- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
945-946

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Woermann ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

945

Woermann-Voetius

946

nämnas L’algèbre d’0mar Alkhayyami (1851), Extrait
du Fakhri (1853) och Mémoire sur la pro-pagation des
chiffres Indiens (1863).

Woermann [vor-]. 1. Karl W., tysk konsthistoriker,
f. 4 juli 1844 i Hamburg, studerade till en början
juridik och var praktiserande advokat, innan han på
allvar började studera konstvetenskap först under
vidlyftiga resor, som sedermera ofta upprepades, från
1870 i Heidelberg och München. Han blef 1873 professor
vid konstakademien i Düsseldorf och var 1882-1910
direktör för målningsgalleriet i Dresden. Han utgaf
1876 Die landschaft in der kunst der alten völker och
började 1879 utge Geschichte der malerei i samarbete
med Alfred Woltmann (se denne). Efter Woltmanns död
(1880) fortsatte W. arbetet, delvis med ledning af
hans efterlämnade studiematerial (arbetet utkom
i 3 dir 1879-88). Det följdes af Geschichte der
kunst aller zeiten und völker (3 dir, 1900-11;
ny omarbetad uppl. började utges 1915, hvaraf 5:e
d. utkom 1921). Bland hans öfriga arbeten märkas W as
uns die kunstgeschichte lehrt (4:e uppl. 1894), Von
deutscher kunst (1907), Von Apelles bis Böcklin und
weiter (samlade uppsatser, 1912), dessutom kritiska
katalogarbeten öfver Dresdengalleriet o. a. och af
ven diktsamlingar. - 2. Adolf W., den föregåendes
broder, köpman, redare och kolonialpolitiker, f. 10
dec. 1847 i Hamburg, d. där 3 maj 1911. studerade
i sin ungdom handelsförhållanden under vidsträckta
resor i Amerika och Öst-Asien, var 1871-72 anställd
vid sin faders faktorier i Liberia och ingick 1874
som delegare i dennes firma (Karl Woermann). hvars
ledning han 1880 öfvertog. Han utvecklade firmans
rederiverksamhet i hög grad ("Woer-mannlinjen") och
förvärfvade i förening med firman Jantzen & Thormählen
1884 Kamerun-området, där firman W. haft faktorier
från 1868, genom fördrag med några negerstammar,
hvarpå de s. å. öfverläto sina höghetsrättigheter på
Tyska riket. W. var 1884-90 led. af tyska riksdagen,
där han tillhörde det nationalliberala partiet.
1. G-g N. 2. V. S-g.

Woermann.injen [vör-]. tyskt. 1847 grundadt
rederibolag. Se Woermann 2 och Å n g f a r-t y g s
l i n j e_r.

Woeste [v?’st8], Charles Frédéric August e,
belgisk politiker, f. 26 febr. 1837 i Bruxelles,
blef 1858 juris doktor och därefter advokat,
öfvergick från protestantismen till den katolska
trosbekännelsen 1865 och invaldes 1874 i belgiska
deputeradekammaren, där han sedan 1884 under lång tid
var en bland det katolska partiets inflytelserikaste
ledare. Juni-okt. 1884 var W. justitieminister i
ministären Malou, men nödgades afgå till följd af det
häftiga motståndet från liberaler och socialister mot
regeringens skollagsförslag. 1891 erhöll W. titeln
statsminister. Han har med stor energi egnat sig åt
främjandet af social hjälpverksamhet och i parlamentet
vid flera tillfällen utöfvat afgörande inflytande,
så t. ex. vid afvärjandet af Beernaerts projekt 1901
till omedelbar belgisk annexion af Kongostatens område
och vid bestämmandet 1911 af regeringspartiernas
ståndpunkt i skollagsfrågan. Bland W:s arbeten märkas
Vingt ans de polémi-que (1885), La neutralité beige,
la Belgique et

la France (1891), Å travers dix années, 1885-
189å (2 bd, 1895), Études politiques sociales,
historiques et Utteraires (s. å.) och Échos des
lettres contemporaines, 1895-1905 (1905). V.B-g.

Woestyne [voste’jno], Karel van de. flamländsk
lyriker, f. 1878, har skrifvit bl. a. Het vaderhuis
(1903). De boomgaard der vogelen en der vruchten,
båda utg. 1905 tills, med "Vroegere gedichten",
De gulden schaduw (1910), Interludien (1912) samt
prosaskrifterna Janus meí het dubbe?e voorhoofd
(1908), Afwij-kingen (1910) och Kunst en geest
in Vlaanderen (1911), hvarjärnte han medarbetat i
tidskr. "Van nu en stråks" (utg. 1893-1903), ett
flamländskt motstycke till Hollands "De nieuwe gids"
och den i Bruxelles uppsatta "La jeune Belgique",
m. fl. litterära publikationer. W., som själf
räknar sig till den s. k. "neo-klassicismen"
och står de franske symbolisterna nära, är en
bemärkt representant för den nya flamländska
litteraturen efter 1890. Se J. Prinsen, "Handbock
tot de Nederlandsche letterkundige geschiedenis"
(2: a uppl. 1920), och A. Yervey i den holländska
tidskr. "De Beweging" (arg. 1906-13). Hj.P-r.

Voetius [fot-], Gisbertus (Gijsbert Voet), holländsk
reformert teolog, en af pietismens "fäder", f. 3 mars
1589 i Heusden,, Holland, d. l nov. 1676 i Utrecht,
verkade som präst i Vlijmen från 1611 och i sin
födelsestad från 1617. Med framgång kämpande mot
romerska kyrkan, drogs han sedermera in i striderna
om kalvinska prede-stinationsläran och deltog ifrigt i
Dordrecht-synoden (1618-19). Han stod på den segrande
sidan och fullföljde under de följande åren med all
energi kampen mot arminianerna. 1634 kallades han
till professor i teologi och österländska språk vid
det nyinrättade universitetet i Utrecht. Då under åren
efter Dordrechtsynoden de religiösa intressena trädde
i bakgrunden och staten ganska hänsynslöst utöfvade
sin öfverhöghet öfver kyrkorna samt förhindrade en
sammanslutning mellan de olika staternas kyrkor,
framkallades en reaktion från den allvarligare
kristendomens sida. I Zeeland bildades under ledning
af W. Teelinck ett reformparti, som ville gestalta
lifvet helt efter Guds vilja och med utgångspunkt från
det medvetna barnaskapet hos Gud. Denna reformrörelse
kom också till Friesland och erhöll slutligen ett nytt
centrum i Utrecht. V. blef mer och mer den erkände
ledaren. Han lade särskild vikt vid en lagisk,
med puritansk stränghet genomförd reglering af den
enskilde kristnes lif. Hela denna riktning bidrog
väsentligt till att fördjupa det religiösa lifvet i
Holland och har haft direkt inflytande vid den tyska
pietismens uppkomst. Den lagiska ståndpunkten hos
V. gjorde, att han från 1658 med skärpa uppträdde mot
Coccejus, som i enlighet med sin s. k. förbundsteologi
höll före, att det gammaltestamentliga sabbatsbudet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 14:21:46 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free