Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arcimboldus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ö. h.). 8,258 inv. (1911). A. har ett gammalt
slott, och i närheten finnas lignit-, koppar- och
manganfyndigheter.
E. A-t.
’Arcimboldus. Hans i Uppsala domkyrka för-
varade offerskrin är afbildadt i art. Emalj, fig. 4.
*Arco, Georg Wilhelm Alexander
Hans, grefve von, föddes 30 aug. 1869 nära
Ratibor.
Arcot [ā’kåt], distrikt och stad i brittisk-indiska
presidentskapet Madras. 1. North A. omfattar
12,742 kvkm. med 1,960,960 inv. (1911), landet
v. om staden Madras, är bergigt i v., men f. ö.
ett slättland och vattnas af flera floder, bland dem
Palar, som torkar ut under den heta årstiden.
Åkerbruk och väfnadsindustri äro hufvudnäringar.
– 2. South A. omfattar 10,898 kvkm. med
2,362,566 inv. (1911), är i v. bergigt, i ö., utmed
Koromandelkusten, slättland och vattnas af
Coleroon, Vellar m. fl. floder, hvilkas vatten
tillgodogöres genom ett nät af kanaler. Jordbruk och
boskapsskötsel äro hufvudnäringar, ris och indigo
hufvudprodukterna. Inom distriktet ligger franska
besittningen Pondichéry. – 3. Hufvudstad i
distriktet North A., vid Palar. 11,475 inv. (1911).
A. var fordom hufvudstad i hinduriket Karnatik,
eröfrades 1751 af Clive, 1758 af fransmännen
och 1760 ånyo af engelsmännen. 1780 intogs
A. af Haidar Ali, men har sedan 1801 varit
brittiskt.
1–3. E. A-t.
Arctagro’stis Griseb., bot., grässläkte, nära släkt
med Agrostis. Släktets enda art, A. latifolia (Gol-
podium latifolium), är ett robust gräs med breda
blad och violett vippa, hvilket i Skandinavien före-
kommer endast i norska östfinnmarken. G. L-m.
*Arctander, S. A. B., satt i stortinget t. o. m.
1906, var 11 mars 1905-19 mars 1906 handels-
minister först i Michelsens, sedan i Lövlands kabi-
nett, blef därefter borgmästare i Kristiania och
var l febr.-7 juni 1910 åter handelsminister, i
Konows ministär.
A’rctia, zool. Se Igelkottspinnar e.
Arctictis, zool. Se Binturong. Suppl.
Arctocebus, zool. Se Lori-aporna.
Arctoce’phalus, zool. Se S ä l d j u r, sp. 84.
Arcto’cyon, paleont. Se Tertiärsyste-
m et, sp. 964.
Arctogæa, zool. Se D j u r g e o g r a f i, sp. 568.
Arcto’phila, bot. Se Gol podium. Suppl.
Arctophylax, astron. Se B o o t e s.
Arda, biflod fr. h. till Maritsa, upprinner i
Rhodopebergen och går i en lång, smal dal åt ö.
samt utmynnar vid Adrianopel. Omkr. 190 km.
lång.
E. A-t.
Ardagh [ä’d9], sir John Charles, engelsk
militär, f. 9 aug. 1840, d. l okt. 1907 i Glynl-
livon (Wales), officer vid ingenjörkåren 1859, del-
tog med utmärkelse i expeditionerna till Egypten
1882-86, var sekreterare hos vicekonungen af
Indien 1888-94, chef för ingenjörläroverket i
Chatham 1894-96 och för krigsministeriets upp-
lysningsafdelning 1896-1901. I sistnämnda egen-
skap nedlade han ett mycket förtjänstfullt, men,
som det sedermera visade sig, alltför litet upp-
skattadt arbete genom att införskaffa noggranna
upplysningar - meddelade i Military notes on the
dutch republics in South Africa - om boerhärar-
nas styrka, organisation och utrustning. A. blef
generalmajor 1898 och af gick ur aktiv tjänst 1901,
hvarefter han var led. i undersökningskommissio-
nen rörande militära och politiska förhållanden
samt medlem af permanenta skiljedomstolen i
Haag. H. J-dt.
*Ardahan intogs under Världskriget af
turkarna 1 jan. 1915, men återtogs af ryssarna redan
3 s. m. Genom freden i Brest-Litovski 3 mars
1918 kom A. med område till Turkiet, som där
våren s. å. kufvade de upproriske armenierna,
men efter vapenstilleståndet i Mudros 30 okt. s. å.
utrymde det, hvarpå genom Versaillesfreden 1919
fredsfördragen i Brest-Litovski formligen förklarades
ogiltiga. A. bildar nu ett distrikt i den med
Sovjet-Ryssland intimt förbundna republiken Georgien
med omkr. 5,600 kvkm. areal och 85,869 inv.
(1915).
E. A-t.
Ardalän. Se A r d i l a n. Suppl.
Ardeal l. Ardealu, rumänska namnet på
Siebenbürgen, som genom freden i Trianon (4 juni
1920) afträddes af Ungern till Rumänien,
omfattar 57,819 kvkm. med 2,685,883 inv., 44 på
1 kvkm.
E. A-t.
Ardeidæ, zool. Se Hägrar.
*Ardennerhästen. Se fig. 4 å pl. II till art.
Hästen.
Ardetta, zool. Se Hägrar, sp. 84.
Ardfheis, namn på Sinn Feins (se d. o.)
politiska partirepresentation.
Ardhamägadhi, ind. språkv. Se M ä g a d h i.
*Ardigò, R., dog (genom själfmord) 15 sept. 1920
i Mantua.
Ardilan (Ardalan), provins i Persien, mellan
Aserbeidjan, i n., och Luristan, i s., omfattande
persiska delen af Kurdistan. Omkr. 64,700 kvkm.
150,000 inv. I inskränkt bemärkelse omfattar A.
endast norra delen af detta område, med
hufvudstaden Senna l. Sihna, medan södra delen, äfven
kallad Kirmanschahan, har staden Kirmanschahan
till hufvudstad. Under Världskriget utkämpades
flera strider mellan turkar och ryssar i A., tills de
senare på order af bolsjevikregeringen utrymde
A. vintern 1917–18.
E. A-t.
Ardis bipunctata, zool. Se S å gst ek l ar.
Ardmore [ā’dmåə], stad i nordamerikanska
staten Oklahoma, i det forna Indianterritoriet, 80
km. n. v. om Sherman på chickasaw- och
choctawindianernas område, vid järnvägarna till Chicago,
S:t Louis, San Francisco och Santa Fé. 14,181
inv. (1920), hvaraf omkr. 1/4 negrer. Trakten
omkring är rik på boskap, spannmål, bomull, olja och
bergasfalt. A. har flera skolor samt drifver liflig
handel. Det grundlades 1887 och blef stad
1898.
E. A-t.
Ardouin-Dumazet [ardoä^-dymasä’], Victor
Eugène, fransk tidningsman, t. 1852 i Vizille
(dep. Isère), medarbetade bl. a. i "Temps" och
"Figaro" samt började 1893 utge ett af Fran-
ska akad. och Geografiska sällskapet prisbelönt
verk, Voyage en France, beräknadt till 22 bd.
Ardoye [ardωa’], stad i belgiska prov.
Väst-Flandern. 6,621 inv. (1920). A. är knutpunkt på
järnvägen Lichtervelde–Thielt och har stora väfverier.
’Ardsjisj. 1. (Rum. Curtea de Arges 1. endast
Arges.} Stad. Af A:s i hufvudarbetet omnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
