- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
243-244

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anund Jonsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

243

Apoteksprivilegium-Appellabel

244

enligt läkares recept eller därmed jämförlig läke-
medelsformel. Från samma tidpunkt handhas kas-
sans angelägenheter af en styrelse, bestående af 5
led., af hvilka l utses af K. M:t, 2, som skola vara
apoteksinnehafvare eller apoteksarrendatorer, af
Sveriges apotekareförbund, och 2, som skola vara
å apoteksinrättning anställda farmaceuter, af Sve-
riges farmaceutförbund.

Sedan 1918 utbetalar kassan äfven dyrtidstillägg
åt apotekens farmaceutiska personal, hvilka utgå
med en viss proc. af vederbörandes of riga löne-
förmåner. Dyrtidstilläggens storlek bestämmas för
hvarje halfår på grundval af Socialstyrelsens index-
tal för lefnadskostnaderna. Medel till dyrtids-
tilläggen erhållas liksom till ålderstilläggen genom
af gift för hvarje expedieradt läkemedel enligt lä-
kares recept eller därmed jämförlig läkemedels-
formel. T. D.

Apoteksprivilegium. Sedan i enlighet med k.
kung. 9 sept. 1873 rätten att enskilda emellan
öfverlåta apoteksprivilegier upphört med utgången
af 1920, finnas i Sverige endast personliga apo-
teksprivilegier. Huruvida detta system för utöfning
af apoteksdriften skall bli det för framtiden gäl-
lande, är ännu ovisst. Redan 1912 tillsattes emel-
lertid en kommitté, Apotekskommittén, med upp-
gift att afge förslag rörande apoteksväsendets ord-
nande efter 1920 års utgång. Denna kommitté
framlade sitt betänkande i slutet af 1919, men då
dess utredningar voro till största delen baserade
på förhållanden, som rådde före Världskriget, har
kommittéförslaget icke kunnat oförändradt läggas
till grund för apoteksväsendets framtida organisa-
tion, och en af K. M:t anbefalld öfverarbetning af
förslaget är ännu icke slutförd. Sannolikt torde
emellertid vara, att, i enlighet med hvad kommittén
föreslagit, det personliga privilegie- eller, som det
af kommittén benämnes, koncessionssystemet kom-
mer att bibehållas, om ock med vissa modifikatio-
ner, som komma att göra apotekarnas egenskap af
statstjänstemän mer utpräglad än hittills. Det första
steget i sådan riktning torde bli genomförandet af
apoteksinnehafvarnas pensionering. I k. kung. 27
okt. 1899 föreskrefs, att den, som därefter erhåller
privilegium på apotek, skall efter utgången af
1920 vara skyldig att mot pension afstå privilegiet
samt att erlägga den årliga af gift, som kan komma
att bestämmas för apoteksinnehafvarnas pensione-
ring. Sedan med 1920 års slut de hittills utgående
afgälderna till amorteringsfonderna och apotekar-
kårens lifränte- och pensionskassa upphört, har
genom k. br. 25 febr. 1921 föreskrifvits, att från
samtliga apotek, hvilkas innehafvare erhållit sina
privilegier efter 27 okt. 1899, skola erläggas vissa
af gifter för nämnda ändamål. Flertalet af de apo-
tekare, som erhållit sina privilegier före nämnda
datum och därför icke kunnat åläggas af gifter, har
frivilligt förbundit sig att betala sådana. När
pensioneringen skall träda i kraft, är ännu ej
afgjordt. Vid 1920 års utgång funnos i Sverige
367 stamapotek, 3 filialapotek och 26 medikaments-
förråd. T. D.

Apotoxln. Se Bakteriologi. Suppl.

Apoxypodes, paleont. SePalæophonus.

A’pparjaure, sjö i Jukkasjärvi socken, Norrbot-
tens län, 767 m. ö. h., i öfre delen af Alesätnos
dalgång, 20 km. s. om Torne träsk. Den af rinner

genom Alesätno till Rautasjaure och Torne älf.
Areal omkr. 5 kvkm. O. Sjn.

