Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anchomenus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Anchomenus-Andersen
194
vid Svarta hafvet, 18 km. n. ö. om Burgas. Omkr.
6,000 inv., hvaribland många greker. Handel,
sjöfart och fiske äro hufvudnäringar. A. är säte
for en grekisk ärkebiskop. E. A-t.
Anchomenus, zool. Se Jordlóparfamiljen.
Anchor line [ä’nko láYn], engelskt rederibolag.
Se Ångfartygslinjer.
*Anchusa, bot. A. officinalis kallas äfven t u n g-
rast. Om A. arvensis se L y c o p s i s.
Ancistrocerus, zool. Se Get in gar, sp. 1084.
Anckarcrantz, Hans, sjömilitär, f. 1690, d.
1768, inskrefs redan 1703 i flottans tjänst och
erhöll militär utbildning i sjökriget under Karl
XII:s tid. Han deltog i landstigningsförsöken på
Retusaari 1705 och Koporiebukten 1709 och var
med om striden med danska flottan vid Dragör
1710. Under färd med en lastdragare till Pommern
1713 råkade han i dansk fångenskap, hvarur han
först 1717 utlöstes. För att utröna ryssarnas före-
tag erhöll A. 1725 i uppdrag att kryssa i finska
skärgården. En del af ersättningen till svenska
staten för afträdandet af Bremen hemfördes af A.
1729-31. Han befordrades 1743 till kommendör,
blef 1754 vice amiral samt utsågs s. å. till chef
för Stockholmseskadern. Från 1755 var han direk-
tör i konvojkommissariatet. E. N-nn.
*AnckarstrÖm. Ätten Löwen.ström är nu-
mera utdöd äfven på kvinnolinjen.
Anckers, Nils Elias Andersson, etsare.
Se Andersson, sp. 950 och Suppl., sp. 199.
Ancón [arjkå^], stad i dep. Lima, Peru, vid
Stilla hafvet, n. om Lima. Yid A. finns en stor,
1875 undersökt grafplats från inkatiden, som
lämnat viktigt material till kännedomen om dess
historia. Litt.: Reisz och Stiibel, "Das totenfeld
von A. in Peru" (1880-87). E. A-t.
*Ancona. Under Världskriget bombarderade
österrikiska flygare A. 1915-17 vid 5 olika till-
fällen. L.WisonM.
Ancre [ä;kor], biflod fr. h. till Somme, upprinner
i franska dep. Pas de Calais, på gränsen till dep.
Somme, som den sedan genomflyter, och faller efter
42 km. lopp ut i Somme, nära Corbie, Under
slaget vid Somme (24 juni-26 nov. 1916) utkäm-
pades vid A. synnerligen häftiga strider mellan den
på ömse sidor om floden framryckande engelska
4:e armén (Rawlinson) och tyska 2:a och (efter
19 juli) l:a arméerna (v. Gallwitz och F. v. Be-
low). Under den stora tyska offensiven i mars 1918
tillkämpade sig 2:a armén (v. d. Marwitz) öfver-
gången öfver floden vid Albert gentemot 3:e en-
gelska armén (Byng), men då de allierade i aug.
s. å. framgingo till motoffensiv, måste tyskarna
åter utrymma brohufvudet på dennas högra strand
och gå.tillbaka mot Combles. Se Världskri-
get, sp. 204, 235 och 239. H. J-dt.
Ancylonema Nordenskiöld», bot. Se Conju-
g a t æ och I s a l g e r.
Ancylo’poda, paleont. Se Ungulata, sp. 1076.
Ancylorstoma, zool. Se Strongyloidæ.
Andajusier, zool. Se Höns.
*Andàmanerna bilda tills, med Nikobarerna en
provins, Andamans and Nicobars, i Brittiska Indien
och indelas i två distrikt, Port Blair och de
öfriga A.
Andebu, härad och pastorat i Vestfold fylke (före
1919 Jarlsberg og Larvik amt), n. om Sandefjord,
Tryckt den 25/s 22
Norge. 184,7i kvkm. 2,700 inv. (1920). Jordbruk
och skogshandtering äro hufvudnäringar. K. G. G.
Andedräkt skulle närmast beteckna ventilatio-
nen af lungornas inre. I dagligt tal använda
uttryck sådana som "dålig, stinkande andedräkt",
"andedräkten blir synlig i fuktig luft" o. s. v.
afse tydligen utandningsluften. Stundom har ordet
användts i samma betydelse som andning (se
d. o.), t. ex. i den numera ej brukliga samman-
sättningen andedräktsorganen. J- E. J-n.
Andenne [adä’nn], stad i belgiska prov. Namur,
nära Meuse. 7,289 inv. (1920). A. är knutpunkt
på järnvägen Liège-Namur. Det har porslins-
och pappersfabriker, kol- och zinkgrufvor samt
stenbrott. I A. finns en kyrka, helgad åt Pippin
d. ä:s dotter Begga, som grundlade ett kloster
där. E. A-t.
Änder, Knut, konstnär, f. 13 jan. 1872 i
Rysta nära Linköping, d. 3 juni 1908 i Mörsil,
vistades i Amerika 1894-99, studerade 1905 en
kort tid vid konstakademien och handleddes af
A. Tallberg i etsning. Lungsjukdom afbröt hans
studier, och hans konstnärliga verksamhet stannade
vid begynnelsestadiet. Han var en betydande
begåfning, och hans fåtaliga etsningar, såväl de
på mjuk grund och de med torr nål utförda, visa
ursprunglighet, friskhet, karaktär och elegans.
Flertalet af dem finns på Nationalmuseum. Jfr
kortfattad monografi af A. Tallberg (1913). G-g]S.
*Anderberg, A J.,
har vidare utfört bl. a.
Naturhistoriska riksmu-
seets storartade bygg-
nadskomplex vid Fre-
scati utanför Stockholm
(fullb. 1914) och Veten-
skapsakademiens palats
sammastädes. G-g- N.
*Anderlecht, stad i
belgiska prov. Brabant,
hade 68,373 inv. 1920.
An der schönen
blál^en Donau [dänaii],
"Vid den vackra blåa
Donau". Se Strauss
2, sp. 306.
Anders Eje, pseudonym för Axel Essen.
*Andersen, Anton J., afgick från hofkapellet
1905 och från konservatoriet 1911 samt fick 1912
professors titel. Hans dotter A s t r i A., f. 1876, d.
1911, var pianist, utbildad i Stockholm och Ber-
lin, och konserterade med framgång. Hon blef 1907
gift med läroverksadjunkten Efr. Strömberg
samt verkade som pianolärarinna i Lund och Malmö.
- Hennes syster Ingrid A., f. 1882, fick både
pianistisk och dramatisk utbildning och har haft
anställning vid teatrar i Kristiania, Stockholm (vid
Dramat, teatern 1905-06, hos Ranft 1906-13)
och Helsingfors samt uppträdt som recitatris. Hon
blef 1911 gift med revisor T. B or el 1. E. F-t.
*Andersen, K. J., musiker, dog 7 maj 1909 i
Köpenhamn.
Andersen, Hans Ni e Is, dansk affärsman, f.
10 sept. 1852 i Nakskov, kom 1878 som sjöman till
Siarn, där han i Bangkok började en affär, som
omfattade hotell, varuhus och skeppsproviantering,
hvilken han arbetade upp så, att han 1897 kunde
34 b., S. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
