Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vlcek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Vlotho-Wockatz
940
par A6ou Othman Amr ibn Bahr al-Djahiz (arab.;
1900), Tria opuscula auctore Abu Othman Amr ibn Bahr
al-Djahiz (arab.; postumt utg. af de Goeje 1903).
H. S. N.
Vlotho [flå’tå], stad i preussiska
reg.-omr. Min-den, kretsen Herford, vid Weser. 4,724
inv. (1905). Cigarrfabriker. - V. tillhörde en
efter orten uppkallad adelssläkt till 1211, därefter
gref-varna af Ra vensberg till 1614, då deras grefskap
införlifvades med Brandenburg. Yid V. besegrade
kejserlige generalen Hatzfeldt 7 okt. 1638 den då i
svensk tjänst stående engelske krigaren James King
(se d. o.). Jfr H. Harland, "Geschichte der herrschaft
und stadt V." (1889).
Wiozlawsk, stad. Se Wíocíawek.
Wltava, flod. Se M o l d a u.
V. N., förkortning för lat. vicarii nomine, i egenskap
af fullmäktig.
V. 0., förkortning för lat. vir optimus, en
rättskaffens man, en hedersman.
Voahu, ö. Se Oahu.
Voandz?Va Thouars, Angola-ärta, Jord-ärta, bot.,
örtsläkte af fam. Leguminosœ, under-fam. Papilionatœ,
mycket nära släkt med Vigna. Släktet har endast l
art, V. subterranea, antagligen inhemsk i tropiska
Afrika, där den mycket odlas íör de oljerika,
ätliga frönas skull. Från den på marken krypande
stjälken utgå långskaf-tade, trefingrade blad
och fåblommiga blomställningar, som liksom
hos jordnöten (se A r a c h i s) växa ned i
jorden, där de runda, enfröiga baljorna utväxa.
G. L-m.
Vobornik [va’-], Jan, tjechisk författare, f. 1854,
har utgett studier om tjechiska författare (Yrchlicky
1890, Jirásek 1901, Mácha 1906, Zeyer 1907) samt
författat dramat Jan Hus (1905) och en öfversikt
af den moderna tjechiska vitterheten, Padesát let
literatury ceské (1898). A-d J.
Woburn O??^ban]. 1. Stad i engelska
grefsk. Bedfordshire, 21 km. s. v. om staden
Bedford. 1,122 inv. (1911). W. är en gammal stad,
hvars ursprung går tillbaka till 1100-talet. I
närheten ligger W. abbey, en präktig byggnad omgifven
af stor park och rik på konstskatter. - 2. Stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, 15 km. n. v. om
Boston. 16,076 inv. (1917). Betydande läderindustri
(störst i New-England-staterna). Tillverkning af skor
och kemikalier. l-2. A. N-d.
Vocablll?rium (af lat. voc?bulum, ord), ordbok.
Vocalise [våkalìs], fr. Se Y o k a l i s e r a.
Vocal murmur [vS?^kol m^mo], eng. ("vokal-mummer5),
fonet., i allmänhet de med e betecknade
trycksvaga vokalerna i t. ex. sv. gosse,
sitter och dem närstående vokaler i andra språk,
ty. gabe, eng. fear, sister o. s. v., särskildt
ifrågavarande engelska ljud. Jfr Engelska språket,
sp. 579, där det säges. att engelskt r i vissa
ställningar öfvergår till s. k. vccal murmur.
O. Gj-n.
Voc?tio interna, lat., "inre kallelse", verklig
fallenhet för något.
Vocatlvus. Se Vokativ och Kasus, sp. 1239.
Vocel, Jan Erazim, tjechisk författare, f. 1803,
d. 1871, begynte sin litterära verksamhet med
historiska noveller på tyska med nationella ämnen,
men öfvergick redan i slutet af 1830-talet
till den tjechiska poesien med diktsamlingen Elegie
Bedskydskie, Mec a kalich (Svärd och kalk) och
Labyrint Slavy. 1842-50 redigerade han "Mu-sejník"
och skref på tyska många af h. om väst-slaverna och
Böhmen i nationell anda. 1850 utnämndes han till
professor i arkeologi och författade många studier af
arkeologiskt, numismatiskt och konsthistoriskt värde
samt på tyska Grundzüge der böhmischen alterthumskunde
(1845), Archae-ologische parallelen (1853), Miniaturen
aus Böhmen (1860) m. fl. Af bestående värde äro hans
undersökningar om Böhmens forntid, Pravëk zemë ceské,
som utgör en fortsättning af Safafiks "Slavische
alterthümer". Hans tilltänkta verk om Böhmens
medeltida historia blef tyvärr ofullbordadt. A-d J.
Vocem jucundit?tis. Se R o g a t e.
Vocero [vå7tjerå], it., sång (af voce, röst), den
klagosång, som de korsikanska kvinnorna uppstämma of
ver en död anhörig; klagosång i allmänhet, äfven i
figurlig bemärkelse. J- C.
Woche [vå;-], Die ("veckan"), tysk illustrerad
veckotidskrift, uppsatt 1899 af förläggaren A. Scherl
(se denne), egnad åt att i ord och bild belysa
dagshändelserna, men äfven meddelande vitterhet
och populärt affattade uppsatser i vetenskapliga,
tekniska o. a. frågor.
Vochna, by. Se P av lo vski j P os a d.
Vochysi?ceæ, bot. Se Myrmekofila växter.
Wockatz. 1. Karl August W., donator, f. 11 maj 1849 i
Göteborg, d. där ogift 21 juli 1909, var till yrket
köpman. Om de i enlighet med hans önskan med en del
af hans efterlämnade förmögenhet upprättade barnhemmen
se Wockatz’ barnhem.
2. Justus Bertrand W., den föregåendes
broder, grundläggare af Hagaströms mindre
folk-skoleseminarium, f. 8 okt. 1856 i Göteborg, blef
student där 1875, studerade i Tyskland och Frankrike
och efter i Uppsala aflagd filos. kandidatexamen 1883
jämförande religionshistoria vid Leidens universitet
(vintern 1885-86), aflade folkskollärarexamen
1891 samt var 1893-1904 folkskolinspektör i
Hälsingland. Därunder kom hans uppmärksamhet
alltmer att riktas på de s. k. mindre folkskolorna,
folkskolor med såväl småskole- som folkskoleafdelning,
båda skötta af en och samma småskollärarinna. Han
fann, att deras antal ökades under årens lopp,
ej blott absolut., utan äfven i förhållande till
de egentliga folkskolorna, och iakttog, huru svårt
arbetet var i dessa mindre folkskolor, icke minst
därför, att lärarinnorna, som ju blott genomgått
småskoleseminarier, stodo handfallna inför uppgiften
att undervisa äfven fyra folkskoleklasser och att leda
många klasser på en gång. Han iakttog vidare, att
också antalet af s. k. biträdande lärarinnor, äfven
de småskollärarinnor, som undervisa i den egentliga
folkskolans l:a och 2:a klass, växte betydligt. Han
beslöt att på egen risk söka ordna ett första
mindre folkskoleseminarium, med uppgift att utbilda
lärarinnor just för dessa två "skolformer", framför
allt för de svårskötta mindre folkskolorna. Som dessa
mest höra hemma i Norrland och nästan alla ligga mer
eller mindre ensligt på landsbygden, ansåg W., att
ett seminarium för dem borde förläggas till Norrland
och på landet, på det att eleverna måtte vänjas vid
att trifvas på landet. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
