- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
993-994

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wolf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

993

Wolf-Wolfenbütte!

994

wissenschaft" och var dess utgifvarc till utgången
af 1909 (hvarefter den cfvertogs af professor
L. Pohle i Frankfurt a. M.); tidskriften har i
intim kontakt med finans- och storindustri blifvit
ett samlingsorgan för opponenter mot den ledande
historiska skolan i Tyskland (se Nationalekonomi,
sp. 514) och mot dess "katedersocialister"
(se d. o.). Teoretiskt bygger W. närmast på
Adolf Wagner (se d. o., sp. 298). men bekämpar
den Malthusska befolkningsläran och företräder i
den tillämpade nationalekonomien tullpolitik och
indirekt beskattning. Bland hans arbeten märkas
Zur reform des schweizerischen notenbankwesens,
eine eidgenössische girostelle (1887), System der
sozial-politik, I (1892), Nationalökonomie als exakte
wissenschaft (1908), Deutsche volkswirtschaft der
gegenicart und zukunft (1912). I sin egen tidskrift
har han offentliggjort en mängd artiklar, bl. a. sex
artiklar under titeln Illusionisten und realisten
in der nationalökonomie (1898) och Abschiedswort
beim rücktritt von der redaktion (1909), liksom i
(Schanz’) "Finanz-archiv". För ett tullpolitiskt
närmande mellan Tyskland samt Österrike och Ungern
har han varit lifligt verksam. "Ekonomisk tidskrift"
(1903) innehåller hans uppsats "Om den Malthusska
befolkningslagens ersättande med en annan"
(och däraf följande inlägg från svenskt håll
i samma och följ. arg.). Efter Världskrigets
utbrott offentliggjorde W. Die kriegsrechnung
(1914), hvars betalande han hotfullt ålade
"de besegrade". Under krigsåren har han
tills, med Georg von Schanz (se denne) utgett
Finanzwirtschaftliche zeitfragen (fortsatta under
titeln Fìnanz- und volkswirtschaft-liche zeitfragen).
E. F. K. S-n.

Wolf, Max, tysk astronom, f. 21 juni 1863 i
Heidelberg, 1890 docent. 1893 e. o. professor
vid universitetet där och direktor för det
astrofysikali-ska observatoriet å Kö-nigstuhl vid
Heidelberg samt 1901 ord. professor i astrofysik
och geofysik vid nämnda universitet. W. har
utfört en stor mängd betydelsefulla arbeten inom
olika grenar af astrofysiken och den praktiska
astronomien. Särskildt bekanta äro hans systematiskt
be-drifna efterforskningar och många upptäckter
på fotografisk väg af nya småplaneter, hans
kometupptäckter och upptäckter af stora mängder förut
okända nebulosor och af nya föränderliga stjärnor
m. m. Af största betydelse för stellarastronomien
äro hans fotografiska arbeten öfver Vintergatans
struktur. De af honom flerstädes i Vintergatan
påvisade mörka "hålorna" eller "klyftorna" betraktar
han själf som verkliga sådana, under det att andra
astronomer, såsom Seeliger och Barnard, anse dem
vara mörka nebulosbildningar, som absorbera ljuset
från bakomliggande stjärnor. W. har äfven lämnat
viktiga bidrag till kännedomen om stjärnornas och
nebulosornas spektra samt till bestämningen af
stjärnornas egenrörelser. - En af \V. 1884 upp-

Tryckt den ^,’H 21

täckt periodisk komet med 6,s års
omloppstid bär i litteraturen hans namn.
B-d.

Wolf, Johannes, tysk musikhistoriker, f. 1869 i
Berlin, elev af Spitta och k. musikhögskolan, blef
1893 filos. doktor i Leipzig och 1908 professor
i musikvetenskap vid Berlins universitet samt 1915
föreståndare för musikalieafdelningen i k. biblioteket
där. Genom arkivbesök rundt på kontinenten utbildade
sig W. till en af nutidens förnämsta musikhistoriska
källforskare. Han redigerade 1899-1904 tills,
med 0. Fleischer Internationale musikgesellschafts
sammelband, har gett ut nya uppl. af äldre tonsättare
(H. Isaak, Hobrecht m. fl.) samt författat de
betydande verken Geschichte der mensuralnotation
(3 bd, 1905) och Handbuch der notationskunde
(1913-19). E. F-t.

Wolfdietrich [-d?t-], hjälten i en tysk dikt
från 1200-talet, hvilken tillhör den lombardiska
sagokretsen och sammanhänger med O r t n i t (se
d. o.) och Hugdietrich (se d. o.). Den utgafs af
Jänicke i "Deutsches heldenbuch" (1871 och 1873).

Wolfe [wu;lf], James, engelsk militär, f. 2 jan. 1726,
ingick i armén som fänrik 1741, deltog i slagen
vid Dettingen (1743), Falkirk (1746), Culloden
(s. å.) och Laeffeld (1747), i hvilken senaste
drabbning han särskildt utmärkte sig. 1758 utnämndes
han till brigadgeneral och deltog s. å. i den under
Amhersts befäl stående expeditionen mot de franska
besittningarna i Nord-Amerika samt bidrog väsentligen
till eröfringen af den franska fästningen Louisburg
(juli s. å.). Då Amherst året därpå anföll de franska
fästena längre i norr. beslöt W., som utnämnts till
generalmajor och be-fälhafvare för ett detachement cm
7,000 man, att företaga ett angrepp mot hufvudorten i
Canada. Quebec. Den franske befälhaf våren Montcalms
försvarsåtgärder gjorde emellertid alla anfall
på östsidan fruktlösa, hvarför W. djärft beslöt
förflytta sin styrka, nu endast 3,600 man, på båtar
uppför S:t Lawrencefloden förbi staden och angripa
denna från västsidan. I den nu följande striden
utanför stadens murar segrade engelsmännen 13 sept,
1759, men \V. stupade och äfven Montcalm. Quebec
föll i engelsmännens händer. W:s kvarlefvor fördes
till England och bisattes i Westminster abbey. -
Jfr Wright, "Life of major-general James Wolfe"
(1864), och Parkman, "Montcalm and Wolfe"
(1884). J. N. (H. J-dt.)

Wolfenbüttel, stad i tyska fristaten Braun-schweig,
till 1754 hufvudstad i hertigdömet W., belägen på ömse
sidor om Allers biflod Oker. 12 km. s. om staden
Braunschweig. 18,116 inv. (1919). Järngjuteri
och kopparsmide, maskinindustri. Det gamla
residensslottet används nu dels till teater, dels
till lokal för en högre flickskola. I W. verkade
Lessing som bibliotekarie 1770-81; hans staty är
rest i biblioteksbyggnaden, framför hvilken ligger
Lessinghuset, där han för-

32 b. 32

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcl/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free