- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
1237-1238

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wyndham-Quin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppna sig högslätterna hufvudsakligen mot s. och
afbördas genom Green river till Colorado;
en mindre areal hör genom Snake river till
Columbias flodsystem, medan ett helt obetydligt
område ytterst i s. v. tillhör Stora saltsjöns
afloppslösa bäcken. Klimatet är kontinentalt, men
temperaturgrader och nederbördsmängd variera mycket,
alltefter höjden öfver hafvet. I dalgångarna i ö. når
genomsnittstemperaturen för året upp till 10°, men
sjunker till 4,4° på platåerna i v. Nederbörden
är ringa, endast 380 till 200 mm. om året, utmed
bergssluttningarna tvifvelsutan mera; dock saknar
man ännu materiel för att fälla ett bestämdt
omdöme. Mesta nederbörden faller om våren. De
förhärskande vindarna komma från v. På grund af den
ringa nederbörden kan åkermark vinnas endast genom
konstgjord bevattning. Den stora höjden ö. h. gör
också, att åkerarealen kan bli blott ringa. 1910
funnos dock 10,987 farmer med en sammanlagd areal af
3,418,000 har, hvaraf likvisst 6/7 betesmark. Till
öfvervägande grad odlas hafre, därjämte majs och
potatis. Boskapsskötseln har gifvetvis vida bättre
förutsättningar; särskildt har fårafveln under senaste
årtionden betydligt utvecklats. I jan. 1920 räknade
staten omkr. 4 mill. får, 1,18 mill. nötkreatur,
70,000 svin och 235,000 hästar. Skogsarealen
utgjorde 1917 33,450 kvkm. W. har ganska rika
naturtillgångar i sina berg; dock ha dessa resurser
ej kunnat rätt väl utnyttjas till följd af dåliga
kommunikationer. Bland bergverksprodukter står kolet
främst; det lämnade 1915 6,5 mill. ton till ett värde
af 9,5 mill. doll. Koppar och guld komma därnäst
bland mineralskatterna; viktigare har likväl på
senare tid utvinnandet af petroleum visat sig vara
(1915 ett värde af 2,2 mill. doll.). Industrien
(kvarnindustri, sågverk m. m.) har betydelse endast
för den lokala konsumtionen. 1916 funnos järnvägar
till en längd af 3,050 km. Befolkningen utgjorde 1870
9,118 pers., 1880 20,789, 1890 60,705, 1900 92,531,
1910 145,965 (däraf 2,497 svenskar) samt uppskattades
1918 till 190,380 pers. Antalet indianer utgjorde
1915 1,829, negrer 609. Till trosbekännelsen äro
de fleste af statens bebyggare romerska katoliker,
därnäst komma mormoner (omkr. 22 proc.), episkopaler,
metodister och presbyterianer. För skolundervisningen
är väl sörjdt; alla barn mellan 7 och 14 år äro
skolpliktiga. Sedan 1887 har staten ett universitet
("University of Wyoming") i Laramie, hvilket 1918–19
hade 56 professorer och 913 studenter. Hufvudstad
är Cheyenne (11,320 inv. 1917); största staden är
Sheridan (13,407 inv. 1917).

W:s område var inneslutet i territoriet Louisiana,
som unionen 1803 genom köp förvärfvade af
Frankrike. Det organiserades som territorium
1868. Koloniseringen gick likvisst långsamt på
grund af landets ogästvänliga beskaffenhet. Som stat
upptogs W. 1890. Enligt då antagna, ännu gällande
författning utgöres representationen af en senat
(senate) om 27 medlemmar, valda för 4 år, och ett
representanternas hus (house of representatives)
om 57 medlemmar, valda för 2 år. Rösträtt ega alla,
män och kvinnor, som uppnått 21 år, kunna läsa och
bott i staten ett år. Guvernören, som måste vara
minst 30 år och ha vistats 5 år i staten, väljes för
4 år. Till unionskongressen sänder
staten 2 senatorer och 1 representant. – Litt.:
Chatterton, "The state of W." (1904), Raine,
"W. a story of the outdoor West" (1909), och
Coutant, "History of W." (1899).
A. N-d.

