Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vojt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
981
Volaterræ-Wolcot
lob), jon (uttaladt "Jon", = skönhet; jfr
ty. schön), ibo (= ty; ry. ibo). Oftare vidtagas dock
"förenklingar", t. ex. smel (eng. srnell), ti/c (
= tanke; jfr eng. to think), läd (eng. lady), pük
(= språk; jfr eng. to speak), kap (lat. caput), pop
(lat. populus), nirn (lat. anirnal), pot (post), lab
(lat. habere), löp (fr. opera). Särskildt und-vikes
gärna r, "emedan kineserna icke kunna uttala detta
ljud", t. ex. oil (ty. bier), klig (ty. krieg),
dlin (eng. drink), lil (eng. ear), vol (eng. world),
Yulop (Europa), pat (fr. particularité). Många ord
äro alldeles godtyckligt bildade, såsom räkneorden
och ett stort antal af de prefix och suffix, genom
hvilka afledning eger rum. Sammansättning förekommer
af ven och verkställes ung. som i tyskan.
Volapük vann för en tid betydligt större spridning
än något annat konstgjordt språk. Men tillbakagången
har sedan 1880-talet varit enorm, och f. n. "kan
man säga, att volapük icke längre existerar annat
än som ett minne" (B. Bergqvist). Litt.: skrifter
på tyska af J. M. Schleyer m. fl. och på franska
af Aug. Kerckhoffs. På svenska finnas följande
läroböcker: "Fullständig lärokurs i volapük" (2:a
uppl. 1887) af G. Liedbeck, "Handelskorrespondens
på svenska och volapük" af densamme (1888),
"Volapük-svensk ordbok" och "Svensk-volapük ordbok"
af densamme (båda 1887), "Lärobok i volapük" af
K. G. Säterstrand (1889) samt "De första grunderna
till volapük" af A. K. (3:e uppl. 1887).
Volaterræ, stad. Se Volterra.
Volat?l (lat. vol?tilis), kem., flyktig.
Vol-au-vent [vålåvä7], fr. ("fladder för vinden"),
kokk., är ett bakverk af smördeg, lika delar smör och
hvetemjöl, som utkaflas fyra gånger i första taget och
två gånger, när den skall användas. Små vol-au-venter
kallas louchéer (fr., "munsbitar"). Degen gräddas,
och de ihåliga degformarna fyllas med allehanda
läckerheter såsom fina raguer, kalfbräss, queneller
(se d. o.), tryffel, champinjoner, ostron, lax,
kräftor, fin frukt o. s. v. Serveras vanligen varma.
Volbach [få7!-], Fritz, tysk dirigent, tonsättare
och musikskriftställare, f. 1861 i Rhenprovin-sen,
gjorde universitetsstudier i Heidelberg och Bonn,
utbildade sig därefter i musik vid konst-akad:s
konservatorium och institutet för kyrkomusik i Berlin,
verkade som lärare och kördirigent där och från 1892
i Mainz, blef 1907 musikdirektor vid universitetet i
Tübingen och fick professors titel. Han har komponerat
symfoniska dikter, en symfoni, kantater, operan Die
kunst zu Helen (1910), 2 pianokvintetter m. m. samt
författat biografier öfver Handel (1898; flera
uppl.) och Beethoven (1905), Die deutsche musik im
19. jahr-hundert (1909), Das möderne orchester (2 bd,
1910-19), Die instrumente des orchesters (1913), Die
kunst der sprache (på grundval af Jul. Heys sångmetod;
2:a uppl. 1914) och Die klaviersonaten Beethovens
(1919). E. F-t.
Volbuf jorden, insjö. Se SI i dr e 2.
Volcæ, folkstam. Se K el t er, sp. 1395.
Volc?nal och Yolcan?lia, lat. Se H e-íaistos, sp. 226.
Volcan de Agua. Se Agua.
Volcan de Fuego. Se F u e g o.
Volcano [vålkanå], enafLipariskaöarna (se d. o.).
Volcano-öarna. ögrupp i Stilla hafvet, belägen s. om
Bonin-öarna, 141° ö. Gr. och strax n. om Kräftans
vändkrots, består af de bergiga och vulkaniska öarna
Santo Alessandro (Kita-iwo-jima), Santo Agostino
(Minami-iwo-jima), h vardera 4 kvkm., och Sulphur
(Iwo-jima), 10 kvkm. På grund af sin rikedom på
svafvel annekterades ögruppen af Japan 1891. A. N-d.
Volc?nus. Se Vulcanus.
Volchov, flod i Ryssland, aflopp för sjön limen
till Ladoga. Längd 229 km., flodområde omkr. 70,000
kvkm. På grund af sina flerstädes långa och snabba
forsar är den svår att trafikera, men ingår i det
Yysjnij-Volotjokska kanalsystemet, som förbinder de
till Östersjön ledande vattendragen med Volga. Floden
flyter i en djup dal och träder därför icke öfver
sina strandbräddar, ej ens vid högvatten om våren.
A. N-d.
Volci [vå’ltji], stad. Se Y u l c i.
Volck [falk], Wilhelm, tysk protestantisk teolog,
f. 1835, d. 1904, professor först i Dorpat, sedan
i Greifswald och Rostock, var en trogen lärjunge
af von Hofmann i Erlangen, hvars teol. tankar
han reproducerade och hvars föreläsningar öfver
olika bibliska ämnen han utgaf. V. är för svenska
teol. studerande mest bekant genom bearbetningen
af Gesenius’ Lexikon till G. T., som han utgaf i
flera uppl., äfvensom genom sin tills, med S. öttli
utg. bearbetning af de poetiska hagiogra-ferna (1889),
det af Sträck och Zöckler redigerade kortfattade
kommentarverket till G. T. Y. förfäktade med
öfvertygelse den af sin lärare inhämtade åskådningen
såväl mot Wellhausen som mot den religionshistoriska
skolan, men var ingalunda blind för nödvändigheten
af en historisk kritik af bibelns böcker.
E. S-e.
Wolcker, Erik Joakim von, kameralist, f. 24
dec. 1863 i Forssa, Gäfleborgs län, juris
kandidat i Uppsala 1887 och vice häradshöfding
1889, var kammarrättsråd 1902-06 och kamrerare i
öfver-ståthållarämbetet 1906-17 samt är sedan 1917
ombudsman i skattesaker hos Stockholms enskilda
bank. Han tjänstgjorde som sekreterare i riksdagens
lagutskott 1891-93, 1891 års sparbankskommitté
och 1895 års kommunala rösträttskommitté samt
har varit led. i skogsbeskattningskom-mittén
(1906-07) och kommunalskattekommittén (1911, 1912-17)
m. fl. kommittéer. Af trycket har W. utgett bl. a. "De
nya skattelagarna" (1911; 4 uppl.). B, V.
Wolcot [<wå’lk9t], John, engelsk satiriker under
pseudonymen Peter Pindar, f. 1738, d. 1819,
förvärf-vade med. doktorsgrad i Aberdeen 1767 och
följde därefter med guvernören Trelawny till Jamaica,
men återvände och lät prästviga sig 1769, hvarefter
han innehade ett prästgäll på Jamaica till 1772,
då han bosatte sig som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
