- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
677-678

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vingad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Winge-Vinger

678

han undervisade i en musikskola och studerade
kontrapunkt för Dehn samt gaf ett par konserter. Han
blef 1853 led. af Mus. akad. I utlandet skref
W. ett historiskt verk (ej utgifvet) om musikens
alla tecken samt utgaf en mängd kompositioner,
bland hvilka särskildt må nämnas Airs nationaux
sué-dois (solosånger), tillegnade Pauline
Viardot-Garcia. Grande fantaisie pour la main
gauche, tillegnad Liszt. och Canons mélodieux,
af Dehn förordade som goda pedagogiska exempel,
samt några stråkkvartetter. I Sverige utgaf han
Theoretisk praktisk harmonilära (1862). Af hans
kompositioner spelades förr särskildt några
salongsstycken i Chopins stil. Hans pianospel
berömdes för elegant teknik och musikaliskt föredrag.
A. L.*

Winge, Emanuel Fredrik Hagbarth, norsk läkare,
f. 20 dec. 1827 i Fredriksværn, d. 18 nov. 1894 i
Kristiania, blef student 1845 och med. kandidat 1851
samt erhöll 1853 under den stora koleraepidemien i
Kristiania anställning vid ett af lasaretten där,
hvarefter han blef skeppsläkare på fregatten "Freya"
1854. Efter resor i utlandet med offentligt understöd
1857-58 utnämndes han sistn. år till prosektor vid
rikshospitalet i Kristiania, där han också föreläste
för studenterna, samt åtföljde året därpå Virchow,
då denne på uppdrag af norska regeringen gjorde
en resa för att studera spetälskan i Bergens
och Trondhjems stift. 1860 utnämndes W. till
professor i allmän patologi och patologisk aratomi,
hvarefter han 1869 erhöll professuren i speciell
patologi och terapi samt öfverläkarbefatt-ningen vid
rikshospitalets med. af delning. W. tillhörde sedan
1873 redaktionen af "Norsk magazinfor lægevidenskab"
och lämnade därjämte många högst värdefulla bidrag
till "Klinisk aarbog", "Magazin for lægevidenskab"
m. fl. tidskrifter. 1889 skänkte han 10,000 kr. till
understödsfonden för norska läkare och deras
änkor. Vid Uppsala universitets jubelfest 1877 blef
han med. hedersdoktor. E. H.* Winge, Adolf Herluf,
dansk zoolog, f. 19 mars 1857 i Köpenhamn, blef
student 1874 och tog magisterexamen i naturalhistoria
1881. blef assistent vid Köpenhamns zoologiska
museum 1885 och vice intendent ("inspektör") där
1916. Samtliga W:s arbeten af-handla fåglar eller
däggdjur. Med afse-ende på sistnämnda djurklass
måste dessa arbeten betecknas som några af de
allra värdefullaste, som den nutida forskningen har
att uppvisa. Med en för honom egen metod och med
stort, nästan intuitivt skarpsinne söker han, om det
gäller antingen en mera monografisk behandling af en
djurgrupp eller blott en faunistisk framställning,
utreda de afhandlade djurformernas genetiska samband,
därvid stödjande sig på morfologiens, paleontologiens
och ekologiens vittnesbörd; dock torde det finnas
fog för den anmärkningen, att W. ej sällan gjort
sig skyldig till ett alltför ensidigt anlitande af
neo-lamarckistiska (se D e-

scendensteori, sp. 202) förklaringssätt. - Det
var med sitt 1882 utgifna, till omfånget obetydliga
arbete Om pattedyrenes tandskifte i sær med hensyn til
tœndernes former, som han först väckte fackkretsarnas
uppmärksamhet och småningom vann lifligt erkännande
för sin stringenta behandling af ett område
(tolkningen af tandformernas uppkomst och historiska
utveckling), hvilket dittills varit ganska mycket
försummadt. Af största värde för vår uppfattning af
däggdjurens genealogi äro W:s under den gemensamma
titeln E museo Lundii 1888-1915 utgifna monografier
öfver nästan alla däggdjursordningar, hvar-vid han
som utgångspunkt tagit de i Köpenhamns zoologiska
museum förvarade, af 0. W. Lund (se d. o.) gjorda
rika samlingarna ur Brasiliens bengrottor. Såsom
ett supplement till denna serie kan betraktas
hans Udsigt över insektædernes inhyrdes slœgtskab
(1917). Bland hans arbeten med faunistisk begränsning
må nämnas Conspectus faunœ groenlandicæ: fugle (1898),
pattedyr (1902), Om jordfundne pattedyr i Danmark
(1904) och Danmarks fauna, pattedyr (1908); äfven
må de af honom författade kapitlen i samlingsverket
Affaldsdynger fra stenalderen i Danmark (1904)
påpekas, hvilka kapitel bl. a. vittna om hans stora
skarpblick vid bestämmandet af skelettrester. Ehuru
alla W :s arbeten äro skrifna på danska, bli de dock
uppmärksammade och uppskattade äfven af utlandets
fackmän. L-e.

Winge, Per. norsk tonsättare, f. 1858 i Kristiania,
blef student 1875. hade Ö. Winter-Hjelm och
J. Svendsen till lärare i musik och utbildade
sig vidare vid Leipzigs konservatorium samt hos
Phil. Scharwenka i Berlin. \V. blef 1886 dirigent
för musiksällskapet Harmonien i Bergen. 1888
organist och sånglärare i Dframmen. var 1894- 1902
teaterkapellmästare i Kristiania och blef 1902
sekreterare vid Nationaltheatret samt 1906 lärare
vid Lindemans konservatorium, 1916 dirigent för
studentskornas sångförening i Kristiania. Han har
komponerat öfver ett 6ö-tal solosånger i välansad och
ganska flytande stil, en pianotrio, stycken för piano
och violin, operetten 333, scenmusik till Drachmanns
"Tusind og en nät" m. m. E. F-t.

Vingel, spelt., ett bud i vira; turen består i, att
de två öfversta korten af talongen slås upp; ett af
dem bestämmes af den, som har utspelet, till trumf.

Vingelé [-Jel?J, kokk., är en mycket värderad
efterrätt, hvars tillagning kräfver stor vana och
noggrannhet. Tillredningssätten äro flera. Det bästa
är enligt Hagdahls och många andras åsikt att laga
rätten med gelatin, vatten, franskt eller renskt vin,
madeira, citronsaft, socker, ägghvita och äggskal,
som blandas och kokas under ständig cmröring med
stålvisp och upprepade ihällningar i en öfver ett
lämpligt kärl uppspänd servett, h varigenom geléet
silas, till dess det blir klart. Skall det vara
riktigt fint, tillredës rätten med champagne. Geléet
kan äfven förvaras på butelj, hvari det stelnar, men
vid förefallande behof lätt kan lösas genom buteljens
nedsättning i ljumt vatten.

Vinger, härad och pastorat i Hedmark fylke, Norge,
omkring Kongsvinger på båda sidor om Glommen
(Glaama). 499,33 kvkm. med 4,962 inv. (1918). V. är
ett skogsdistrikt, K. G. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free