Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vishnu-smrti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vishnu-smrti-Vising
826
hinduistisk-vishnuitisk synpunkt. V. är
utgifvet bl. a. i Bombay 1865-87 och Calcutta
1888 och öfv. till eng. af H. H. Wilson (1840;
2:a uppl., utg. af Fitzedward Hall i 5 bd,
1864-70 i Wil-sons "Works") samt af M. N. Dutt
(1894). Jfr v. Schröder, "Indiens litteratur
und cultur" (1887), och Macdonell. "History
of sanskrit literature" (3:e uppl. 1908).
K. F. J.
Vishnu-smrti. ind. liít.. namn på en indisk lagbok
af samma art som M?nava-dharma-castra (se d. o.),
utg. af J. Jolly (i "Bibliotheca indica", 1881)
m. fl. samt öfv. af Jolly i "Sacred books of the
East", bd 7 (1880). Jfr Jolly, "Kecht und sitte"
(i Bühlers "Grundriss der indo-arischen philologie",
II, 8, 1896) m. fl. K. F. J.
Visiani, Roberto de, italiensk botanist, f. 1891
i Sebenico, d. 4 maj 1878 i Padua, var professor
i botanik där och är mest bekant för sitt betydande
verk Flora dalmatica (3 bd, 1842-52, med 55 kolorerade
taflor). C. Lmn.
Vis?bel (fr. visible, synlig), ett nu för tiden mera
sällsynt uttryck, t. ex. "hon var icke vi-sibel",
hvilket betyder detsamma som "hon tog icke emot". Jfr
Visitkort.
Visible speech [vi’sibl sp?’tj]. Se Fö n et i k,
Fonetiska bokstäfver, sp. 814, och Transkription 3,
sp. 590.
Visierungen [visir-], ty., målark., kompositioner
för glasmålningar. Se Holbein, sp. 964.
Visirgothi (V i s i g o t h æ), latinskt namn för
västgöter (se d. o.).
Vis ineYtiæ, lat., "tröghetskraft". Se Tröghet
och Vis.
Wising. Per Johan, läkare, akademisk lärare, f. 17
april 1842 i Stockholm, d. där 5 dec. 1912, blef
student i Uppsala 1859, med. kandidat där 1864,
med. licentiat vid Karolinska institutet 1869
samt med. doktor i Uppsala 1871, sedan han utgett
en af h. Till kännedomen om balantidium coli hos
menniskan. Han kallades s. å. till docent i invärtes
medicin vid Karolinska institutet och utbildade
sig sedan genom resor i utlandet till specialist på
nervsjukdomarnas område. Sin särskildt vid Charcots
klinik i Paris vunna erfarenhet hade W. tillfälle att
utvidga och íörkofra som öfver-läkare vid Stockholms
stads försörjningsinrättning 1875-78. Han utnämndes
1879 till e. o. professor i medicin och utbytte
denna lärostol 1887 mot P. H. Malmstens professur
i nervsjukdomar, hvars förste innehafvare han
var. Ingen klinisk lärare kunde taga sin uppgift med
djupare allvar än han. Dock af gick han redan 1890
från Karolinska institutet. En nog långt drifven
själfkritik afhöll W. från att utöfva en mera
omfattande författarverksamhet. Bland hans skrifter
märkas Ett fall af kronisk qvicksilfverförgiftning
(1880), Ett bidrag till frågan om de cerebrala
lokalisationerna (1885), Om gallstensìleus (s. å.),
Om Thomsens
sjukdom (1889), Zur kasuistik der augenmigräne
(s. å.), äfvensom en af den djupaste sympati buren
minnesteckning öfver Magnus Huss (1907). 1900 -04
redigerade W. tidskr. "Hygiea". Som ett uttryck af sin
tacksamhet för W:s hängifna arbete i undervisningens
och den lidande mänsklighetens tjänst valde Svenska
läkaresällskapet honom 1908 till sin hedersled.
E. T-dt.
Vising, Per Johan, romanist, universitetslärare, f. 20
april 1855 på säteriet Holm i öfver-lännäs socken,
Ångermanland, blef student i Uppsala 1874, filos.
kandidat 1877, licentiat 1880 samt doktor och docent
i franska språket vid Uppsala universitet 1882. Han
utnämndes till lektor i franska och engelska 1883
vid Högre allm. läroverket i Vänersborg samt 1886 vid
Högre allm. läroverket i Lund och s. å. till docent
i franska språket vid Lunds universitet. 1890 blef
V. förste innehafvare af professuren i nyeuropeisk
lingvistik (med undervisningsskyldighet i romanska
språk) vid den nyinrättade högskolan i Göteborg, där
han 1898-99 var prorektor och 1899-1909 rektor. V:s
rektorat sammanfaller med den för högskolans
utveckling betydelsefulla period, då dess nya byggnad
påbörjades och fullbordades. V. arbetade med mycket
nit för detta mål, och det lyckliga resultatet är i
afsevärd mån att till-skrifva hans praktiska förmåga
och varma intresse. V. var 1899-1907 sekreterare i
Göteborgs Vet. o. vitt. samh. Han tjänstgör sedan
1908 som censor vid studentexamina. - V. studerade
1880 -81 i Paris som lärjunge till Gaston Paris
och har sedan dess företagit täta studieresor
till de romanska länderna och England. Hans
vetenskapliga alstring är mycket omfattande och har
genom sin obestridda gedigenhet förvärfvat honom en
framskjuten plats inom den romanska filologien. Inom
sin specialitet, den anglo-normandiska dialekten
och den därpå skrifna litteraturen, anses han som
den främste nu lefvande kännaren. Bland hans inom
detta område fallande arbeten må nämnas Étude sur le
dialecte anglo-normand (gra-dualafh. 1882), Sur la
versification anglo-normande (1884), Fransfca språket
i England (1-3, 1900 -02), Die e-laute im reime der
anglo-norman-dischen dichter des XII. jahrhunderts
(i "Zeit-schrift fíir französische sprache und
litteratur" 1912), texteditioner såsom La plainte
d’amour (1-2, 1905-07), Nicolas Bozon, Deux poèmes
(1919) samt regelbundna kritiska öfversikter af
arbeten rörande anglonormandiskt språk och litteratur
i Vollmöllers "Jahresbericht über die íort-schritte
der romanischen philologie" fr. o. m. 1892. Inom
den samromanska och franska historiska grammatiken
märkes främst det stora arbetet Die realen tempora
der vergangenheit im französi-schen und den übrigen
romanischen sprachen (i "Französische studien",
1888-89), vidare Quo-modo in den romanischen
sprachen (i "Abhand-lungen A. Tobler dargebracht",
1905), Quomodo i de romanska språken (i "Studier
i modern språkvetenskap", utg. af Nyfilologiska
sällskapet i Stockholm 1920), Franz, ie fur lat. a
(i "Zeit-schrift fur romanische philologie", 1882),
L’a-muissement de Vr finale en francais (i "Romania",
1899). Ät stilistiken har V. egnat flera värdefulla
undersökningar, såsom Om den moderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
