Print (PDF) - On this page / på denna sida - Öfverfyringenjör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
öfverkylning-öfverluleå
man som ordf., 2 öfverauditörer samt 2 officerare
af regementsofficers grad. Ordf. och öfverauditörer
förordnas af konungen, öfriga led. utses af högste
befälhafvåren. Allmän åklagare är en af konungen
förordnad öfverkrigsfiskal. . H. J-dt.
Öfverkylning (äfven Underkylning), fys.y
kallas den företeelsen, att temperaturen hos vät-
skor genom långsam afkylning och under för öfrigt
gynnsamma betingelser kan sänkas under fryspunk-
ten - ofta många grader -, utan att vätskan öfver-
går i fast form. Molekylerna i en öfverkyld lös-
ning befinna sig i labila jämviktslägen, som genom
svag yttre åverkan, t. ex. skakning, lätt öfvergår
till stabila, hvarvid en del af vätskan öfvergår till
fast form. Temperaturen stiger därvid hastigt till
smältpunkten, emedan smältvärme frigöres (jfr
Smältning). En med öfverkylning likartad
företeelse uppträder vid s. k. öfvermättade lösnin-
gar (jfr Lösning, sp. 295). Ang. öfverkylning
af vatten se S m ä 11 n i n g, sp. 73, och Vatten-
ånga, sp. 897. T. E. A.
Öfverkänslighet. Se Anafylaxi. Suppl.
Öfverlarbium, mus., en på nedersta delen af
orgelns labialpipors kropp tätt öfver uppskärningen
gjord fördjupning. Se Labialpipor och jfr
Underlabium.
Öfverladdad mina. Se Mina.
Öfverlandshöfding var enl. 1634 års regerings-
form § 23 titeln på riksråd, som förordnades till
styresmän öfver Västergötland, Finland, Livland,
Preussen eller Småland. I praktiken nyttjades dock
i stället för denna titel benämningen general-
guvernör.
Öfverlandsvind, vind, som blåser från land mot
sjösidan. Då kusten är hög, blir denna vind i
allmänhet byaktig och kastande samt farlig för
seglande fartyg och båtar, som ligga nära
kusten. R. N.*
Öfverlandtmätare, titel på chefen för landtmä-
tarna i ett län.
Öfverlappsnitning, skpsb. Se Ni t ning, sp.
1059.
Öfverlastadt, sjöv., säges om ett fartyg, som
genom tung last blifvit så nedtryckt i vattnet, att
det i hög sjögång arbetar hårdt och ej eger till-
räcklig maklighet, utan sättes i fara att af sjön
nedbrytas och sjunka. Stundom säges ett fartyg
vara "Öfverlastadt", då man vill ange, att lastens
tyngdpunkt ligger för högt, så att fartyget riskerar
att kantra. Se Lastmärke. R. N.*
Öfverlavett, artill. Se L a vett äg e, sp. 1425.
Öfverledning, tekn. Se Af l ed ni n g 2 och
Elektriska anläggningar, sp. 234.
Öfverledsegel, sjöv. Se Ledsegel och Tack.
lin g.
Öfverlefvelseräntor. Se Lifränteförsäk-
ring, sp. 454.
Öfverliggare, student, som "ligger" vid uni-
versitetet åratal utöfver den normala tiden, van-
ligen utan att ta någon examen. Denna vid de
svenska universiteten åtminstone förr talrika kate-
gori är skildrad i många typer af pseud. Tfoord
Bonde (O. Svahn) i "Våra Öfverliggare. Akade-
miska studier" (1885). - I det tyska student-
språket återges begreppet "Öfverliggare" vanligen
med bemoostes haupt ("mossbelupet hufvud"), i
det franska med fruit sec ("torr frukt").
36
Öfverliggedagar. Se Liggetid.
Of verloppsbyggnad, kam. Se Byggnads-
skyldighet.
Öfverloppsgärningar, teol. Se Opera.
Öfverloppsjord, öfverloppsmarker, ekon.,
sådan jord, som vid afvittring ej tillagts redan
upptagna hemman eller nybyggen, utan utbrutits
som en kronans tillhörighet. Till en början afsåg
man med öfverloppsjordens utbrytning hufvudsak-
ligen att vinna mark för nybyggesanläggningar (ny-
byggen och kronotorp), och utstakades mark där-
till äfven för framtida behof. Den mark, som ej
ansågs lämplig för nybyggesanläggningar, skulle
af rosas såsom kronoallmänning, med rättighet för
K. M:ts befallningshafvande att tillsvidare därå
upplåta mulbeteslägenheter mot smörränta, dock
först sedan nödig mark undantagits till fyllnad iör
svaga hemman, till ersättning för stockfångstberät-
tigade sågverk m. fl. i afvittringsstadgaraa eller
andra författningar särskildt angifna ändamål. Men
efter hand trädde statens intresse att för egen räk-
ning behålla samt för framtiden söka bevara de
å öfverloppsjorden befintliga skogstrakterna alltmera
i förgrunden, hvarför det föreskrefs att, om öfver-
loppsjorden med af seende å läge, beskaffenhet, af-
sättningsförhållanden, ortens behof m. m. befunnes
särskildt tjänlig för att bilda kronopark (se d. o.),
densamma skulle därtill afsättas. I sammanhang
därmed stadgades, att den mark, som érbjöde ringa
tillfällen till odling och ej lämpade sig till krono-
park samt ej heller af satts för annat särskildt angif-
vet ändamål, skulle, där vissa hemman eller byalag
begagnade mulbetet mot smörränta, förenas med
dessa utan skatteköpeskilling (men mot tillökning
i hemmanens mantal och ränta) eller ock beläggas
med skogsränta och försäljas till den högstbjudande
under eganderätt, likväl med förpliktelse för kö-
paren, därest marken vore mot smörränta upplåten
fäbodlägenhet, att lämna innehafvarna däraf ostörda
i deras rätt till bete, bränsle och virkesfångst.
Endast i de sex norra länen har afvittring före-
kommit, och är den numera i hufvudsak af slutad
jämväl i lappmarkssocknarna, där särskilda bestäm-
melser tillämpats för öfverloppsmarkernas disposi-
tion (se under Afvittra). I Kopparbergs län
har Öfverloppsjord uppkommit endast i några sock-
nar. Den har i detta län i allmänhet afsatts till
kronopark, utan att i samband med afvittringen
någon nybyggesutstakning egt rum. I Ore socken
har öfverloppsjorden fördelats på hemmanen mot
skogsränta samt i Järna och Äppelbo indelats till
hemmantal efter de för rekognitionshemman be-
stämda grunderna och efter föregången skattlägg-
ning å offentlig auktion försålts till skatte.
Med öfverloppsjord betecknas äfven sådan jord,
som ett hemman vid afvittring befunnits inneha
utöfver det mått, som bort tillkomma detsamma
efter dess mantal och ränta. Sådan jord har fått
behållas vid hemmanet mot tillökning i skatt och
ränta samt, om den förenats med hemmanet utan
särskild byggnadsskyldighet, erhållit samma natur
som detta. G. T.
Öfverloppsmarker. Se Öfverloppsjord.
Öfverlots. Se Lots.
Öfverluleå. 1. Socken i Norrbottens län, öfver-
luleå tingslag. 1,330 kvkm. 9,814 inv. (1921).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
