- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
935-936

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vlcek ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

935

Vlcek-Wlislocki

936

sitt land. 1895 inträdde han som kultus-
och undervisningsminister i kabinettet Bánffy
och utvecklade som sådan en liflig och högt
uppskattad reformverksamhet i alla kulturfrågor;
bl. a. reformerades under denna tid den
högre flickskolan, öppnades universiteten
för kvinnan och förbättrades folkskolan
(bl. a. genom införande af slöjdundervisning)
högst väsentligt. Yid kabinettets demission
1899 kvarstod W. som kultusminister i kabinettet
Széll. Han återvände 1903 till sin professur, men
utnämndes 1906 till president i regeringsrätten.
K. B. W.

Vlcek [WltSek], Va cl a v, tjechisk författare,
í. 1839, d. 1908, uppsatte 1871 tidskriften
"Osvëta" med hufvudsakligen skönlitterärt
och populärvetenskapligt innehåll. I hans många
historiska romaner med fosterländska ämnen framträder
en stark tro på Böhmens själfständighet och på
den panslavistiska idén. Sina egna lefnadsminnen
meddelade han i flera skrifter fr. o. m. 1897.
A-d J.

Vlcek [v*’It j ek], J ar o si a v, tjechisk
litteraturforskare, f. 1860 i slovakiska Ungern,
professor 1901 i tjechisk litteraturhistoria vid
Prags universitet, har författat en slovakisk
litteraturhistoria, Dëjiny literatury slovenskej
(1881; ny uppl. 1890) och Dëjiny literatury
ceské (1897-1921) samt medverkat i samlingsverket
Literatura ceská XIX stolëti. _
A-d J.

Vleeschouwer [nVsáùer], Louis (Lodewijk) Joachim,
belgisk författare på flamländska och publicist,
f. 1810 i Antwerpen, d. 1866, var språklärare i
Amerika 1828-34, studerade därefter medicin i Paris
och Berlin, men öfvergick till skriftställarbanan
1840. Han redigerade 1844-47 "Handelsblad" i
Antwerpen, uppsatte 1845 skämttidningen "De roskam"
(egentl. Ryktborsten), som 1848 omstöptes till
"Het vaderland", och 1847 den litterära tidskr. "De
broederhand", utgaf 1851-60 "Journal d’Anvers"
och var därefter redaktör af det satiriska bladet
"Eeinaert de Yos". Y. verkställde en of v. af
Goethes "Faust" (1842; 2:a uppl. 1864) och
skref skissamlingen Stukken en Irokken (1851).
(Hj. P-r.)

Vlemingkx vätska, farm., med., Solutio
Vle-mingkx, Sol. oxisulfureti calcici, lösning
af kalk-svafvellefver, frarnställes af bränd
kalk (l d.), sublirneradt svafvel (2 dir) och
vatten (20 dir), hvarefter filtratet inkokas
till 12 dir. (Proportionerna växla enligt olika
föreskrifter.) Härvid bildas kalciurnhyposulfit
och kalciurnpentasulfid. Lösningen är röd,
starkt alkalisk, med lutaktig smak och lukt
af svafvelväte. Försatt med syra, utvecklar den
svafvelväte och af sätter ett fint, gulhvitt pulver
af fälldt svafvel (sulfur præcipitatum). Samma
förändring försiggår småningom under förvaring genom
inverkan af luftens kolsyra. Vätskan uppmjukar
hornbildningar (hudsvålar, hår). Den brukas mest
utvärtes mot vissa hudsjukdomar (bl. a. skabb) samt
för att aflägsna hår; äfvenså till "svafvelbad", då
man genom ytterligare tillsats af syra framkallar
utveckling af svafvelväte. Detta eller liknande
preparat ha getts äfven invärtes i helt små doser vid
hudsjukdomar och difteri - det senare i förening med
inandning af flyktiga antiseptica, såsom fenol eller
eukalyptol. C. G. S.

Vleriek, P. Se U l er i c k.

