- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
597-598

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wilson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

597

Wiltaburg-Wiman

598

slutligen ånyo i Wien. Hon uppträdde i de mest
olikartade sopranpartier och egde en ovanligt
omfångsrik, kraftfull och välljudande stämma. A. L.*

Wiitaburg. ort. Se U t r ech t, sp. 135.

Wilton [ωi’ltən], stad i engelska grefsk. Wiltshire,
5 km. v. om Salisbury, vid föreningen af Wily
och Nadder (Southern Avons flodområde). 2,124
inv. (1911). W. är sedan drottning Elisabets tid
bekant för sina mattväfnader (axminster). Det är
äfven en af de betydelsefullaste fårmarknaderna i
västra England. Nära staden ligger Wilton
house
, earlernas af Pembroke slott, berömdt för sina
konstskatter (taflor och antika skulpturverk).
A. N-d.

Viltrud. Se Valtrude.

Wilts Oilts]. Se Wiltshire.

Wiltshire [ωi’ltʃiə] l. Wilts, grefskap i sydvästra
England, omgifvet i n. af Gloucester, i ö. af
Berkshire och Hampshire, i s. af Dorset och i v. af
Somerset. 3,507 kvkm. 286,822 inv. (1911). Genom en i
väst–östlig riktning löpande sänka (Trowbridge–Pewsey)
delas grefskapet i två ung. lika stora områden,
af hvilka det nordliga upptas af en ganska bördig
slätt med blott få punkter öfver 200 m. (Milk
height 294 m.). Den sydliga delen är däremot till
större delen hedmark (Inkpen Beacon 308 m.), där
endast dalgångarna utmärka fruktbarare stråk. De
största floderna äro Southern l. Christchurch Avon,
som faller ut i Kanalen, Lower l. Bristol Avon samt
Thames med Kennet, hvilken genom Kennet-kanalen
är förenad med Lower Avon. Endast 23 proc. af
arealen äro upptagna af sädesodling (mest hafre);
i öfrigt består grefsk. till större delen af
betesmark. Norra hälften drifver framför allt
mejerihandtering (nötkreatur 1911 till ett antal
af 124,557); W. är bekant för sin osttillverkning
(Wiltshire-ost). Södra delen är mera lämpad för
fårafvel, och grefsk. egde 1911 på sina hedar 431,354
får. Bland betydande industrier märkes tillverkningen
af lokomotiv och järnvägsvagnar i Swindon. Eljest är
den mest karakteristiska industrien förfärdigandet
af ylleväfnader och mattor (i Bradford, Trowbridge,
Westbury och Wilton). Hufvudstad är Salisbury. –
W. är rikt på fornlämningar, dess stenbundna moränmark
erhöll tidigt stenåldersbefolkning. Till grefsk:s
främsta sevärdheter höra de berömda stensättningarna
Stonehenge (se d. o.) och Avebury (se d. o.).
A. N-d.

Vilu?t, miner. Se Vesuvian.

Vilvorde [vilvå’rd], fla. Vi’lvoorden [-vården],
stad i belgiska prov. Brabant, vid Senne
och Willebroeck-kanalen, 12 km. n. ö. om
Bruxelles. 14,418 inv. (1904). Trädgårdsskola. V. är
en af de äldsta städerna i Brabant;
dess gamla borg används nu som tukthus. I
stadens närhet lefde och dog Teniers d. y.
A. N-d.

V.lzer. Se V en d er, sp. 1111.

Wiman. Erik August, ingenjör, f. 10 auer. 1838
i Norberg, Västmanlands län, d. 25 okt. 1905
i Stockholm, aflade i Uppsala studentexamen,
genomgick 1860-63 Teknologiska institutet, där han
1867-73 var biträdande lärare i tillämpad fysik,
och började genast efter slutad lärokurs egna
sig åt sitt egentliga fack: uppvärmnings- och
luftväxlingstekniken. Han ingick 1869

som delegare i firman Wiman & Co, som utfört
en mängd betydande arbeten, hörande till
värme-ledningsfacket. Före W:s tid voro värmeledningar
i byggnader föga kända i Sverige; ventilation af
en byggnad var ett nästan okändt begrepp. Genom
utländska resor vann W. nödig erfarenhet i
branschen. Han konstruerade bl. a. de äldre systemen
för uppvärmning och luftväxling i K. slottet,
gamla riksdagshuset, K. biblioteket. Tekniska
skolan. Karolinska insti-iutet. Centralstationen,
nya universitetsbyggnaden och biblioteket i Uppsala,
posthuset i Göteborg och en mångfald hospital och
sjukhus i olika delar af landet. Bland W:s många
patenterade konstruktioner må nämnas f oljande: W:s
kamìnkakelugnar afsågo att producera mer värme än
en vanlig kakelugn, men bibehålla en del af dennas
värmemagasinerande förmåga samt med undvikande
af den höga temperaturen på värmeytan, som är de
vanliga kaminerna egen; W:s ångkakelugnar afsågo
att förena de af gammalt omtyckta kakelugnarna med
centralvärmeledning. Numera äro de utträngda af de
moderna "radiatorerna". W:s rökhufvar ha haft och
ha ännu stor spridning. Den största spridningen
ha hans friskluftventiler vunnit, grundade på
principen att, anbringade i väggarna, tillföra
de väl tillslutna och ombonade rummen den friska
luft, som erfordras såväl för hygienen som för
att få brasorna i kakelugnarna att brinna. Under
sin elevtid vid Teknologiska institutet stiftade
W. en kamratförening T. I., hvilken blef ursprunget
till Svenska teknologföreningen (se d. o.), hvars
förste inspektor, sedermera mångårige ordf. och
styrelseledamot han var. W. var äfven med om
att 1877 stifta Byggnadssamfundet (sedan 1888
förenadt med Teknologföreningen) och 1886 Svenska
uppfinnareföreningen (se d. o.); han var ock från
början medlem af Svenska likbrännings-föreningen och
från 1902 dess sekreterare. T. B-L Wiman. Anders,
matematiker, universitetslärare, f. 11 febr. 1865
i Hammarlöf. Malmöhus län, blef student 1885,
filos. doktor 1893, docent i matematik 1892,
allt vid Lunds universitet, samt 1901 e. o. och
1906 ord. professor i matematik vid Uppsala
universitet. W. behandlar i sina första arbeten
företrädesvis geometriska problem. Sedan sysslar
han mest med frågor af algebraisk natur, framför
allt gruppteori (se d. o.), teorien för de genom
radikaler lösbara ekvationerna m. m. och har under
den senare tiden i första hand egnat sig åt teorien
för de analytiska funktionerna. En af de viktigaste
satserna inom teorien för hela funktioner bär hans
namn. En sällsynt originalitet och stor tankeskärpa
äro utmärkande drag i hans forskargärning. W. är
en mycket framstående akademisk lärare, h varom
bl. a. åtskilliga förtjänstfulla gradualafhandlingar
af hans lärjungar bära vittnesbörd. W. är led. af
Fysiogr. sällsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:02:24 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free