- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
177-178

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örsted ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

Örstensvik-Örsundaån

178

sin största betydelse som statsman, utan som rätts-
lärd. Hans första skrifter voro den rättsfilosofiska
afh. Om sammenhængen mellem dydelæren og rets-
lærens princip (1798) och skriften Trykkefrihedens
rette grænser till närmare förståelse af förordn. af
1799 (1801). I Eunomia (4 bd, 1815-22), i
Haandbog över den danske og norske lovkyndighed
(6 bd, 1822-35) samt i en hel mängd afh., in-
tagna i de af honom 1804-30 utg. tidskr. "Juri-
disk archiv" och "Juridisk tidsskrift", behand-
lade han nästan alla grenarna af danska lagstift-
ningen och införde verklig metod för rättsstudiet.
Hans litterära verksamhet hejdades 1826 genom
maktspråk af konung Fredrik VI, som var miss-
nöjd med ö:s frisinthet i kyrkligt afseende. Med
full rätt benämnes ö. "den danska rättsvetenska-
pens fader", och många nu allmänt antagna rätts-
principer äro först framlagda och diskuterade af
honom. Hans tidiga sysselsättning i domarvärf
och sedan i riksstyrelsen bevarade honom från
ensidigt teoretiserande, och han häfdade ständigt
traditionens betydelse och domstolarnas praxis emot
den vetenskapliga förtolkningen. Han yrkade dess-
utom, att de rättsliga förhållandena skulle af passas
efter lifvets kraf, och satte hänsyn till rättvisa
högre än ärfda rättsformer. Lagens anda, de sär-
skilda rättsfallens egen natur och samhällets väl
borde sålunda alltid iakttagas vid lagarnas tillämp-
ning, enär rättsläran blott i samhället erhölle be-
stämdhet och giltighet. Genom sin vidsträckta
författarverksamhet, som delvis sträckte sig af ven
till tyska lagstiftningen (Abhandlungen aus dem
gebiete der moral- und gesetzgebungs-philosophie,
3 bd, 1818-26), äfvensom genom de många domar
och lagtolkningar han lämnade i sina ämbetsfunk-
tioner och de lagförslag han själf utarbetade som
generalprokurör och senare som regeringens kom-
missarie försvarade inför ständerna, hann ö. under
nära femtio år att utöfva större inflytande än någon
annan på rättsväsendets utveckling i Danmark, och
särskildt gäller detta reformerna inom strafflag-
stiftningen 1840 o. f. år. ö:s senare skrifter voro
af mera politisk natur: Prövelse af udkast til
grundlov og valglov (1849), For den danske stats
opretholdelse i sin helhed (1850), Af mit livs og
min tids historie (4 bd, 1851-57), hvilket arbete
utgjordes af en rad afh. till försvar för hans första
regeringsåtgärder, samt en del flygskrifter i dagens
politiska frågor (1852-57). Ur dem alla (Til be-
lysning af den nyeste tids skandinaviske politik,
1857, m. fl.) framlyser, huru föga ö. förstod och
aktade tidens rörelser, och de ha sin egentliga
betydelse som kritiska och delvis historiska arbe-
ten. - ö. biel 1815 hedersdoktor och 1810 led.
af Videnskabernes selskab samt var dess preses
sedan 1848. Till minne af ö:s femtioåriga äm-
betsjubileum stiftades genom insamling i Danmark
och Norge ett legat med hans namn 1851, af
hvilket räntorna utdelas i form af prismedaljer
hvart fjärde år för lösningen af viktigare rätts-
eller statsvetenskapliga problem eller skrifter på
dessa områden. Ett minnesmärke of ver ö. restes
1902 i örstedsparken. 1885-1906 utgafs "A. S.
örsteds betydning for den danske og norske rets-
videnskabs udvikling" (1. I. Nellemann, "Pro-
cessen", 2. H. öllegaard, "Privatretten", 3. C.
Goos, "Morallære og almindelig retslære samt

strafferetten"). 1884 hade K. Ussing skrifvit "A.
S. ö. som retslærd".

3. Anders Sandöe ö., de föregåendes
brorson, naturforskare, f. 21 juni 1816 i Rud-
kjöbing, Langeland, d. 3 sept. 1872 i Köpen-
hamn, upptogs 4 år gammal i Anders ö:s hem,
blef student 1835 och magister 1844. Han offent-
liggjorde 1842 Iakt-
tagelser om vegetatio-
nens fordeling i Öre-
sundet och företog 1845
-48 resor i Västindien
och Central-Amerika,
hvarifrån han hem-
förde en stor samling
dittills okända växter.
Han blef docent 1858
och professor i bota-
nik vid Köpenhamns
universitet 1862. ö:s
arbete gick förnämli-
gast ut på att be-
stämma de af honom
själf samt af Liebmann i Mexico insamlade växterna,
men dessutom anställde han undersökningar af para-
sitsvamparna, hos hvilka han 1865-66, nästan sam-
tidigt med de Bary i Tyskland (se U r e d i n e æ),
upptäckte värdväxlingen: Om sygdomme hos plan-
terne, som foraarsages af snyltesvampe (1863; sv.
öfv. af C. Hartman 1865), Bidrag til svampenes
udvikling shistoric (3 dir, 1863-65), Om berberis-
rust og græsrust (1866; sv. öfv. af N. J. Andersson
1867), Lövsporeplanterne (1867, 1870; SY. öfv. af
J. Hulting, 2 uppl. 1872 och 1905), Bidrag til
kundskab om egefamilien i fortid og nutid (1871)
samt Frilandstrævæksten i Danmark (1864-67).
Vid hans iakttagelser från Västindien af de många
små alger, som förmodades tjäna till föda för hafvens
djurvärld (1849), fästes blott ringa afseende, men de
voro i själfva verket förelöpare till den senare plank-
tonforskningen, l-2. E. Ebg. 3. E. Ebg. C. Lmn.

Örstensvik. Se Söndmör, sp. 231.

Örström, Olof Valfrid, författare, förelä-
sare, f. 24 dec. 1869 i Lund, aflade där 1890
mogenhetsexamen och blef 1899 filos. doktor på
den statistiska afh. Sexualproportionen (1899). ö.
var 1899-1900 docent i statskunskap vid Lunds
universitet och har sedan 1904 varit läroverks-
adjunkt, t. o. m. 1912 vid högre allmänna läro-
verket i Östersund och sedermera vid Jakobs real-
skola i Stockholm, ö. har utgett bl. a. en mängd
populärhistoriska skrifter, såsom Napoleon från
Elba till S:t Helena (1915) samt i serien "Männen
för dagen" Kejsar Wilhelm II (1914), Kejsar Frans
Josef (s. å.), Tsar Nicolaus (1915), Hindenburg
(s. å.), Två Balkankungar (1916) och Ludendorff
(1918). Han har äfven i tidskrifter och tidningar
("Svenska dagbladet", "Aftonbladet" m. fl.) för-
fattat historiska och politiska uppsatser i mängd
och inom folkbildningsarbetet flitigt verkat som
föreläsare. V. S-g.

Örsundaån, ett af Mälarens tillflöden, upprinner
i norra delen af Torstuna härad, Västmanlands
län, passerar den rätt stora Vansjön, fortsätter
i riktning åt s. s. ö. genom Simtuna härad, böjer
inom dettas sydligaste del af mot ö., bildar gräns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free