Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 197-198 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anderson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga handlande och handtverkare samt några
smärre industriella anläggningar.

1 o. 2. L. Wll.

Anderson [ändeson]. 1. Stad i Indiana, För-
enta staterna, 55 km. n. ö. om Indianapolis, vid
White river. 29,767 inv. (1920). Där finns ett
delvis med konst anlagdt 10 m. högt vattenfall för
alstrande af elektricitet. Tillverkning af järn-,
stål-, pappers- och glasvaror samt vagnar och
vagnmateriel. – 2. Stad i South Carolina,
Förenta staterna, 238 km. v. n. v. om Columbia,
vid Rocky river. 10,579 inv. (1920). A. är en
viktig järnvägsknutpunkt och har stor handel med
bomull.

         E. A–t.

Anderson, Johan, i Tenhult,
riksdagsman, f. 21 jan. 1826 i Öggestorps socken,
Jönköpings län, d. 29 sept. 1902 i Rogberga, samma
län. A., som tillhörde en ansedd bondesläkt
(fadern, "kungen i Bod"), måste redan vid 13 års
ålder öfverta fädernegårdens skötsel och erhöll
tidigt flera kommunala förtroendeuppdrag samt blef
mycket använd som juridiskt biträde och utredningsman
åt hemtraktens allmoge. Led. af Andra
kammaren för Tveta, Vista och Mo härad 1879
–96 samt Tveta härad 1897–99, var han där-
under led. af lagutskottet 1885–87, 1891–99
samt af statsutskottet 1888–90. Ifrig
landtmannapartist och sparsamhetsvän, var han envis
motståndare såväl mot löneregleringen för ämbetsmän,
anslag under 3:e hufvudtiteln (bl. a. 1891) eller
till de kgl. teatrarna etc. som mot all
utsträckning af allmänna värnplikten. Det var endast
ytterst motvilligt, som han vid 1892 års urtima af
partihänsyn förmåddes gå med på de 90 dagarna.
Utpräglad skyddstullvän, anslöt han sig 1888 till
nya landtmannapartiet och ifrade särskildt för tull
å läder, men ville däremot ha tullfrihet å kaffe
och lysoljor, hvilka han betraktade som
nödvändighetsvaror. Bland hans motioner kunna märkas
de ang. skiljedomsaftal mellan Sverige och
främmande makter (1890), om införande af progressiv
beskattning (1880), öm utarbetande af praktiska
läroböcker för folkskolan samt införande där af
lagkunskap som undervisningsämne (1884) samt i
all synnerhet det flera riksdagar upprepade, urspr.
1892 under en debatt för första gången i Sverige
framförda förslaget om införande af s. k. lokalt veto.

         T-s.

F. A. Anderson.

*Anderson (sp. 944),
F. A., var led. af särskilda utskottet äfven 1903 och
lämnade riksdagen 1911. Han var riksgäldsfullmäktiges ordf.
t. o. m. 1904 och ordf. i Civilstatens pensionsinrättning till 1913.
Han har skrifvit ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.

*Anderson, Hedda Elisabet, dog 2 april 1912 i Stockholm.

*Anderson, O. L. En hans Studie af
hästar är reproducerad å pl. I till art. Litografi.

*Anderson, J. F., bodde några år i Båstad och
blef 1915 amerikansk vice generalkonsul i Köpenhamn.
Han har hopbragt betydande samlingar af
etnografiska föremål och konstverk samt har donerat
en stor del däraf till Riksmuseet, Kulturhistoriska
museet i Lund samt museerna i Malmö och Kristianstad.
A. bor numera (1922) i San Diego, Kalifornien.

         Fmn.

Anderson, Sofi, pedagog, f. 16 nov. 1860 i
Kristinehamn, studerade vid kungl Högre lärarinneseminarium
1887–91 och 1896–97, var lärarinna vid Sofi Almquists
samskola 1890-99 och har som grundläggarinna (jämte N. G. V.
Lagerstedt och L. Lindroth) 1899 af och föreståndarinna för
Privata högre lärarinneseminarium (se d. o. Suppl.) inlagt
stor förtjänst om den kvinnliga undervisningen.

Anderson, Anders, i Råstock, riksdagsman,
f. 18 juni 1874 i Ljusnarsberg, Örebro län, genomgick en
vanlig folkskola (senare tillkom en kurs vid Brunnsvik
1907–08), var extra banarbetare vid Frövi–Ludvika järnväg
(1892–94), verkstadsarbetare (1894–96) och är sedan 1897
ord. banvakt. A. har haft en mängd fackliga och kommunala
förtroendeuppdrag, är led. af Sv.
järnvägsmannaförbundets representantskap (sedan 1909),
järnvägarnas skiljedomstol (sedan 1908), vice ordf.
i enskilda järnvägarnas pensionskassas styrelse och
Ljusnarsbergs kommunalnämnd (sedan 1921) och
ordf. hos dess kommunalfullmäktige (sedan 1919)
samt styrelseled, i landskommunernas förbund (från
1920). Han blef 1910 led. af Örebro läns
landsting och är sedan 1918 dess ordf. och (sedan 1920)
led. af Sv. landstingsförbundets styrelse. A., som
tillhör arbetarpartiet, är sedan 1912 led. af Andra
kammaren för Örebro läns norra valkrets och sedan
1914 led. af statsutskottet (sedan 1920 dess vice
ordf.). Han har äfven varit led. af kommissionen
ang. öfverkvalificerad arbetskraft vid statens
järnvägar (1912–13), torfkommittén af 1916,
provinsialläkardistriktskommittén af 1916,
folkhushållningskommissionen (till 1919), processkommissionen
(sedan 1919), sjukförsäkringskommittén 1920,
statens järnvägars ekonomikommission sedan 1919 och
af 1921 års pensionskommitté.

        T–s.

Anderson [ändeson], John, engelsk zoolog,
f. 1833 i Edinburgh, d. 15 aug. 1900 i Buxton,
var direktör för Indian museum och professor i
jämförande anatomi vid Medical college där. Han
lämnade mycket förtjänstfulla bidrag till kännedomen
om den orientaliska regionens ryggradsdjur,
såsom det stora arbetet Zoological results
of the two expeditions to western Yunnan in
1868 and 1875 (1878). Dessutom märkas Zoology
of Egypt, Reptilia and Batrachia (1898) och fortsättningen
af detsamma, Mammalia (tills. med de Winton, 1902).

L–e.

*Anderson, Joseph (sp. 945), tog afsked
från museichefskapet 1913 och dog 27 sept. 1916.

Andersonville [ändesenvil], by i Georgia, För-
enta staterna, i en sumpig, osund trakt, vid
Flint river, blef bekant som de konfedererade
staternas krigsfångeläger. Till följd af platsens
osundhet och dålig behandling dogo där febr. 1864
–april 1865 nära 13,000 af de omkr. 50,000
fångarna. Guvernör Henry Wirz hängdes nov. 1865 på
grund af de där utöfvade grymheterna.

        E.A.–t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>