- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
3-4

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
Aachens domkyrka. (Till art. Aachen, sp. 2.)


Aakjær [åkjär], Jeppe (Jensen), dansk
författare, f. 10 sept. 1866 på Aakjær i Fly
socken, Jylland, utbildades till folkskollärare, var
först elev, sedan lärare vid folkhögskolor, tog
1895 studentexamen och egnade sig efter några
års universitetsstudier åt författarskap.

illustration placeholder


I Skjoldborgs anda och i viss mån med Robert
Burns, som han tolkat med kongenialitet, och
än mer St. St. Blicher som förebilder har A.
blifvit den jylländska naturens beundrande
förklarare och den jylländska allmogens
förtrolige skildrare. Diktsamlingarna Derute fra
kjærene
(1899), Fri felt (1905), </i>Rugens
sange</i> (1906), Muld og malm (1909), Den
sommer og den eng
(1911), Vejr og vind og
folkesind
(1916) och Hjærtegræs og ærenpris
(1921) fyllas af en mänskligt innerlig och djup
lyrik, rik på kraftigt och originellt uttryckta
stämningar; hans dikter ha i rikt mått blifvit tonsatta.
Prosaberättelserna Bondens sön (1899),
Vadmelsfolk (1900), Fjandboer (1901), Vredens börn (1904;
"Vredens barn", 1912), Fra jul til St. Hans
(1905), Paa aftægt (1906), Hvor bönder bor (1908),
Jens Langkniv (1915; sv. öfv. 1918), Hvor der er
gjærende kræfter
(1916), En skarns præst og andre
syndere
(1917) m. fl. äro till stor del socialt
betonade, fulla af angrepp på de missförhållanden,
hvarunder de fattige landtarbetarna och deras familjer
lida, och burna af stark medkänsla. Som ingen
annan känner A. dessa nejder och deras befolkning,
och han är en af de ursprungligaste och kraftfullaste
af Danmarks moderna författare. Hans skådespel
(Ulvens sön, 1909, Naar bönder elsker, 1911
m. fl.) äro tekniskt misslyckade. Steen Steensen
Blictiers livstragedie
(3 bd, 1903–06) är en mäktig
samling biografiska dokument. I Liv og sang (1916)
ges ett urval af hans poesi. A. har äfven gett ut
"Træ worhjemmen" (1902), jylländsk dialektdiktning,
"Jydsk stævne" (s. å.), en jylländsk prosaantologi,
och den själfbiografiska Mit regnebræt
(1919). Se G. Brandes i "Samlede skrifter", XV
(1905), K. K. Nicolaisen, "J. A." (1913), och F.
Vetterlund i "Ord och bild" (1918).

R–n B.

Aakra [åk-], härad och socken. Se Åkra.

Aal, gods. Se Grensholm.

Aal [ål], härad och pastorat. Se Ål.

*Aalberg, Ida, dog natten 17–18 jan. 1915 i
Petersburg.

*Aalborg är sedan 1900 förenadt genom järnväg
med Hadsund i s. ö. vid Mariagerf jorden. 41,613
inv. (1921).

E. Ebg.


Aalen [ål-], härad och socken. Se Ålen.

Aalen [alen], stad i Württemberg, Jagstkreis,
vid floden Kocher. 11,978 inv. (1919). Stor järn-
och ylleindustri.

*Aalesund härjades 23 jan. 1904 af en eldsvåda,
som lade den gamla tätt bebyggda delen af staden
i aska. Den har återuppbyggts efter en regelbunden
plan och hade 16,878 inv. 1918.

Aalfotbræen [ål-], glaciär. Se Alfotbræen.

Aalfotvasdraget [ål-], älf. Se Ålfotvasdraget.

Aall [ål]. – 5. Anathon August Fredrik
A.
, brorsons sonson till A. l–3, norsk filosof, f. 15
aug. 1867 i Næsseby, Finmarken, vardt teol.
kandidat 1892, filos. doktor 1896 på afh. Der Logos, I
(äfven som "Logosideens historie"), tog 1903 doktorsgrad i
Halle med Zur frage der hemmung bei
der auffassung gleicher reize,
vardt s. å. docent
där och utnämndes 1908 till professor i filosofi i
Kristiania med filosofisk propedeutik och experimentell
psykologi som specialitet. A. har vidare
författat Der Logos, II ("Die geschichte der
Logosidee in der christlichen litteratur", 1899), Vort
sjælelige og vort ethiske liv
(1900), Macht und
pflicht
(1902), Ibsen og Nietzsche (1906), Sokrates
– gegner oder anhänger der sophistik
(s. å.),
Filosofiens historie i Norge (1911) och Filosofen i
norden
(1918) m. fl. smärre och större fackarbeten.

6. Hans Jakob A., sonsonsson till A. 1.
norsk museiman, f. 20 sept. 1869 i Arendal, blef
1890 filos. kandidat, arbetade som biblioteksman
i Kristiania, blef 1893 konservator vid Nordenfjeldske
kunstindustrimuseum i Trondhjem, till hvars inrättande
han bidragit, och tog 1894 initiativ till skapandet
af Norsk folkmuseum på Bygdö vid Kristiania, hvars
konservator han blef 1895 och direktör 1904.
Utom sin omfattande rent museala verksamhet har A.
ombestyrt utgifning af ett antal värdefulla publikationer
i norsk folkkännedom och odlingshistoria, däribland det
stort anlagda verket <i<Norske bygder</i> (under utgifning).

7. Herman Johan Regnor Harris A. broder till
till A., broder till A. 5, norska sociologisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free