Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Votivgåfvor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprung är förfelad på grund af hans uppfattning
af de s. k. rötterna såsom verkligen ursprungliga
(ej blott abstraherade) ljudbilder, och hans
bevisföring och polemik äro ytliga och sofìstiska. –
Det är tydligt att, om man utgår från den moderna
uppfattningen af språkets uppkomst och väsen,
äfven vissa djur kunna sägas ega språk. Äldre
litt. om språkets uppkomst i M. Müllers arbete
"Vorlesungen über die wissenschaft der sprache" (i 2
uppl. 1892–93). Af nyare litt. må nämnas Jespersen,
"Progress in language" (1894), och utförligast
Wundt, "Völkerpsychologie", I, "Die sprache" (2:a
uppl. 1904).
K. F. J.
Vox angelica och Vox cœlestis, lat., mus. Se
Vox humana.
Vox clamantis in deserto, lat., "en ropandes röst
i öknen", citat från Vulgata (se d. o.) om Johannes
döparen (Matt. 3: 3; jfr Es. 40: 3).
Woxen. Fredrik Olaf August, norsk jurist,
fångvårdsnian, f. 7 dec. 1854 i Kristiania, student
1871. juris kandidat 1876 och expeditionschef för
fångvårdsärenden inom justis- og politi-departementet
1889. W. har varit ordf. för eller led. af flera
kommittéer, bl. a. 1893 års strafflagskommitté, och
medlem af Norske kriminalist-forenings bestyrelse
sedan dess stiftelse. W. har medverkat till en stor
del af de många under senare tid i Norge vidtagna
reformerna på straffrättens, fängelseväsendets
och tvångsarbetets områden. Sedan 1898 utger han ’
’Departementstidende’’. V. A-t.
Vox fau’cibus hæsit, lat., "rösten stannade (fastnade)
i halsen", ett citat ur Vergilius’ "Æneid" (III,
48). uttryck för högsta grad af häpnad.
Vox humana, lat. (grek. anthropoglo’ssa), mus.,
"människoröst", en 8-fots stämma i orgeln, vanligen
förekommande som tungpipa, men äfven som labialpipa,
ej sällan med en pipa af hvardera sorten. En god
vox humana är en orgels stolthet. Vox ange’lica
("änglaröst") l. vox virgi’nea ("jungfruröst") är
en 4-fots, uttrycksfull tungstämma, vox cœle’stis,
fr. voix céleste [vωa’ sele’st], en 8-fots
tennstämma, vox retūsa likaså.
Voxna. 1. Socken i Gäfleborgs län, Bollnäs
tingslag. 44,330 har. 1,643 inv. (1919). V. utgör
ett till egaren af Voxna bruk patronellt pastorat
i Uppsala stift. Voxnans kontrakt. Kyrkan kallas
äfven Sofia Albertina. – 2. Kronopark i Hamra
revir, Dalarnas distrikt, Jämtlands län, har enligt
k. br. 29 sept. 1865 bildats af kronoöfverloppsmark,
som uppkommit efter afvittring. Areal 3,780 har
(1915). – 3. Järnbruk. Se Ljusneverken, sp. 909.
2. S-r.
Voxna–Lobonäs järnväg (sign. W. L. J.), smalspårig
(0,802 m.), 28,9 km. lång, eges och trafikeras af
Voxna–Lobonäs järnvägs-a.-b., Stockholm. Järnvägen
sträcker sig från Voxna å Dala-Hälsinglands järnväg i
nord-nordvästlig riktning till Lobonäs och öppnades
för trafik 10 nov. 1908. Vid 1919 års slut utgjorde
den bokförda byggnads- och förrådskostnaden 543,876
kr. Aktiekapitalet uppgick vid samma tidpunkt
till 400.400 kr.
F. P.
Voxnan l. Voxna älf,
Ljusnans största biflod, upprinner på gränstrakterna
af Härjedalen, Dalarna och Hälsingland med flera
källåar, af hvilka en på en sträcka af 16 km. bildar
gräns mellan Jämtlands och Gäfleborgs län. Efter att
ha passerat
genom ett hörn af detta senare (Los socken) utgör
flcden åter länsgräns på en kortare sträcka mellan
Gäfleborgs och Kopparbergs län, men flyter därefter
under hela sitt återstående lopp på det förra
länets område, till en början inom Voxna socken. 5
km. s. ö. om Voxna kyrka får älfven ett i hufvudsak
östligt lopp, tills den efter att ha passerat
Viksjön, Alftasjön och Voxsjön i Ofvanåkers och Alfta
socknar faller ut i sjön Varpen 5 km. nedom Bollnäs
municipalsamhälle. V:s mera betydande bifloder,
Loan, Grykån och Hässjaån, komma alla från n. och
bilda aflopp för en mängd mindre sjöar i Färila, Los,
Voxna, Ofvanåkers, Alfta och Bollnäs socknar. Voxnans
dalgång är i de nedre delarna mycket tätt befolkad
och följes på en sträcka af omkr. 100 km. af
Orsa–Bollnäs och Lobonäs–Voxna järnvägar. Norra
stambanan går öfver Voxnan vid Voxsäter strax
före dess utlopp i Varpen. Flodens hela längd är
omkr. 150 km. och dess flodområde omkr. 3,700 kvkm.
J. V. E.
Voxnans kontrakt är på grund af k. br. 6 okt. 1916
benämningen på förutvarande Hälsinglands västra nedre
kontrakt (se d. o.).
Vox populi, vox Dei, lat., "folkets röst (är) Guds
röst", ett ordspråk, som det tros, från medeltidens
början.
Vox retusa och Vox virginea, lat., mus. Se Vox
humana.
Voxtorp. Se Våxtorp.
Woyna [vå;j-], Eduard, grefve, österrikisk diplomat,
militär, f. 13 maj 1795, d. 3 jan. 1850 i Bruxelles,
var son till österrikiske vice-kansleren för
Galizien grefve Franz Zaver Woyna (af polsk släkt)
och grefvinnan Maria Teresia Czapli-kow. Han deltog
med utmärkelse i 1814 års krig och hade uppnått
ryttmästares grad, när han 1816 ingick på den
diplomatiska banan. Sistnämnda år åtföljde han grefve
Fic-quelmont i egenskap af attaché till Stockholm,
där han förblef till 1818. Han var ånyo i Sverige
april 1820-juli 1823 som chargé d’affaires och 1829-41
som envoyé (som sådan representerande äfven Panna),
hvarefter han på förordnande ad interim förestod
österrikiska ambassaden i Petersburg, nominellt
behållande sin post i Stockholm. Af kejsaren utsedd
att lyckönska konung Oskar I till hans uppstigande
på tronen (1844), begaf W. sig öfver till Sverige,
men rappellerades samtidigt från sin envoyébefattning
där samt utnämndes till envoyé i Bruxelles. På den
militära banan uppnådde han 1848 fältmarskalklöjtnants
grad. Grefve W-, som tillbragt sina ungdomsår och
sin mannaålder i Sverige, intog en framstående
plats inom societetslifvet i hufvudsta-den, där
hans vackra yttre och älskvärda väsen gjorde honom
till en damernas gunstling. Han förde stort hus,
och hans hem vid Gustaf Adolfs torg (forna Palinska
huset, i hörnet af Fredsgatan och Malmtorgsgatan)
var samlingsplatsen för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
