Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abadeh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viken, i n. och ö., tillhör Persien, men besattes
under Världskriget af England som upplagsplats.
Ett engelskt bolag har där anlagt stora
oljeraffinaderier och varf. Turkarna försökte 1914
förgäfves bemäktiga sig A.
E. A–t.
Abadeh, stad i Persien, omkr. 175 km. n. om
Schiras, bekant för sina träsniderier och stora
fruktträdgårdar. Omkr. 5,000 inv.
Abai (grek. ’Αβαι eller ’’Αβαι), forntida stad
i grekiska landskapet Fokis med Apollontempel och
orakel, som tidigt hade stort anseende. Xerxes
plundrade och brände templet 480 f. Kr. Ruiner
finnas kvar vid byn Exarcho.
*Abailard. För hans lära om försoningen redogöres i art. Försoning.
Abakansk, stad i sibiriska guv. Jenisejsk.
Omkr. 2,000 inv. I närheten ligga flera kolgrufvor.
I trakten finnas många gamla grafhögar med
guld- och kopparsaker samt tatariska klippinskrifter.
*Abaliget-grottan. Märkliga fornfynd ge vid handen, att A. varit bebodd.
Abána, enligt 2 Kon. 5:12 namnet på en flod,
som upprinner på Antilibanon och flyter genom
Damaskus. Enligt ketibläsarten skulle namnet
emellertid lyda Amána. Floden motsvarar den
nuv. Nahr Barada. I Höga visan 4: 8 är A.
namnet på ifrågavarande del af Antilibanon.
E. S–e.
Abancay [abaŋka’j], hufvudstad i dep. Apurimac,
Peru, är medelpunkten i en af de fruktbaraste
dalarna i östra Anderna, där sockerrör, alfagräs
och subtropiska frukter i stor utsträckning växa.
Omkr. 5,000 inv.
E. A–t.
Abarim, hebr. ("på andra sidan [af Döda hafvet]
liggande"), i G. T. namn på en bergskedja
ö. om Döda hafvet, utgör västra randen af
moabitiska högslätten. Norra delen kallas äfven Pisga,
hvars högsta punkt var berget Nebo (se d. o.).
Abaris, grek. myt., en undergörare, som
Pindaros (se denne) gör till samtida med den lydiske
konungen Kresus. A. skulle ha kommit från norden
och ha vandrat kring hela jorden, utan att intaga
föda, siande och läkande, farande på
"Apollons pil". Småningom utbildades myten om A. till
en fullständig roman. Se bl. a. Bethe i Paulys
"Realencyklopädie" (2:a uppl. 1874).
J. C.
*Abbasiderna. Om deras historia se Kalifat, sp. 617–620.
Abbas pascha. – 2. Vid Världskrigets
utbrott 1914 befann han sig i Konstantinopel som
sultanens gäst, och han vägrade återvända till
Egypten, enär han ej ville med sitt namn ge det
engelska väldet där under kriget legitimt
berättigande. Han blef därför af brittiska regeringen
förklarad afsatt från kedivvärdigheten (19 dec. 1914),
samtidigt med att Egypten förklarades för ett
brittiskt protektorat och hans farbror Hussein, till
tecken på Egyptens fullständiga skilsmässa från
Turkiet, utropades till dess sultan (se Egypten.
Suppl.). A. protesterade mot afsättningen och har
sedermera mestadels varit bosatt i Schweiz.
V. S–g.
Abbas-Tuman, bergsstad i Kaukasien, guv.
Tiflis, i en mycket naturskön trakt, är på grund
af sina varma mineralkällor en omtyckt kurort.
1892 byggdes i A. Rysslands första astronomiska
bergsobservatorium (1,292 m. ö. h.).
Abbatia Sanctæ Mariæ in Lacu l. Abbatia Lacensis, kloster. Se Laach.
Abbaye de l’humilité de Notre Dame [abbä
də lymilite də nåtr damm], kloster. Se Longchamp.
Abbe [ä’b], Cleveland, nordamerikansk
meteorolog och astronom, f. 1838 i New York, d.
1916 i Washington, anses vara den egentlige
skaparen af Förenta staternas väderlekstjänst. Efter
studier vid Michigans universitet och
Harvard-universitetet samt arbete vid
Pulkovaobservatoriet var han 1868–73 föreståndare för
Cincinnatis observatorium och fann då på att utfärda
dagliga väderleksförutsägelser för denna stat,
hvilket blef initiativ till inrättandet af Förenta
staternas meteorologiska centralanstalt i Washington.
Han blef professor där 1891 (efter tjuguårig
anställning som meteorolog vid signaltjänsten) och
var 1886–1910 professor vid Columbia- (numera
George Washington-) universitetet i Washington
samt från 1896 föreläsare vid Johns
Hopkins-universitetet i Baltimore. A. utgaf 1892–1909
meteor. centralanstaltens månadsrevy och därefter
dess bulletin. Han ledde expeditioner för
iakttagelse af solförmörkelser 1869 och 1878. A. var
initiativtagare till att räkna den borgerliga tiden
från Greenwichs meridian. 1912 tilldelades honom
Royal societys guldmedalj. Skrifter:
Report on standard time (1879),
Preliminary studies in storm and weather predictions (1889),
The mechanics of the earth’s atmosphere (2 bd, 1891–1909),
en stor mängd tidskriftsuppsatser m. m.
*Abbe, Ernst, afled 14 jan. 1905 i Jena.
Hans Gesammelte abhandlungen utgåfvos i 3 bd, 1903–06.
 |
| Ernst Abbe. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
