- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
205-206

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Österdalen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Österdalen, Norges största dalgång, går från n.
till s. genom Hedmark fylke och genomflytes af
Glommen, som vid Åmot har ett betydligt tillflöde
i Rena. Omgifningen utgöres i allmänhet af täm-
ligen låga höjdsträckningar, hvilka dock på sina
ställen brytas af väldiga, pyramidformiga toppar,
såsom Tronfjeld (1,663 m.). Själfva dalen är glest
befolkad, upptas af vidsträckta skogar, som erbjuda
goda jaktmarker (i synnerhet för jakt på älg och
skogsfågel) och är trots sin enformighet en rätt
flitigt besökt turistled. Den stiger ganska mycket
från s. till n.: medan den sydligaste delen (Elve-
rum) ligger endast omkr. 180 m. ö. h., har den
nordligaste (Tolga) omkr. 600 m. höjd. Arealen
är 19,582 kvkm. Befolkningen (österdölerne)
uppgår till 44,920 pers. (1920) och är bekant för
djärft och hurtigt väsen samt utpräglad snygghet.
ö. är delad emellan 2 fögderier: Nordre och Söndre
österdal, med häraden Elverum (omkr. 11,268
inv.), Trysil, Åmot, Stor-Elvdal, Solli, övre och
Ytre Rendal, Tynset, Älvdal, Foldal, Tolga, En-
gerdal och Kvikne. I Elverum hålles den förr
bekanta G r u n d s e t-marknaden, och där låg
också den forna fästningen Kristiansfjeld
(se d. o.). I ecklesiastikt hänseende delas ö. i
2 prosterier. – Ö. omtalas föga i Norges historia.
Pilgrimerna till Trondhjem togo ofta sin väg genom dalen.

E. H.*

Öster-Dalälfven. Se Dalälfven, sp. 1201.

Österfärnebo, socken i Gäfleborgs län,
Gästriklands östra tingslag. 35,770 har. 3,168 inv. (1921).
Ö. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Gästriklands
västra kontrakt.

Östergaard [-går], Vilhelm, dansk förfat-
tare, f. 16 jan. 1852 i Köpenhamn, först kontorist,
sedan tidningsman, började 1879 utge berättelser,
af hvilka bl. a. Danmarks vovehals (1894) och
Tyge Brahe (1895) åtnjuta stor folkynnest; på
1900-talet har han under märket Homo sum
skrifvit fem större reflekterande nutidsskildringar.
Han var Betzonichs medarbetare i det patriotiska
skådespelet "Landsoldaten" (1885) och har haft
framgång med flera pjäser, var redaktör för sam-
lingsverket "Vört folk i det 19. aarhundrede"
(1897-1901) och "Gyldendals bibliotek" (1899-
1916) och skref för det sistnämnda en populär
Dansk litteraturhistorie (1907).

E. Ebg.

Östergarn (Nygarn), socken i Gottlands län,
Norra häradet. 2,855 har. 601 inv. (1921). ö.
bildar med Ardre och Gammelgarn ett pastorat i
Visby stift, Medelkontraktet. På dess kyrkogård
hvila i gemensam graf 1 officer och 26 man,
tillhörande tyska minkryssaren "Albatross", hvilka
dödats under "Albatross’ " strid med 4 ryska krys-
sare 2 juli 1915. "Albatross" sattes s. d. på
grund vid Kuppen i östergarn. Begrafningen egde
rum 3 juli. Vid Junkerhamn midt emot östergarns
holme anlades 1712 mot östergarns sund ett batteri
med épaulement för infanteri och kavalleri. 9 juli
1717 landstego ryssarna vid ö., men embarkerade
åter den 16 s. m. 1719 bestämdes, att ö:s batteri
skulle bibehållas, men det oaktadt lämnades det
snart att förfalla.

L. W:son M.

Östergarns holme, liten skoglös ö i Östersjön
inom östergarns socken, belägen n. ö. om öster-
garnshalfön på Gottlands östkust. På östra sidan
ligger på 57° 26’ 35" n. br. och 18° 59’ 26"
ö. Igd fr. Gr. Gottlands äldsta fyr, uppförd 1817
och senast ändrad 1921. Den är en i ett 29,5 m.
högt betongtorn 36,2 m. of ver medelvatten anbragt
blixtfyr med lins af 3:e ordningen, en ljusstyrka af
130,000 hl j., luxljus och 17 min. lysvidd. I tornets
nedre del finns en liten 1919 uppförd fast fyr,
och sedan 1920 finns mistsiren för komprimerad
luft. På holmens västsida uppfördes 1919 på 57°
26’ 33" n, br. och 18° 57’ 57" ö. Igd fr. Gr.
12,5 m. of ver medelvatten en blixtfyr med 4:e
ordningens lins och agaljus.

E. A–t.

Östergren, August, ämbetsman, f. 28 maj
1832 i Svarttorp, Jönköpings län, d. 22 okt. 1914
i Stockholm, blef 1851 student i Lund och efter
där 1853 aflagd hofrättsexamen vice
häradshöfding 1858 och 1863 assessor i Göta
hofrätt. Han blef t. f. revisionssekreterare 1863
samt var 1866-71 expeditionschef i Civildepartementet
och 1874–76 byråchef för lagärenden inom
Justitiestatsexpeditionen och led. af Nya lagberedningen.
1876 utnämndes han till justitieråd.
Vid A. Örboms död, 12 juni 1889, inträdde han som justitieminister i
Åkerhielms ministär och kvarstod som sådan i
Boströmska ministären till 5 febr. 1896, då Boströms
afsikt att framlägga ett synnerligen moderat . för-
slag om rösträttens utvidgning föranledde den
ytterst konservative ö. att afgå. Han utnämndes
då till president i Kammarrätten och kvarstod i
den befattningen till 1899. Som justitieminister
kontrasignerade ö. bl. a. k. propositioner om vissa
ändringar i Strafflagen (1890), ny sjölag (1891),
straffarbetes och fängelsestraffs verkställande i en-
rum (1892), fixering af antalet riksdagsmän och
inskränkning af städernas representationsrätt (s. å.),
fri bevispröfning (1893), ändringar i förordn. om
krigsdomstolar och rättegången där (1894), ang.
förvärf och förlust af medborgarrätt (s. å.), om
främmande trosbekännares öfvergång till svenska
kyrkan (s. å.) och om lag ang. handels- och aktie-
bolag (1895). Ö. var 1874-76 riksdagsman för
Stockholm i Andra kammaren. 1890-98 var han
led. af Första kammaren för Gottlands län och till-
lika led. af bankoutskottet (1897) och af konstitu-
tionsutskottet (1898). ö. hade äfven varit led. af
kommittéerna ang. lönereglering för häradshöfdingarna
(1873) och om Kommerskollegiets indragning
eller omorganisation (1875). Vid jubelfesten i
Uppsala 1893 blef ö. juris hedersdoktor.

T–s.

Östergren. 1. Karl Ludvig Ö., skald, lärare,
f. 6 maj 1842 i Norrköping, d. 10 april
1881 i Gäfle. Ynglingems sinne för naturens skönhet
fick väckelse i den romantiska Kolmårdstrakten,
och han började tidigt skrifva vers. Student
i Uppsala 1861, upptogs han i den vittra kretsen
Namnlösa (student-)samfundet (se d. o.) och lämnade
under signaturen Fjalar, som han framgent
bibehöll, lyriska bidrag till samfundets publikationer
"Sånger och berättelser" (1863 och 1865)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free