- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
965-966

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wohlau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

965

Wohlau-Wohlgemuth

966

tigt inflytande inom vida kretsar i Frankrike. Han
blef 1888 medlem af Franska akad. 1893-98 var han
deputerad. Bland hans arbeten må anföras Syrie,
Palestine, Mont Alhos (1876), Histoires orìentales
(1879), Portraits du siècle (1883), Le fils de
Pierre le grand (1884), Histoires d’hiver (1885),
Le roman russe (1886), Souvenirs et visions (1887),
Remarques sur V exposition du centenaire (1889),
Spectacles contemporains (1891), Regards historiques
et littéraires (1892), Heures d’histoire (1893),
Histoire et poésie (1898), Pages d’histoire (1902)
och Sous rhorizon (1904).

1. (E. A-t.) 2. (H. S. N.) 3. J. M-r.

Wohlau [väl-], fordom ett riksomedelbart her-tigdöme
i nedre Schlesien (nuv. reg.-omr. Bres-lau),
1.226 kvkm. stort, var på 1400-talet en tid
själfständigt, men förenades sedermera med
her-tigdömena Brieg och Liegnitz. Då den hertigliga
ätten 1675 utdog, indrog kejsaren hertigdömet
trots den med kurfursten af Brandenburg bestående
arfsförbrödringen. Först Fredrik II för-värfvade
det 1742 åt Preussen. Hufvudstaden \V. vid
järnvägslinjen Breslau-Stettin hade 5,311 inv. 1905.
A. N-d.

Wohlfahrt [vå’1-]. 1. Bernhard Vilhelm W.,
målare, f. 1812 i Göteborg, d. 1863, var elev
vid konstakademien i Stockholm, utställde 1836 en
Madonna m. m., målade sedan en och annan genretafla
och porträtt - han utförde sådana äfven i blyerts
eller akvarell, hvarvid det huf-vudsakligen var
scenens, konsertsalens och manegens ryktbarheter,
som återgåfvos. Åtskilliga af dessa litografierades
(Jenny Lind, Emilie Hög-qvist, Edvard àìAuberiì
Les belles écuyères m. fl.). W. egde enligt en
samtidas yttrande "mera smak än talang". Han
anordnade tablåer i societeten och äfven flera
historiska konstutställningar vid konstnärsgillets
samkväm, skref konstkritiker och samlade konstverk,
företrädesvis teckningar och gravyrer, hvaraf en
del hamnat i Nationalmuseum, som ock eger ett par
porträtt i olja. - 2. Karl Ture Fredrik W., släkt
med W. l, målare, f. 1837 i Göteborg, d. 1909,
studerade i Düsseldorf och var 1873-85 lärare vid
Göteborgs rit- och målarskola. W. målade genre,
bl. a. tomtemotiv (Tomtarnas konselj m. fl.).
1. Upk.» 2. G-gN.

Wohlfart [vå’l-]. Karl, musiker, f. 19 nov. 1874
i Södra Vi socken, Kalmar län, tog 1895 organist-
och 1897 kyrkosångar- och musiklärarexamen vid
konservatoriet i Stockholm, studerade vidare
komposition för Dente, Lindegren, Bilberg och
Stenhammar samt pianospel för R. Andersson, blef
1901 pianolärare vid dennes musikskola och öppnade
1913 egen sådan i Stockholm. W. är ock sedan 1911
organist vid Sundbybergs kyrka. W. har utgett en
ansedd Pianoskola (1914) och arbetet Pianotekniken (2
häften mångsidiga progressiva öfningar samt ett bihang
med teoretiska utvecklingar af ämnet; 1919), hvari
icke minst de modernaste tekniska principerna och
rönen i afseende på ändamålsenlig metod i pianospelet
grundligt tillgodogjorts. Han har som tonsättare
uppträdt med flera häften ganska lätta och friska
karaktärsstycken för piano, som ej sakna pikanta
kryddor i harmonierna, samt åtskilliga solosånger.
E. F–t.

Wohlfa’rtia carnaria. zool., dets. som Sarco-phaga
carnaria. Se Köttflugor och Muscidæ.

Wohlgemuth 1. W o l g e m u t [vålgemot], M i c h a
e 1. tysk målare,, f. 1434 i Nürnberg, d. där 1519,
var son till målaren Valentin W. och lärling till
målaren Hans Pleydenwurff. Han öfvertog 1473 dennes
ansedda verkstad, gifte sig äfven med Pleydenwurffs
änka och hade dennes son Vilhelm (d. 1495) till
medarbetare. På den mycket anlitade verkstaden, som
sysselsatte många såväl konstnärer som arbetare,
utfördes alla slag af snideri-, snickeri- och
måleriarbete. De mest omta-lade arbetena därifrån
aro altarverk, flera af dem ganska omfattande, med
större eller smärre målade scener och i trä snidade
och målade figurer. Någon egentlig personlighet i
uppfattning och uttryckssätt söker man förgäfves i
den W:ska verkstadens alster, som äro af betydligt
växlande konstnärligt värde, och om W:s egen
delaktighet i arbetet ha åsikterna skiftat. Hans
äldsta kända verk (1465, alltså innan han ännu blifvit
verk-stadschef) äro 4 målningar på Hoferaltaret (nu
i Gamla pinakoteket i München) med skildringar af
passionshistorien och Uppståndelsen samt på baksidan
Bebådelsen, Jesu födelse, apostlar och ärkeängeln
Mikael - det hela hållet i Pleydenwurffs stil med
fula, otympliga figurer, men kraftig färg. Bland
senare altarverk från W.s verkstad är högaltaret i
Mariakyrkan i Zwickau 1479. Bebådelsen samt flera
motiv ur Jesu barndom och lidandes historia anses
sannolikt vara målade af W. själf - formen är osäker,
bisaker noggrant utförda, färgen rik och djup. I det
Peringdörferska altaret (1487, prydde högaltaret
i Augustinkyrkan, större delen nu i Germanisches
museum i Nürnberg) äro målningarna ej af \V:s hand,
möjligen af Pleydenwurff d. y. Ej heller de dekorativa
målningarna i rådhussalen i Goslar, efter hvilkas
fullbordande 1501 W. blef hedersborgare i staden,
anses vara utförda af honom egenhändigt. Bland hans
ålderdomsverk är ett altare för en kyrka i Schwabach
1507 (själf har han sannolikt utfört endast de små
predellamålningarna). - På träsnittets område var
W. banbrytare och den, som höjde konstarten från
handtverk till konst. Framför allt betydande äro de
båda verken Schatzbe-halter der waliren reichthümer
des heils und der ewigen seligkeit (96 träsnitt,
1491) och d:r Hart-mann Schedels Die wellchronik,
som utkom på latin 1493 och på tyska 1494 med öfver
2,000 bilder, motiv ur historien och legenden,
bibliska och världsliga kompositioner, utsikter af
städer m. m. De i starka konturer, ganska stelt och
kantigt tecknade bilderna i dessa båda verk utfördes
af W. och af Pleudenwurff d. y. och äro i hög grad
belysande för tidens konstkaraktär och smakens liksom
uttrycksförmågans ståndpunkt i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:33 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free