- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
127-128

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bevillningstaxerad inkomst 1919. Bland industriella företag märkes
främst skoindustrien, som ger utkomst åt en fjärdedel
af stadens befolkning. Den första skofabriken, Örebro
skofabrik (fig. 8), egare J. Palmborg, byggdes 1895.
Nu räknar staden ett 20-tal skofabriker, hvartill
kommer omkr. ett 40-tal s. k. vändmakerier
(verkstäder för tillverkning af vändsydda skor). Af hela
den svenska skoindustrien torde nära hälften f. n.
vara förlagd till Ö. De största skofabrikerna äro
Örnen, Oscaria, A. B. Pehrsson & c:o, Svenska
skoindustri-a.-b., Skandia, Svea och Viktoria, af
hvilka de största ha hvardera 300 arbetare och
de mindre omkr. 200. Den industriella
verksamheten i öfrigt är ej så rikt utvecklad. Statens
järnvägar ha dock dit förlagt sin centralverkstad (se
Centralverkstäderna, äfven i Suppl.), som
sysselsätter ung. 1,000 arb. Själfva
verkstadsbyggnaden är dock belägen inom Längbro socken.
Därjämte finnas 1 käxfabrik, 1 yllefabrik, 1 fabrik för
tillverkning af signaler och spårväxlar (Avos) samt
1 bleckemballagefabrik. Strax utanför
stadsgränsen, i Almby socken, är Örebro pappersbruk
beläget. Handtverket sysselsatte 214 manliga och
32 kvinnliga idkare med 517 manliga och 114
kvinnliga arb.; den bevillningstaxerade inkomsten
af hantverksdriften 1915 var 439,362 kr.

I staden finnas Ö. intecknings kommanditbolag,
Ö. läns särskilda hypoteksförening, Ränte- och
kapitalförsäkringsanstalten i Ö., Ö. läns
stadshypoteksförening, A.-b. Ö. arbetares lånekassa, Ö.
folkbank, Ö. sparbank och Allmänna sparbanken i
Örebro samt afdelningskontor af Riksbanken, a.-b.
Svenska handelsbanken, Skandinaviska kredit-a.-b.,
a.-b. Mälareprovinsernas bank, a.-b. Svenska
landtmännens bank och a.-b. Göteborgs bank.

Ö. har allmänt läroverk (Karolinska läroverket),
ett af landets äldsta och med anor från Olaus
Petri dagar, det största i riket näst läroverken i
Stockholm och Göteborg, med i genomsnitt 720
lärj. årligen de senare åren. Det är fullständigt på
samtliga linjer. Vidare finnas tekniskt gymmasium
(från 1857) med 3 klasser och 4 linjer
(mekanisk-teknisk, kemisk-teknisk, elektro-teknisk och
merkantil-teknisk) och 280 elever (1922), 2 högre
flickläroverk, med 8 klasser och 3 förberedande
afdelningar, Risbergska skolan (520 elever) och Nya
elementarskolan för flickor (omkr. 200 elever),
handelsgymnasium, döfstumskola, gemensam för Örebro
och Värmlands län (43 elever),
småskollärarinneseminarium, lärlings- och yrkesskola, 11
folkskolehus (sammaniagdt 4,500 skolpliktiga barn), högre
folkskola (400 elever), en privat handelsskola samt
Fröbelseminarium med två barnträdgårdar. Af
öfriga kulturella institutioner kunna nämnas
stadsbibliotek (ofver 10,000 bd), arbetarbibliotek,
föreläsningsförening och teater. – Dagspressen
representeras af "Nerikes allehanda", liberal och icke
förbudsvänlig, "Nerikes tidningen", liberal och
förbudsvänlig, "Örebro dagblad", konservativ,
samt "Örebro kuriren", socialdemokratisk.
Dessutom utges i Ö. veckotidningarna "Hemmet",
"Blå bandet", "Svenska tribunen", "Svenska
frälsningsarmens tidning" och "National-kuriren".

