Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Alströmer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Alströmer. 1911–12 öfverlämnades till
Uppsala universitetsbibliotek familjen A:s äldre papper
(13,250 bref), öfver hvilka K. A. Brolin 1917
utgaf en beskrifvande förteckning.
1. J. A. Hans staty, modellerad af J. Börjeson,
restes 28 dec. 1905 på Lilla torget i Göteborg, och en byst
af honom är rest i Alingsås samt en byst i Borås.
6. Jonas A., friherre, brorson till A. 5,
f. 12 nov. 1840 i Fuxerna, Älfsborgs län, d. 28
juli 1917 på Östad, samma län, blef 1862 student
i Uppsala, utexaminerades 1866 från Ultuna, var
godsförvaltare och blef 1886 disponent för Östads
barnhem och egendom. 1894 invaldes han i
Älfsborgs läns landsting, hvars ordf. han var flera år.
Redan vid urtima riksdagen 1892 hade han af
detta insatts i Första kammaren samt tillhörde
denna, med undantag af åren 1897–98, t. o. m.
1905 och var därunder led. af bevillnings- (1895–96)
och konstitutions-(1901–05)utskotten. Sedan
1899 var han led. af Landtbruksakad.
Alsvik, fiskefyr på Gottlands västra kust, 57° 9’ 37’’ n. br. och 18° 9’ 48’’ ö. lgd fr. Gr.
*Alt. – 2. Rudolf von A. dog 12 mars 1905 i Wien. Biogr. af E. Hevesi (1911).
Alta, härad och pastorat i Finmark fylke, s. om
Hammerfest, Norge. 2,047,82 kvkm. 2,838 inv. (1920).
Boskapsskötsel och fiske äro hufvudnäringar.
Koppar förekommer i A. (Kaafjords kopparverk).
K. G. G.
Altait, miner., ett sällsynt mineral,
bestående af tellurbly (PbTe). Det är isomorft med
blyglans och tennhvitt till färgen.
*Altamira, R., är numera professor i amerikansk
statsrätt vid Madrids universitet, och 1921 valdes han till
led. af Permanenta internationella skiljedomstolen i Haag.
Af hans "Historia de España y de la cultura espanola"
ha utkommit 4 bd (1900–11), omfattande tiden t. o. m. 1808.
Altamirano, Ignacio Manuel, mexikansk
skald, kritiker, politiker och tidningsman, f. 1834,
d. 1893, kallades "El Danton americano" på
grund af sin brinnande vältalighet. A:s litterära
och vetenskapliga bildning var omfattande, och
han behärskade alla områden från den äldsta
grekiska poesien allt intill den moderna engelska och
tyska litteraturens nyaste alster. Som filosof slöt
sig A. till Stuart Mill och Spencer. A:s stil är
icke oratorisk, som man skulle kunna förmoda,
utan lugn, klar och genomskinlig. Hans verk
omfatta ett 40-tal volymer, af hvilka på romanens
och poesiens områden märkas Los naranjos, Al
Atoyac, Plageria en la montaña, Clemencia, Odas
anacreónticas, La hija pródiga, Poisajes cubanos.
På det litterär-kritiska området publicerade A.
Desertación sobre el espírita de la literatura en
nuestra época, Estudios literarios y filosóficos,
Victor Hugo como poeta satirico, och på det
vetenskapliga och politiska finns ett stort antal arbeten.
Se f. ö. Cejador y Franca, "Historia de la lengua
y literatura castellana", bd VIII.
Ad. H–n.
Altantorn, bygnk. Se Karnap.
Altarbrun, en med figurer eller ornament prydd
bård, fäst vid antependiets öfre kant. Ett af de
äldsta i Sverige bevarade altarbrunen är från Bjälbo
kyrka med folkungavapnet, nu i Statens hist. museum.
Jfr Agnes Branting, "Textil skrud i svenska kyrkor etc." (1920).
O. J–e.
Altardisk. Se Disk och duk.
Alt-Bunzlau. Se Bunzlau 3.
Altea, stad i spanska prov. Alicante, 45 km.
n. ö. om Alicante, vid A.-bukten. 5,694 inv. (1911).
A. drifver liflig kustfart och står i ångbåtsförbindelse
med Alger. Stor utförsel af vin och russin.
E. A–t.
Alten, Georg von, tysk militär och
militärskriftställare, f. 23 april 1846 i Potsdam, d. 28
april 1912 i Berlin, officer vid ett inf.-regemente
1863, deltog med utmärkelse i 1866 och 1870–71
års krig, blef 1875 generalstabsofficer, 1894
öfverste och regementschef samt befordrades 1899
till generallöjtnant och chef för 2:a
inf.-fördelningen. Han erhöll afsked 1901. Bland hans
arbeten märkas Kriegskunst in aufgaben (2 dlr, 1902
och 1904) och Die bedeutung der mechanischen
zugkraft auf der landstrasse für die heerführung
(1907), där han på ett framsynt sätt behandlade
frågan om de moderna transportmedlens betydelse
för krigföringen. A. var redaktör för de 5 första
banden af "Handbuch für heer und flotte" (hittills
7 bd och 1 bd kartor, 1909–14), en af fackmän
högt uppskattad encyklopedi.
H. J–dt.
Altenberg, Peter, österrikisk författare, hette
eg. Richard Engländer, f. 1859 i Wien,
d. 1919, "upptäckt" af Hermann Bahr och
Richard Beer-Hofmann, uppnådde en icke ringa
popularitet genom sina samlingar af aforismer
och ögonblicksbilder
(Wie ich es sehe, 1896, 9:e uppl. 1914;
Was der tag mir zuträgt, 1900, 8:e uppl. 1914;
Märchen des lebens, 1908;
Bilderbögen des kleinen lebens, 1909;
Semmering, 1912, 3:e uppl. 1913, m. fl.).
A. sökte koncentrera skildringar och
karaktärsteckningar i några få ord; med en från
tillgjordhet icke fri framställning, som
eftersträfvade barnslig enkelhet och ljufhet,
återgaf han iakttagelser och reflexioner till lifvets
förhärligande och om njutningens sötma. 1908
utgafs ett Auswahl af hans saker.
R–n B.
*Altenburg. 1. A. är sedan 1920 en del af republiken Thüringen i Tyska riket.
Alter, Wilhelm, tysk tidningsman, f. 1878,
d. (genom själfmord) 1913, var sedan 1907 redaktör af
"Wiener allgemeine zeitung". Se vidare
Benedek, L. von. Suppl.
Alterationskräm, kokk., har sitt namn däraf, att
denna efterrätt kan snabbt och lätt tillredas, när
värdinnan blir altererad (se Alteration) af
en oväntad gästs ankomst. Den göres af fet söt
grädde, sylt (bäst hallon och sockerlingon),
makaroner (se d. o.), skorpor och socker. Skorporna
uppläggas mellan syltlager. Rätten kallas stundom
för himlamat.
Alters bruk, i Norrfjärdens socken, Norrbottens
län, är numera en liten egendom om 138 har och
tax. till 32,000 kr. (egare G. B. Norberg). Den var
förr en betydande egendom och Norrbottens enda säteri,
under hvilket äfven Munksunds sågverk m. m. lydt.
Den mest kände egaren är S. G. Hermelin, som 1801
erhöll privilegium på anläggning af ett stångjärns-
och manufakturverk, men anläggningen kom till stånd,
först sedan Karl XIV Johan inköpt egendomen. Sedermera kom A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
