- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
13-14

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Abekås ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i religionshistoriskt hänseende märkliga inskriften.
Se bl. a. W. Lüdtke och Th. Nissen, "Die
grabschrift des Aberkios etc." (1910).

J. C.

D’Abernon [dä’bönön], lord. Se Vincent 2.

*Abert, J. J., dog 1915 i Stuttgart. – Hans
son Hermann A., f. 1871, professor i
musikhistoria vid universitetet i Halle 1909 och i Leipzig
1920, har skrifvit om den grekiska och den
medeltida musiken, en Schumannsbiografi m. m.

E. F-t.

Abertillery [äboti’löri], stad i engelska grefsk.
Monmouth, 20 km. s. v. om Abergavenny. 38,805
inv. (1921).

*Abesje, fr. Abécher, eröfrades 9 juni 1909 af
franske löjtnanten Bourreau och är nu en af de
viktigaste handelsplatserna i Franska Ekvatorial-Afrika.

*Abessinien omfattar 1,120,400 kvkm. med
omkr. 8 mill. inv. och är indeladt i 9 provinser:
Hárar, Wollo, Kassa och Magi, Gore, Tigre,
Damot och Gojam, Ekvatorialprovinserna, Gondar
och Jimma. Hufvudstad är Addis-Abeba
(se d. o. Suppl.). De viktigaste städerna äro f. ö.
Hárar med omkr. 50,000 inv., Gondar, Adua,
Axum, Antalo, Ankober, Debra-Tabor, Magdala,
Gore, Sameré, Sokoto, alla med mindre än 5,000
inv., samt Schoa, med 40-50,000 inv., hvaribland
många hinduer, greker och araber. Från Djibouti,
i Franska Somalilandet, går en 783 km. lång
järnväg till Addis-Abeba, fullbordad 1917, hvaraf
90 km. på franskt område. Telegraflinjernas längd
är 1,700 och telefonlinjernas 2,200 km. (1916).
Se pl. "Afrikanska folk" och illustrationssid.
"Afrikanska kulturföremål", fig. 15, till art.
Afrika.

E. A-t.

Om A:s senaste historia till hösten 1912 se
Menilek. Sedan kejsar Menilek (i Europa ofta
oriktigt kallad Menelik) efter en flerårig paralytisk
sjukdom aflidit, i dec. 1913, bestegs tronen af hans
dotterson, den unge Ijasu (Jeassu), f. 1896, i
hvars namn regeringsmakten till en början
utöfvàdes af dennes fader, râs Mikael. Stormännen ville
ogärna underordna sig den nya regeringen, och
återverkningar från Världskriget (Ijasu lär ha
sympatiserat med centralmakterna) torde äfven ha
bidragit att öka jäsningen i landet. Denna ledde
omsider hösten 1916 till formlig revolution: Ijasu
förklarades afsatt, 27 sept., och på tronen
uppsattes Menileks dotter Ouizero Zeoditu (f.
1876), sedan 1901 förmäld med en storman, râs
Gugsa. I det inbördeskrig, som nu utbröt,
besegrades och tillfångatogs râs Mikael (okt. 1916), men
Ijasu själf lyckades undkomma och sökte 1917
återvinna tronen. Han led ett par svåra nederlag
(vid Tenteh i jan. och vid Dessie i aug.) samt
drog sig med en starkt sammansmält skara
anhängare undan till det svårtillgängliga
Dankalis-området, där han ännu 1918 höll sig oberoende
af centralregeringen, som vunnit i styrka genom
Zeoditus högtidliga kröning i febr. 1917. De
senaste åren ha underrättelserna om det
politiska läget i A. varit ytterligt torftiga.

V. S-g.

A’best, lat., han (hon) är frånvarande, är icke
här i dag.

Abetti, Antonio, italiensk astronom, f. 19
juni 1846 i Görz, var 1868-93 anställd vid
observatoriet i Padua, först som assistent, därefter som
adjunkt, och var från 1887 samtidigt docent vid
universitetet där. Han blef 1893 professor och
direktor för observatoriet i Arcetri vid Florens. A.
är framstående observatör och har utgett en mängd
astronomiska och meteorologiska arbeten, de flesta
innehållande observationer af och
banbestämningar för planeter och kometer.

B-d.

*Abgeordneter. Såväl Österrike som Preussen
ha efter revolutionen 1918 afskaffat
tvåkammarsystemet i folkrepresentationen och ha därför intet
"abgeordnetenhaus".

Abhidhamma-pitaka. Se Tipitaka, sp. 121.

Abidjan l. Abidjean [-Ja’], hamn i franska
kolonien Elfenbenskusten, Afrika, vid norra sidan
af strandsjön Ebrié. A. är utgångspunkt för
koloniens 316 km. långa järnväg till Bouaké i n.

Abie’ser (Abiesriter) var en släkt,
tillhörande Manasses stam (Jos. 17: 12), som i Israels
historia vunnit sin berömmelse genom domaren
Gideon (Dom. 6: 34; 8: 2). Namnet bars ock af en
bland Davids hjältar (2 Sam. 23: 27).

E. S-e.

Abietaceæ, bot. Se Pinaceæ.

Abieteæ, bot. Se Pinaceæ.

*Abietineæ, bot., detsamma som Abieteæ (se
Pinaceæ).

Abila. Se Céuta.

*Abild. Den Hjuleberg tillhöriga patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922.

Abilene var enligt Luk. 3: l ett område, som
vid tiden för Johannes döparens uppträdande
behärskades af en landsfurste (tetrark) vid namn
Lysanias. Området hade sitt namn efter staden Abila,
som var belägen vid den nuv. byn Suk Wadi
Barada,
med hvarjehanda ruiner från den
romerska tiden, i nordvästlig riktning från Damaskus.
Namnet, som erinrar om Abel, har gett upphof till
en muhammedansk legend, att det var vid A., som
Kain begrof sin broder Abel.

E. S-e.

Abilene [äbili’ni]. 1. Stad i Förenta staterna,
Texas, 300 km. n. v. om Austin vid Clear fork
och södra Pacificbanan. 3,411 inv. (1900). –
2. Stad i Förenta staterna, Kansas, 130 km.
v. s. v. om Topeka, vid Kansas river och
järnvägen Topeka-Denver. 4,118 inv. (1910).

Abilo, bot. farm. Se Icica.

Abinadab, israelitiskt personnamn, som bars af
bl. a. en son till Isai och broder till David (1 Sam.
16: 8) och en af Sauls söner (1 Sam. 31: 2).

E. S-e.

Abington [ä’bintön], stad i Förenta staterna,
Massachusetts, 32 km. s. s. ö. om Boston. 5,455
inv. (1910). I A. bedrifves stor tillverkning af
skodon och spik.

Abinzer, tatarisk folkstam i guv. Tomsk,
Sibirien, som bor vid öfre Tom i det på metaller
rika distriktet Kolivan och lefver af jakt, fiske
och malmbrytning.

*Abiponer. Se pl. "Amerikanska folk" till art.
Amerika.

Abiram, israelitiskt personnamn, bars af en
ättling till Ruben, Jakobs förstfödde son. A. gjorde
enligt den i 4 Mos. 16 föreliggande äldre
berättelsen tills. med sin broder Datan uppror mot Mose i
dennes egenskap af politisk ledare för Israels barn
och blef tillika med sin broder och deras familjer
straffad därför på det sättet, att jorden öppnade
sig och uppslukade dem (se närmare E. Staves
"Inledning till G. T:s kanoniska skrifter"). En
annan A., äldste sonen till Hiel, omtalas i 1 Kon.
16: 34.

E. S-e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free