Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinrankan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
Vinsordabalk-Vinstandel
720
kännare af Amerikas upptäcktshistoria
och skref på detta område bl. a. Cartier to
Frontenac. Geogra-phical discovery in the interiör
of North America, 1534-1700 (1894), The Mississippi
basin. The struggle in America between England and
France, 1697-1763 (1895), The westward movement. The
colonies and the repuUic west of the Alleg-hanies,
1763-1798 (1897), samt lefnadsteckningar öfver
Columbus (1891) och Cabot (1896). W. var äfven
utgifvare af de stora samlingsverken "Memorial
history of Boston" (4 bd, 1880-82) och "Narrative
and critical history of America" (8 bd, 1886-89),
det sistnämnda särskildt värdefullt genom rikhaltiga
källkritiska och bibliografiska uppgifter. Dessutom
utgaf W. flera bibliografiska arbeten.
V. S-g.
Vinsordabalk. Se Balk 2. sp. 775.
Vinst, öfverskott i inkomst utöfver utgift vid
afslutandet af en affär eller (bokslut) i en rörelse,
som drifves som affär, profit (se Bokföring, Imaginär
vinst. Nettobehållning. Obehörig vinst. Produktion,
sp. 325, och Ränta, sp. 62, samt Vinstandel); i
fråga om lotteri (och stundom äfven annat spel)
vanligen utan afräkning för gjorda insatser;
ingående i en mängd sammanställningar (se oívan) och
sammansättningar, t. ex. affärs-, brutto-, lotteri-,
netto-, spel-, årsvinst samt vinst- (och för lust-)
konto, vinstutdelning (bl. a. i aktiebolag).
E. F. K. S-n.
Vinstandel, nationalek, (eng. profit sharing,
ty. gewinnbeteiligung, fr. participation aux
bénéfices), anordning, genom hvilken på grund
af formligt af tal - eller åtminstone bindande
löfte från arbetsgifvarens sida - i ett företag
anställda personer erhålla andel i företagets
"vinst" för en viss period, om och när sådan
vinst uppstår, vanligen utan att de sålunda
vinstberättigade genom aftalet förpliktas att bära
någon del af eventuellt uppkommande förlust på
företaget. Med "vinst" förstås då alltid öfverskott
öfver alla egentliga produktionskostnader,
ehuru än med, än utan inberäk-ning i dessa
produktionskostnader af en viss ränta på det
i företaget använda kapitalet. Vinstandelarna
kunna f. ö. beräknas och komma till utbetalning
på åtskilliga sätt, hvarför man ock kan tala om
flera olika "vinstandelssystem". Uttrycket "andel i
(affärs-)vinsten" nyttjas ock i mycket sväf-vande och
vidsträckt bemärkelse, eller om alla sådana fall,
då personer, som äro anställda i något ekonomiskt
företag, erhålla - i regel vid sidan af egentlig
"lön", men undantagsvis som enda ersättning
för sitt arbete i företaget - antingen någon på
ett eller annat sätt bestämd del af företagets
afkastning eller ock vissa fördelar, som bekostas
af företagets egare. Företeelser af vidt skiljaktig
natur komma då att falla under nyssnämnda begrepp:
så t. ex. t a n t i è m e (se d. o.) för direktörer
och styrelsemedlemmar i bolag, välfärdsinrättningar
af många slag, premielöner (se Arbetslön, sp. 1356),
särskilda belöningar för utmärkta arbetsprestationer,
sparsamhet med arbetsmedel, lång tjänstetid m. m. Med
hvarje vinstandelssystem, som förtjänar detta namn,
afses att åstadkomma en högre grad af solidaritet
mellan arbetsgifvaren och arbetarna samt att å ena
sidan tillförsäkra det företag,
hvari ett sådant system införts, åtminstone
en stamtrupp af fasta arbetare med intresse
för företagets framgång, å andra sidan bereda
arbetarna så goda löneinkomster, som möjligt är,
under förutsättning att företaget skall kunna bära
sig och lämna skälig behållning. Ett hufvudvillkor
för, att dessa ändamål skola kunna vinnas, är, att
det använda vinstandelssystemet måste vara ärligt,
så att det verkligen afser att förbättra arbetarnas
ställning och således icke går ut på endast att
sporra arbetarna till större ansträngningar och
uthållighet i företagets tjänst, än mindre att hålla
dem i beroende af arbetsgifvaren eller att faktiskt
minska deras skäliga arbetsinkomst (äfven t. ex. genom
att vägra annars berättigade löneförhöjningar)
under förespegling af blifvande vinstutdelningar. I
enskilda fall ha missbruk af nyssnämnda art egt rum
vid vinstandelssystems tillämpning och bidragit att
öka det misstroende, hvarmed dylika i allmänhet och
ofta alldeles utan skäl emottagits och bedömts i
arbetarkretsar, särskildt af många fackföreningar,
liksom aí de allra fleste socialister. Äfven vissa
nationalekonomiska författare, företrädesvis af
den s. k. ortodoxa individualistiska skolan,
ha uttalat bestämda förkastelsedomar öfver
hvarje vinstandelssystem såsom ologiskt, emedan
arbetarnas andel i vinsten ej skulle motsvaras af
någon andel i risken eller den möjliga förlusten,
vidare såsom orättvist, emedan vinsten skulle bero
uteslutande på affärsledningen och därför borde
tillkomma denna ensam, dessutom såsom en källa till
tvistigheter angående vinstandelarnas beräknings- och
utbetalningssätt m. m., såsom farligt och obehagligt
för arbetsgifvarna särskildt på grund däraf, att
arbetarna kunna fordra att få utöfva kontroll öfver
affärsledningen eller åtminstone öfver räkenskaperna
o. s. v. Alla dessa anmärkningar skjuta vida öfver
målet. På affärsvinsten kunna arbetarna inverka
icke endast genom flit, noggrannhet m. m., hvaraf
ett större mått kan framkallas och lämpligen belönas
medelst s. k. premielöner af olika slag, utan äfven
genom sitt allmänna förhållande, t. ex. vid strejker
inom yrket. I många af de försök, som hittills gjorts
med praktisk tillämpning af vinstandelssystem, har
det visat sig, både att kontrollen kan anordnas på
ett för såväl arbetsgifvare som arbetare betryggande
sätt (t. ex. genom särskilda förtroendemän) och att
faran för intressetvister och däraf härflytande
strejker m. m. just genom vinstandelssystem
väsentligen minskats. Mot all egentlig socialism
står hvarje vinstandelssystem i bestämd motsättning,
då det visserligen vill tillförsäkra arbetarna
skälig andel i produktionens frukter, men strängt
fäst-håller den enskilda eganderätten till kapitalet
och arbetsgifvarens auktoritet. - En annan sak är,
att vinstandelssystems praktiska genomförande är
förenadt med svårigheter af flera slag. I många
företag är affärsvinsten alltför växlande eller ringa
och osäker, för att ett dylikt system skulle kunna
leda till något afsevärdt resultat. I ekonomiska
företag af olika slag (mest i Frankrike, England
och Nord-Amerika) ha vinstandelssystem med framgång
genomförts. I åtskilliga af dessa har framgången
varit så glänsande, resultaten så fördelaktiga för
både arbetsgifvarna och arbetarna, att en allmännare
användning af vinstandelssy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