Würmsjön. Se Starnberg.

Württemberg l. Würtemberg, republik i Tyska riket,
till storlek den tredje, till folkmängd den fjärde
och till befolkningstäthet den fjortonde i ordningen
af dess stater. Det är beläget i sydvästra delen af
Tyskland (se kartan till d. o.) och sträcker sig
mellan 47° 35’ och 49° 35’ 30" n. br. samt mellan
8° 12’ 36" och 10° 29’ 52" ö. lgd fr. Gr. W., som
med ringa undantag utgör ett sammanhängande område,
begränsas i v. af Baden, i ö. af Bajern och i s. af
Bodensjön. I s. v. intränger det Hohenzollernska
landet djupt in i W., och i n. v. begränsas W. af
den hessiska exklaven Wimpfen. Med undantag af
Bodensjön och floden Iller på gränsen mot Bajern
saknar W. naturliga gränser. Till W. höra dessutom 3
exklaver i Baden (tills. 1,005 har), 3 i Hohenzollern
(tills. 3,228 har), en by mellan Baden och Bajern
(Bowiesen, 102 har), tills. 7 exklaver om 4,335
har. I W. har Baden 3 och Hohenzollern 2 enklaver om
tills. 3,749 har. W:s hela område (med enklaverna,
men utom exklaverna) är 19,508 kvkm. och dess andel
af Bodensjön 538 kvkm. Största längden, från n. till
s., är 222 km. och största bredden, från v. till ö.,
169 km.

W. tillhör helt och hållet sydtyska
höglandet. Medelhöjden öfver hafvet är omkr. 500
m. Högsta punkterna äro Katzenkopf på Hornisgrinde
i norra Schwarzwald, vid gränsen till Baden (1,152
m.), Schwarzer Grät, på Adelegg, vid gränsen till
Bajern (1,119 m.), och Lemberg, på Schwäbische alb
(1,015 m.), och lägsta punkten bildar Neckars yta vid
Bottingen, i n. v. (136 m. ö. h.). I orografiskt
hänseende bildar W. fyra naturligt afgränsade
partier, nämligen: Schwarzwald längs gränsen mot
Baden, som med sin mindre, östra, del tillhör W. och
som långsamt höjer sig från Neckardalen, men stupar
brant ned mot Rhendalen, täckt af väldiga skogar
och fårad af djupa dalar; Schwäbische alb. som
går från s. v. till n. ö. genom W. med branta
sidor samt vatten- och skogfattiga platåer; W:s
lågland, som är inkiladt mellan de förstnämnda,
omfattar Neckardalen och fortsätter i Frankiska
kullarna och Odenwald; schwabiska högslätten,
som bildar en oregelbunden massa flacka kullar och
mellan dem en mängd sjöar och mossar och som i s.,
mot Bodensjön, och i n., mot Donau, öfvergår till
utprägladt slättland. Hufvudfloden är Neckar, som
flyter genom landets midt en sträcka af 276,3 km. Dess
nederbördsområde vid Böttingen utgör 12,416 kvkm. Dess
viktigaste bifloder äro Enz (107,5 km.), med Nagold,
Zaber och Ammer. fr. v. samt Jagst (202,i km.), Kocher
(184,i km.), Murr, Rems, Fils, Lauter, Enns, Echaz
och Steinlach, fr. h. Donau flyter från sin källa
vid Briglrain till Ulm genom W. en sträcka af 262,8
km. Dess viktigaste biflod i W. är Iller. Till Rhens
(Neckars) flodområde höra i W. 13,663 kvkm. (omkr. 70
proc. af landet), till Donaus 5,851 kvkm. (omkr. 30
proc.). Till Bodensjön flyta Argen (667 km.) samt
Schussen (62,8 km.) och till Main Tauber (83,2 km.). I
W. finns ett stort antal små insjöar, af hvilka den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 26 22:55:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0651.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free