Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Affrettando ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pröfning, dels också kungöras för rikets
polismyndigheter (genom införande af meddelande i
"Polisunderrättelser"), hvilka myndigheter det åligger
att, om den underhållsskyldige söker afflytta från
riket, hindra hans resa. Den lag, för hvars
hufvudpunkter nu redogjorts, är ett led i 1917 års
lagstiftning till förbättrande af utom äktenskap
födda barns rättsställning (se Barn utom
äktenskap). Den sträcker emellertid sina
verkningar äfven till underhållsskyldighet emot
adoptivbarn och barn i äktenskap (se Adoption.
Suppl.).
Å. H.
Affrettando [-då], it., mus., påskyndande. Jfr
Accelerando och Stringendo.
*Afganistan. Arealen uppges (af Statesman’s
yearbook, 1921) vara 634,500 kvkm. med 6,380,500
inv. Prov. Badaksjan hör numera under Turkestan,
så att antalet provinser är 4. A. hade ännu 1922 ej
några järnvägar, men telefon finns mellan Dakka,
nära östra gränsen, Jalalabad och Kabul,
sammanlagdt 219 km. Emiren Habib-ullah
mottog 1904-05 i Kabul en engelsk beskickning
under sir L. Dane och afslöt mars 1905 ett fördrag,
som bekräftade den föregående emirens utfästelser.
Ett besök af Habib-ullah i Indien (jan. 1907)
åtföljdes af nya vänskapsbetygelser, och i
rysk-engelska konventionen af 31 aug. 1907 förklarade
Ryssland A. ligga utanför sin intressesfär och
frånsade sig England hvarje afsikt att annektera
afganskt område eller inblanda sig i dess styrelse.
Emiren förklarade 1914 A. neutralt i Världskriget,
men emottog 1915 i Kabul en tysk beskickning,
som emellertid maj 1916 lämnade landet utan att
ha lyckats vinna emiren för de tysk-turkiska
förslagen om förbund och väpnad samverkan mot det
brittiska väldet i Indien. Äfven under
Världskrigets sista år sökte emellertid tyska agenter från
A. inleda förbindelser med indiska revolutionärer.
Habib-ullah mördades i febr. 1919, säkerligen
på anstiftan af sin broder Nasr-ullah, som i
Jalalabad lät utropa sig till emir, men snart nödgades
vika för den i Kabul korade emiren, Habib-ullahs
tredje son, Aman-ullah. Denne lät i maj
s. å. en afgansk armé rycka öfver Indiens gräns,
men bekvämade sig efter förlustrika strider och
engelska luftanfall mot Kabul och Jalalabad till
en preliminärfred i Rawal Pindi (8 aug.), hvari
de brittiska subsidierna till emiren indrogos, A.
miste privilegiet att få importera vapen och
ammunition öfver Indien, men i samband med
fördraget uppgaf brittiska regeringen sin på sista
tiden knappast utöfvade rätt att kontrollera A:s
förbindelser med främmande makter. Emiren trädde
kort därefter i förhandlingar med ryska
sovjetregeringen, och ett rysk-afganskt fördrag ingicks,
28 febr. 1921, hvari ryssarna bl. a. betingade sig
att få inrätta konsulat på vissa orter i A.,
däribland Kandahar och Ghasni. Ej utan skäl
fruktade engelska regeringen, att dessa konsulat skulle
bli härdar för anti-engelsk propaganda i Indien,
och efter långvariga förhandlingar i Kabul, förda
af sir H. Dobbs, lyckades den få till stånd ett
nytt engelsk-afganskt fördrag 22 nov. s. å., hvari
erkännandet af A:s fullständiga oberoende
upprepades, regelbundna diplomatiska och konsulära
förbindelser aftalades och privilegiet att tullfritt
införa krigsförnödenheter genom Indien
återställdes, under förutsättning af fortsatta vänskapliga
förbindelser. Före fördragets undertecknande afgaf
A:s regering skriftlig försäkran, att ryska
konsulats upprättande ej skulle tillåtas i
gränsdistrikten Jalalabad, Ghasni och Kandahar.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