Appel. 1. CorneliusA., dansk präst och
patriot, f. 13 maj 1821 i Aabel i Haderslevs amt,
d. 26 mars 1901 i Dalum vid Odense, verkade
från 1851 som lärare vid danska seminariet och
borgarskolan i Tönder. A., som tagit liflig andel
i den dansknationella rörelsen, afskedades, då Sön-
der Jylland 1864 kom under Tyskland, och med-
delade sedan 1865 dansk undervisning i Rödding.
Han deltog sedan 1870 i prästen Sveistrups sön-
dagsgudstjänster där, och när dessa 1874 förbjödos,
valdes han af denna krets till präst, invigdes
i ämbetet samt verkade till 1887 på Askovs folk-
högskola, en bland den nationella rörelsens främsta
män i Sönder Jylland. Sina sista år tillbragte han
i Dalum på Fyn, där han genom subskription fått ett
hus i nationalgåfva. - 2. Jacob Christian
Lindberg A., den föregåendes son, folkhög-
skoleföreståndare och politiker, f. 23 april 1866
i Rödding, studerade på Askov och i Köpenhamn,
särskildt fysik, blef 1890 lärare vid Askovs folk-
högskola och 1906 dess föreståndare, sedan han
länge varit närmaste medhjälpare åt sin svär-
fader, L. Schröder (se d. o.), vid folkhögskol-
arbetets ledning. A., som politiskt tillhör vän-
sterreformpartiet, var juni 1910-juni 1913 kyrko-
ech undervisningsminister i ministären Berntsen,
innehar sedan 1920 i ministären Neergaard under-
visningsministerposten. Han blef 1919 ordf. i den
genom nationalinsamling bildade "sönder jyske
fond" och tog sedermera verksam del i ordnandet
af Sönder Jyllands skolväsen. Tillsammans med P.
la Cour skref han Historisk fysik (2 bd, 1896-97;
2:a uppl. 1908) och utarbetade 1904 en öfversikt
of ver Tordenvejrets gäng i Danmark. Hans hustru
(sedan 1891), Ingeborg A., L. Schröders dot-
ter, f. 26 juni 1868 i Askov, genomgick Gym-
nastiska centralinstitutet i Stockholm 1887-89,
blef 1889 lärarinna vid folkhögskolan på Askov och
har under sin makes ministertid 1910-13 och sedan
1920 varit dess föreståndarinna. 1-2. E. Ebg.

Appelberg, Gustaf, jurist, led. af Högsta
domstolen, f. 18 aug. 1871 i Nya Varfvet vid
Göteborg, blef 1895 juris kandidat i Uppsala,
tjänstgjorde därefter i domstolspraxis samt utnämn-
des 1907 till fiskal, 1908 till assessor och 1909 till
hofrättsråd, allt i Svea hofrätt, var byråchef för lag-
ärenden i Justitiedepartementet 1911-14 och tidtals
t. f. expeditionschef där. 1918 utnämndes han till
justitieråd. Redaktionen af "Svensk juristtidning"
tillhör han sedan 1916. C. G. Bj.

Appelgren-Kivalo, Otto Hjalmar, finländsk
arkeolog, f. 5 april 1853 i Hyrynsalmi, Öster-
botten, filos. licentiat 1891, tjänstgjorde sedan
1884 vid historisk-etnografiska museet, blef 1893
konservator vid arkeologiska kommissionen och 1915
statsarkeolog. A. har utgett Suomen muinaislinnat
(Finlands fornborgar, 1891), praktverket Finnische
trachten aus der jilngeren eisenzeit l (1907), Die
grundzuge des skytisch-permischen ornamentsstiles
(Finska fornm. fören. tidskr. 26, 1912), Om den
s. k. karolingiska stilens ursprung (Opuscula 0.
Montelio dicata, 1913) m. m. T. C.

Appellabel (se Appell), jur., sak, som kan
göras till föremål för vad (se d. o.); möts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free