Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Afrika - Afrikanska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1919–20 Roscoe m. fl. voro sysselsatta med
etnografiska studier i Uganda. Äfven prins Vilhelms
jaktexpedition 1920–21, som berört gränstrakterna
mellan Öst-Afrika och Kongostaten, är att nämna;
en botanisk expedition af professor R. Fries
och hans broder docenten Tore Fries undersökte
1921–22 Aberdarekedjan, Mount Kenia, Mount
Elgon, och en svensk biologisk station skall på
bekostnad af direktör Lovén anläggas, antagligen
på någon af Mount Elgons sluttningar.
Syd-Afrika. Sambesis förut okända
källområde utforskades af C. Harding (1906), Kubango
af R. Williams (1907). Tyska Sydväst-Afrika har
varit föremål för ett flertal resor af K. Dinter
(1908–09), von Rappach, G. M. Stiller, F. Seiner,
kapten Streitwolf (Okavango–Ngami–Sambesi),
Tönnesen, W. Voit (1911) m. fl. samt senast 1916
af Fr. Jäger. I Kaplandet, Rhodesia och Natal har
J. Brunnthaler m. fl. företagit biologiska
studieresor, J. M. Moubray har gjort karteringar i
Nordväst-Rhodesia; K. Peters bedref Ofirstudier
vid Sambesi; H. H. W. Pearson företog 1908 och
1909 två resor genom Namaqualandet och
Syd-Angola, hvilket senare område sedan 1912 berestes
af de Rohan-Chabot. Bland de viktigaste färderna
är den, hvarunder österrikaren R. Pöch 1908–09
studerade buschmännen inom större delen af deras
utbredningsområde. P. Graetz har pr automobil
(1907–08) och motorbåt (1911–12) företagit flera
längre färder i det inre af Syd-Afrika och södra
ekvatorialområdet.
Afrikanska öarna ha äfvenledes varit
föremål för många vetenskapliga forskningsresor.
Så har Madagaskar studerats af Woeltzkow,
Landais (1900–03), svensken W. Kaudern (1906–07
och 1911–12) samt B. Palm och K. Afzelius
(1912–13) m. fl. I Indiska hafvet ha vidare
Seychellerna studerats af H. Scott, andra smärre
öar af C. F. Fryer, J. Stanley Gardiner m. fl.,
Guineabuktens öar ha besökts bl. a. af Boyd
Alexander, hertig Adolf Fredriks expedition, m. fl.
På Tenerife ha flera expeditioner arbetat och
äfven ett observatorium anlagts.
En del af de i det föregående berörda
undersökningsfärderna har utvidgats öfver större områden
genom samarbete från flera håll. Bland de största
företagen i denna art må, förutom de betydande
järnvägsanläggningarna, för hvilka ofvan redogjorts,
nämnas en serie magnetiska undersökningar,
understödda af Carnegie-institutet för magnetisk
utforskning af jordklotet, under ledning af Beattie och
Morrison. Om den 1920 bildade Svenska fonden
för främjande af naturvetenskaplig forskning i A.
se "Ymer", 40:e årg., s. 327.
O. Sjn.
Afrikanska marabustorken, zool. Se Marabun.
Afrikanskan (fr. L’africaine), opera med librett
af Scribe och musik af Meyerbeer (se denne), uppf.
i Stockholm f. g. 1867.
Afrikanska stjärnans orden. Se Ordnar
(Belgien).
Afrikansk ek, bot. Se Oldfieldia.
Afrodisias (af Afrodite), namn på flera städer
i forntiden. 1. Stad i Mindre Asien, på gränsen
mellan Karien och Frygien, vid det nuv. Geira,
hade ett praktfullt Afroditetempel, som under
kejsartiden egde asylrätt och hvaraf storartade ruiner
finnas kvar, undersökta sedan 1904 af
fransmannen Gaudin. Många inskrifter ge en fullständig
bild af stadens lif under kejsartiden. - 2. Stad
i Cilicien, nuv. Porto Cavaliere. - 3. Stad
i Spanien, nuv. Cádiz.
1-3. E. A-t.
Afrustning. Se Fredsrörelsen. Suppl.
’Afskedsbetyg. Se äfven Betyg, sp. 178.
Afskrifning 1) af kronoutskylder och
landstingsmedel förordnas af K. M:ts befallningshafvande
för sådana skattskyldiga, om hvilkas vistelseort
upplysning icke kunnat vinnas eller hvilka icke
kunnat å angifven ort anträffas, samt för utrikes
vistande, då två år förflutit, sedan åtgärd
vidtagits genom beskickning eller konsulat, utan att
beloppet influtit, eller då beloppet icke öfverstiger
15 kr. 2) af kommunalutskylder beslutes af
vederbörande kommunala stämma eller fullmäktige, men
därför erfordras 2/3 pluralitet, och det får endast
ske efter pröfning af hvarje särskildt fall.
N. H.
Afstympad kon, mat. Se Kon.
*Afståndsmärke benämnes äfven
kilometerstolpe.
Afsägelse 1) af riksdagsmannauppdrag kan
numera ske till bägge kamrarna vid valtillfället
och mellan riksdagar; 2) af kommunala
uppdrag af ämbets- och tjänsteman, som af sin
befattning är hindrad att fullgöra uppdraget,
af den, som efter de fyra sista årens
tjänstgöring är i ordning att afgå, af den, som
uppnått 60 års ålder, samt af den, som eljest
uppger förhinder, som den väljande myndigheten
godkänner. Ämbets- och tjänsteman har ovillkorlig
rätt till afsägelse i fråga om fattigvårdsstyrelse
och kommunalnämnd och enhvar i fråga om
nykterhetsnämnd och fosterbarnsnämnd; kvinna kan
afsäga sig hvarje offentligt uppdrag utom
ledamotskap i pensionsnämnd och ogift kvinna i
fattigvårdsstyrelse och särskild barnavårdsnämnd. Blott
laga förfall och fem års tjänstgöring befriar från
taxeringsnämnd och laga förfall från
pröfningsnämnd. Nämndeman i häradsrätt och vattenrätt
kan afgå efter två års tjänstgöring.
N. H.
Afsändare, postv. Se Försändelse.
*Afsättning. - 2. Jur. Förlust af
medborgerligt förtroende ådömes ej vidare, men vissa i lagen
bestämda brott kunna medföra afsättning från
ämbete, tjänst eller allmän befattning: för alltid,
om den brottslige gjort sig skyldig till straffarbete
på lifstid, och i annat fall minst ett år och högst
10 från det han utstått sitt straff.
N. H.
’Afsöndring. - 2. Geol. Jfr Klotformig
afsöndring och Kvaderformig
förklyftning.
*Aftal. Genom lagen om af tal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 11 juni
1915 (nära öfverensstämmande med en dansk lag
8 maj 1917 och en norsk 31 maj 1918) har den
förut (bd I, sp. 302-303) omtalade löftesteorien
lagts till grund för gällande svensk rätt, i det att
afgifvet anbud att sluta aftal eller antagande svar
å sådant anbud förklarats bindande, så snart
mottagaren tagit del däraf. Lagen ger ock, med en
viss varsamhet, erkännande åt åsikten, att det ej
är anbudsgifvarens (eller i allmänhet
viljeförklaringens afgifvares) vilja, utan mottagarens
berättigade tillit till anbudet (viljeförklaringen), som
är grund till, att afgifvaren blir bunden. (Det
är denna s. k. tillits-(l. intresse-)teori, som åsyftas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