V. Igd, förkortning för västlig längd.

Vlieger [fl?ger], Simon de. holländsk målare, f. 1601
i Kotterdam, d. omkr. 1660, var elev af Willem van
de Veide d. ä., kanske äfven af Julius Porcellis och
arbetade i Kotterdam och Delft 1634-40, Amsterdam och
Weesp. V. var hufvudsakligen sjömålare, men försökte
sig också med landskap. I sina första arbeten målade
han ännu grått och entonigt såsom vissa flamska
mästare, men utvecklade sig sedermera till en fin
iakttagare af hafvets utseende vid den holländska
kusten, oftast i lugnvatten, med solig och lysande
luft-stämning. En af hans äldre taflor är Storm på
hafvet (1624, i Eremitaget, Petersburg); därnäst komma
Haf i lätt rörelse (1631, i Berlins museum). Sjöslag
mellan nederländska och spanska -flottorna (1633,
i Amsterdams Kijksmuseum) och Flottans ankomst till
Vlissingen (i Eremitaget, Petersburg). Till hans fullt
mogna tid höra "lugna bilder från hafvet", i Wien,
Schwerin, i Köpenhamn 4: Floden Maas vid Rotterdam,
Skepp på Zuiderzee, Sjöstycke och Jägarna hvila. Äfven
i England finnas taflor af honom; de flesta träffas
dock i Tysklands mindre samlingar. Stockholms
Nationalmuseum eger af honom Fiskarbåtar i lugnväder
vid stranden samt Fågelskyttar i ekskog, en af V:s
sällsynta målningar af denna art. Flera teckningar
med skogsmotiv finnas. V. målade äfven genrebilder
och porträtt samt utförde raderingar. C.K. N.*

Vlieland [flīl-], en af de västfrisiska öarna utanför
Zuiderzee, tillhörig prov. Nord-Holland, genom
Eijerlandsche Gat skild från ön Texel i s. v. och
genom Vliestroom från Terschelling i n. ö. Den är
28 kvkm. stor och har omkr. 800 inv., som tala en
frisisk dialekt. Fisket är befolkningens så godt som
enda näringsfång. Ön utgjorde fordom en del af Texel.
A. N-d.

Vliet [flit], holländsk målarsläkt. - 1. Willem van
V., f. 1584 i Delft, d. där 1642, målade porträtt. -
2. Hendrik Willemsz v. Y., den föregåendes son,,
f. i Delft, d. där senast 1650, blef 1632 medlem af
stadens målargille. Honom tillskrifvas Den gamle
soldaten, signerad "H. van der Yliet anno 1647"
(i Köpenhamn), och Sömmerska, signerad "H. van
der Yliet 1650" (i Berlin). - 3. Hendrik Cornelisz
van Y., f. 1611 eller 1612 i Delft, d. där 1675,
brorson till Y. l, var lärjunge till denne och till
Mierevelt och målade porträtt, men hufvudsakligen
arkitekturbilder. Utomordentligt klara och fint
stämda äro hans interiörer af hvitmenade holländska
kyrkor. Arbeten af denna art finnas i Wien,
Haag, Amsterdam, Schwerin, Leipzig, Rotterdam
o. s. v. I Stockholms Nationalmuseum finnes Det
inre af ürsulakyrkan i Delft med Vilhelms af Oranien
grafvård, signerad och ett af mästarens bästa arbeten.
C. R. N.*

Wlislocki [-slå’tski], Heinrich von. ungersk
zigenarforskare, f. 9 juli 1856 i Kronstadt
(Sie-benbürgen). d. 19 febr. 1907 i
Bethlen-Szent-Miklós, undersökte på nära håll
zigenarnas lif, särskildt i Siebenbürgen,
och författade många skrifter om deras språk,,
folklitteratur och etnografi ; nämnas må Die sprache
der transsilvanìschen zigeuner (1883), Märchen und
sägen der trans-silvanischen zigeuner (1886) och Aus
dem innern leben der zigeuner (1892). Äfven ungrarnas
och sina stamförvanters, de siebenbürgske tyskarnas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free