedermera kurfurst Vilhelm I 1787-98,
erhöll namn efter honom och bestod urspr. af en
hufvudbyggnad och två genom täckta gallerier med
denna sammanhängande flygelpaviljonger, tills
kurfurst Vilhelm II 1829 i st. f. dessa gallerier
lät sammanbinda de tre huivuddelarna genom i lika
stil byggda massiva byggnader, så att det hela
(fig. 1) bildar en sammanhängande båge af 230
m. längd, öfverst på höjden, 415 m. öfver Fulda,
ligger "jätteslottet" (fig. 2), för sin åttkantiga
form kal-ladt Oktogonen, bestående af tre of ver
hvarandra upptornade båghvalf, med en genomskärning
af 90 m. På dess plattform reser sig en af stora
kvader-stycken uppförd 30 m. hög pyramid, på hvars
spets står en 10 m. hög efterbildning i drifven
koppar af den farnesiske Herakles (kallad "der grosse
Christoph"). I Herakles klubba få 8 pers. rum, och
genom en fönsteröppning i denna har man en vidsträckt
utsikt öfver trakten. Kronan i anläggningarna bilda
de oförlikneliga parkerna och vattenkonsterna. Från
"jätteslottet" störta sig kaskader i tre afsatser
utför berget med en bredd af 12-13 m. och en längd af
280 m. (fig. 2), afbrutna af stora vattenbäcken. På
båda sidor om kaskaderna gå trappor. Bland de
öfriga vattenverken förtjäna nämnas Steinhöferska
fallet, vattenfallet vid Teuíelsbrücke, akvedukten,
framställande en ruin af en fornromersk vattenledning,
från hvars ändar vattnet störtar ned 33 m. och samlar
sig i en damm. ur hvilken en 60 m. hög och nedtill
30 cm. tjock vattenstråle uppstiger, samt slutligen
det nya vattenfallet, det största af alla. Nedanför
Steinhöferska vattenfallet ligger riddarborgen L
ö-wenburg (fig. 3), uppförd 1793-96 åt kurfurst
Vilhelm I, som där fått sin grift. I borgens inre
förvaras en fornsakssamling. Slottet var 1807-13
sommarresidens för konung Jéróme af Westfalen. Där
vistades Napoleon III som fånge efter kapitulationen
vid Sedan 2 sept. 1870 till 19 mars 1871.

A. N-d.

illustration placeholder

Wilhelmson, Karl Vilhelm, målare, f. 12 nov. 1866
i Fiskebäckskil, Bohuslän, son till en sjöman, kom
vid 14 års ålder till Göteborg, uppehöll sig där som
litograf, studerade samtidigt i museets tecknings-
och målarskola, där Carl Larsson var lärare från 1886,
och begaf sig 1889 till Paris, där han förblef bosatt
i sju år. Han försörjde sig som industriell tecknare,
på samma gång som han fortsatte konststudierna,
målade till en början folktyper från Bretagne,
försökte sig äfven med bibliska ämnen samt med motiv
från sin hemtrakt, frukter af ett sommarbesök där. På
salongen i Paris utställde han 1893 7 kyrkan, 1894
Jesus före sin predikan, 1895 Fiskarkvinnor bindande
nät, som belönades med mention honorable och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free