Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vits ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tankearbetet, och framhåller en hel del ytterst
anmärkningsvärda likheter mellan vitsen och
drömmen. – En del ordlekar brukar anföras som
hithörande, t. ex. gåtor af typen: hvilket mod kläder
illa? Högmodet, eller: hvarför skulle inte jag ta
ren skjorta, när domprosten To’rén. Ett och annat
dylikt namnes hos G. Cederschiöld, "Om ordlekar"
(1910).
R-n B.
Vitsand, socken. Se Hvitsand.
Vitsgarn, bebodd, med skogklädda bergshöjder uppfylld
ö i Stockholms södra skärgård, ö. om Hårsfjärden
och omkr. 1 km. n. om Muskö nordspets. Ytinnehållet
omkr. 8,75 kvkm. V. tillhör Muskö socken, Stockholms
län.
G. Brgrn.
Vitsköl (Vithskyflæ, lat. Vitæ schola), munkkloster
af cisterciensorden. Se Björnsholm.
Vitsord, jur. Ordet förekommer på åtskilliga ställen
i 1734 års lag, särskildt i 17:e kap. Eätte-gångsb.;
se sålunda §’§ l, 20, 24 och 26 i nämnda kapitel af
lagen. Betydelsen är något skiftande. öfver hufvud
förstås därmed bevisvärde eller beviskraft; så i § l
af 17:e kap. Kättegångsb., där på tal om skriftliga
bevis säges, att domaren skall prof va, bl. a.,
hvad vitsord de i saken ega. Stundom säges vitsord
tillkomma den eller det, som åstadkommit fullt bevis;
så i § 20 af samma kapitel och balk, där den parten
tillerkännes vitsord, som bästa vittnen hafver. I
en något olika betydelse är ordet användt i § 2 af
ll:e kap. Ärfdab., som innehåller bestämmelsen att,
om (af arfvingar, som lefva samman i bo oskifto)
en eller flera, och icke alla, vilja arf skifta,
den har vitsord, som vill skifta. Ordets innebörd på
detta sista ställe faller ej inom bevisrätten; det
betyder här ungefär detsamma som af göranderätt. -
I äldre svensk bevisrätt åsyftades med vitsord
särskildt rätten att föra bevis; då det var och
ansågs vara en förmån för part att få förebringa
bevis för sitt rättspåstående, sades den part,
som denna förmån tillkom, ega vitsord. Enligt
numera gällande rätt och rättsuppfattning är
det en börda, ej en fördel att bevisa, och i
enlighet därmed betecknas ej nödvändigheten
för part i sådant hänseende såsom vitsord.
E. K.
Witt, Johan och Cornelis de. Se De Witt.
Witt, Henriette de, fransk skriftställa-rinna, f. 6
aug. 1829 i Paris, d. där 6 maj 1908, dotter till
G u i z o t, gift 1850 med Conrad de W., en rik
jordegare, tjänade sin fader under hans ålderdom
som sekreterare och medarbetare. Tack vare hennes
kraftiga bistånd fullbordades "Histoire de France
racontée à mes petits-enfants", hvars sista del
(den 5:e) hon likväl först efter faderns död hann
utge (1875). Senare fortsatte hon ensam arbetet med
Histoire contem-poraine (1877-79). Hon utgaf af ven
flera andra arbeten rörande Frankrikes historia,
bl. a. Scènes d’histoire et de famille du XI:e au
XVIII:e siècle (1867-68) och Scènes hìstoriques
(1871 -93), biografiska teckningar af berömda män
och kvinnor, Les chroniqueurs de Vhistoire de France
depuis les origines jusqu’au XVI:e siècle (1882-86)
samt Les femmes dans Vhistoire (1888; 2:a uppl. 1890),
prisbelönt af Franska akad. En annan sida af hennes
författarverk-
samhet var utgifningen af en samling fromma skrifter
och andliga betraktelser samt en mängd berättelser,
afsedda för ungdomen och den mog-nare åldern,
hvarjämte hon verkställde många öfversättningar från
engelskan. Rörande fadern utgaf hon ett par skrifter
(se därom G u i z o t, sp. 569).
Witt, Otto, tysk kemist, f. 31 mars 1853 i Petersburg,
d. 23 mars 1915, var 1875-79 förste kemist vid en
färgfabrik i Bretford vid London, därpå lärare vid
kemiskolan i Mül-hausen (Elsass), hvar-efter han 1886
blef docent vid tekniska högskolan i Berlin, hvarest
han sedan 1891 var professor i kemisk teknologi
och 1898 blef rektor. W., en utmärkt organisatör,
inlade stor förtjänst om, att undervisningen i kemisk
teknologi uppnått en så hög ståndpunkt i Tyskland. Han
utförde äfven en stor mängd undersökningar i organisk
och teknisk kemi, bl. a. öfver aromatiska aminer och
azoföreningar, naftalinderivat samt färgämnen, såsom
krysoidin, safraniner, eurodi-ner och induliner. Till
förklaring af de organiska färgämnenas natur
utvecklade W. redan 1876 sin berömda, genialiska
kromoforteori (se Tja r-f är ger, sp. 228-229). W:s
kemiska arbeten, som till stor del publicerats i
"Berichte der deut-schen chemischen gesellschaft", ha
varit af stor betydelse för tyska färgämnesindustriens
utveckling. Han utgaí äfven arbeten öfver
sällsynta jordarter och öfver diatomacéer. Dessutom
författade han bl. a. Wechselwirkungen zwischen der
chemischen jorschung und der chemischen technik,
Die chemische industrie des Deutschen reicJies
im beginne des 20. jahrhunderts, Die deutsche
chemische industrie und der krieg (1914-15)
och Fünfzig jahre wissenschaft in der ton-,
zement- und kalkindustrie (1914). W. uppsatte 1889
tidskr. "Prometheus", illustrerad veckotidskrift
ang. framstegen i industri och vetenskap, och var
flitig medarbetare däri ända till 1912. Han egde
omfattande språkkunskaper och var framstående som
stilist och föreläsare. Se biogr. af E. Noelting i
"Berichte der deutschen chemischen gesellschaft" 1916.
K. A. V-g.
Vittangi, kapellförsamling i Norrbottens län,
Jukkasjärvi lappmarks tingslag, ingår i Jukkasjärvi
socken. 2,412 inv. (1919). Kapell till Jukkasjärvi,
Luleå stift, Lappmarkens tredje kontrakt. Inom socknen
finns arbetsstuga.
Vittanliden, kronopark. Se Hvittanliden.
Vittaryd, socken. Se Hvittaryd.
Witte, Bror Otto Hemfrid, botanist, f. 13 juli 1877
i Ånimskog, Älfsborgs län, blef 1902 e. o. amanuens
vid Bergianska trädgården, var 1903-04 amanuens
vid Uppsala universitets botaniska trädgård, blef
1906 filos. doktor i Uppsala, föreståndare för
vallväxtafdelningen vid Sveriges utsädesförening i
Svalöf 1907 och 1921 före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