Sjukvårdsinrättningar äro länslasarettet (225
sängar) och epidemisjukhus för stadens eget behof –
ett annat för kringliggande landsbygd håller på
att uppföras. Staden har eget tuberkulossjukhus
(i Ånsta socken, nära Adolfsbergs anhalt).
Fattigvården bygger på ett s. k. blandadt system och
är uppdelad i yttre och inre fattigvård. Till den
senare hör en anstalt med plats för 300 personer,
uppdelad på. en frisk- och en sjukafdelning, en
sinnessjuk- och en barnafdelning, samtliga
afdelningar med män och kvinnor skilda. Den yttre
fattigvården arbetar på 14 distrikt, hvart och ett
med sin föreståndare, som samtidigt är vårdare
och ledamot af fattigvårdsstyrelsen.

Ö. församling delades 1 jan. 1913 i 2: Ö.
norra
och södra församlingar, men
utgjorde 1 pastorat till 1 maj 1921, då de blefvo
hvar sitt pastorat under namnen Olaus Petri
(förutv. Norra förs.) och Nikolai (förutv. Södra
förs.) församling, i Örebro kontrakt, Strängnäs
stift, med resp. 17,301 och 18,593 inv. Ö. utgör
en del af Örebro läns valkrets vid val till Andra
kammaren. Staden tillhör länets landsting, men
torde på grund af den alltmer växande folkmängden
bli nödsakad att inom de närmaste åren bilda eget
landstingsområde.

Till staden äro förlagda chefsämbetena för Kungl.
Lifregementets grenadjärer (jfr fig. 7) och Svea
trängkår. Handels- och industrikammaren för
Örebro och Västmanlands län (bildad 1907) har sitt
säte i Ö.

Historia. Ö. torde få räknas som en af Sveriges
äldsta städer. Visserligen äro inga äldre privilegier
kända än från 1404, men staden omtalas redan
under 1200-talet och torde ha existerat långt förut.
Redan under forntiden torde trakten genom sitt
läge ha varit lämplig till och med säkerhet äfven
utgjort en gemensam samlingsplats för inbyggarna
n. och s. om Hjälmaren. Närkesallmogens räfst-
och rättarting höllos där, och konungarna mottogo
där allmogens ed. Säkert är, att platsen och den
bro, som där tidigt kom till, utgjorde en viktig
förbindelseled mellan trakterna n. och s. om de
stora sjöarna. Efter denna bro anses också staden
ha fått sitt namn. Ur det ursprungliga Eyrabru
(stenöresbro) utvecklade sig sedan formen Örabro,
med hvilket namn staden betecknas i de äldsta nu
befintliga handlingarna. Till platsens försvar
byggdes redan under äldre medeltiden ett fäste
på samma plats, där nuv. slottet är beläget. Ö.
som samhälle uppstod af allt att döma på åsen
mellan Svartån och den mindre, n. därom flytande
Lillån. Ungefär där nuv. Olaus-Petrikyrkan ligger
ha påträffats lämningar af den gamla
Längbrokyrkan, som måste vara äldre än den på 1200-talet
byggda Nikolaikyrkan. Birger jarl anses (Vahlfisk)
ha meddelat de första stadsprivilegierna. Magnus
Ladulås anlade ett mynthus i Ö. Under medeltiden
fanns där ett kloster (se Örebro kloster);
lämningar ha återfunnits vid Gamla gatan på en plats,
som nu är reserverad för uppförande af ett Folkets
hus. Staden gick en tid raskt framåt, men
utvecklingen hämmades dels genom digerdöden, som lade
den så godt som öde, dels genom striderna under
Kalmarunionen. Under dessa bytte staden herre
gång på gång och innehades bl. a. af hertig
Albrekt, Karl Knutsson, Engelbrekt, Sten Sture d. ä.,
Svante Sture och Sten Sture d. y. Redan på
1300-talet omtalas den stora årsmarknaden
Hindersmässan (Henriksmässan, numera
framflyttad från 19 till 26 jan.), som än i dag hålles och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free