- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
315-316

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artilleri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kopparsnidadt trapptorn försedda, vid Tivolitorget
belägna kommunalhuset ("rådhuset"; fig. 4), uppf.
1904; flera bankbyggnader (Värmlands ensk. bank,
Sydsvenska kredit-a.-b. samt Allmänna sparbanken);
stationshuset, tingshuset, posthuset, folkskolehuset
(uppf. 1914), läroverkshuset (uppf. s. å.) och
flickskolan. I omgifningen märkas den af staden
1919 inköpta egendomen Vik i s. ö. och
förstaden Haga i v. Fabriksindustrien är
betydande och räknade 24 arbetsställen med 1,406
arb., 26,162,556 kr. salutillverkningsvärde och
1,453,829 kr. bevillningstaxerad inkomst (1919).
Nyare anläggningar äro A.-b. Arvikaverken, grundl.
1916 med 7,6 mill. kr. aktiekapital, för tillv. af
landtbruksmaskiner och redskap, piano- och orgel-,
möbel-, tapet-, tobaks- och vagnfabrik, den
sistnämnda i sitt slag Sveriges största (se Vagn,
sp. 294). 1915 funnos i A. 81 handtverksidkare
med 127 arb. och 111,750 kr. för bevillning
uppskattad inkomst af handtverksdriften. Antalet
handlande var s. å. 103 med 885,895 kr. bev.-tax.
inkomst. Handelsflottan bestod vid 1919 års slut af
2 ångf. om 178 bruttoton. Antalet ankomna och
afgångna fartyg var s. å. 1,405 om 82,361
nettoton, och i hamnafgifter för fartyg och varor
uppburos 11,543 kr. De till A. införda varorna voro
främst oarbetade trävaror, glas, porslin, kakel och
tegel samt stenkol och de utförda öfvervägande
oarbetade trävaror. Genom järnvägslinjen
Laxå–Charlottenberg står A. i förbindelse med svenska
järnvägsnätet och genom den vid Säffle kanaliserade
Byälfven med Vänern. Ångbåtsförbindelse eger
rum med hamnarna vid Glafsfjorden samt med
Åmål, Vänersborg och Göteborg. I A. utges
"Arvika nyheter", "Arvika tidning" och
"Fryksdalens tidning", hvardera 3 ggr i veckan, samt
veckobladet "Svenska landtmannatidningen". I A. finnas
lasarett samt 1,5 km. n. ö. därom det dit 1912
förlagda Värmlands läns tuberkulossjukhus. Af
undervisningsanstalter märkas 1 realskola, 1
elementarskola för flickor, 1 folkskola och 1 teknisk
yrkesskola. I A. ligger Västra Värmlands
fornminnesförenings museum. – A. omnämnes första gången
1379, och namnet anses betyda "åvikar". 1811
bifölls af K. M:t en petition från ortens invånare
om köpingsrättigheter för A., och 1812 förordnades,
att köpingen skulle kallas Oskarsstad efter
dåv. hertigen af Södermanland, sedermera konung
Oskar I. På grund af felaktigt uttryck i en
förordning af Kommerskollegium 1821, hvari köpingens
namn ändrades till A., har A. oriktigt uppgetts
som stad under åren 1811–21. Det fick
stadsprivilegier (utan egen jurisdiktion) först 1911. S.
väljer jämte Filipstad 4 landstingsmän samt tillhör
vid val af riksdagsmän i Andra kammaren
Värmlands läns västra valkrets, som väljer 4 riksdagsmän.
Stadens vapen (fig. 1), fastställdt jan. 1919,
utgöres af en häst, silfver, på blått fält, beströdt med
12 kugghjul, silfver. – A. landskommun,
socken i Värmlands län, Jösse härad. 18,619 har.
4,249 inv. (1921). En del af socknen med Haga
municipalsamhälle inkorporerades 1 jan. 1921 i
Arvika stad. A. bildar med Älgå och Ny ett
pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt.

E. A–t.

Arvika revir af Bergslagsdistriktet, Värmlands
län, omfattar Nordmarks och Gillbergs härad samt
Jösse härad med undantag af Mangskogs,
Brunskogs och Boda socknar. Reviret, som är indeladt
i 5 bevakningstrakter, omfattade 1920 14,099 har
allmänna skogar, hvaraf 11 kronoparker med en
areal af 6,408 har.

S–r.

Arvillers [arvillär], kommun i franska dep.
Somme, 29 km. s. ö. om Amiens, vid järnvägen
Albert–Montdidier. Omkr. 1,400 inv. Stora
yllefabriker. 28 mars 1918 fördrefvo tyskarna
engelsmännen ur A. och besatte det, men 9 aug. s. å.
återtogs det af fransmän och engelsmän under general
Rawlinson.

E. A–t.

Aryabhata, en af de mest berömde indiske
astronomerna och matematikerna (att skilja från en
yngre Ä., förf. till ett verk Äryabhata-siddhänta),
f. 476 e. Kr. i Pätaliputra (Patna), häfdar bl. a.
jordens rörelse omkring sin egen axel och anger
talet TT = 3,1416; framställer utdragning af
kvadrat- och kubikroten så, som förutsätter väster-
ländskt talsystem, hvilket står i samband med det
sakförhållandet, att den indiska astronomien (och
matematiken) utbildats under tydligt inflytande jif
den grekiska vetenskapen. Araberna känna Ä.
under namnet Ardschabahr (700–800-talen),
och den i Europa som den äldste indiske astronom
betecknade Andubarius torde vara A. – Kern
utgaf 1874 A:s enda bevarade (hufvud)verk, Ärya-
bhattya (Laghv-A), hvaraf 3:e delen, behandlande
matematiken, är of v. af Rodet i "Journal asiatique"
(Ser. 7, tom XIII, 1879). Jfr Kern i inledningen
till hans uppl. af Brhat-samhitä (i "Bibliotheca
indica", 1865), Weber, "Ind. literaturgeschichte",
Thibaut, "Astronomie, astrologie und mathema-
tik" (i Biihlers "Grundriss der indo-arischen
philologie und altertumskunde", III, 9; 1899).

K. F. J.

Arya-samaj ("ariskt förbund" ; attributet "ariskt"
afser att vara värdigare än det mera korrekta
"indiskt" eller "hinduiskt"), ett modernt in-
diskt religionssamfund, stiftadt i Bombay 1875
af Dayanand Sarasvati (1825-83), en
braman från Gujarat. Samfundet är att betrakta
som en sekt på civaitisk grund med reformatoriska
tendenser, men icke i samma riktning som Brähma-
samäj (se d. o.) med anslutning till kristna åskåd-
ningar, hvilka stiftaren häftigt tillbakavisade, utan
tenderande att återupplifva Rigvedas och den äldre
bramanismens kult och lära, men i en form, som
mera skulle öfverensstämma med modern veten-
skap och västerländsk kultur. Dayanand sträfvade
sålunda att i Rigveda intolka moderna vetenskap-
liga upptäckter. Det uppehölls af en tydligt
uttalad nationalistisk tendens, med betonande, att
inderna icke behöfva främmande läromästare. Dess
lärosystem vill vara mera enhetligt-esoteriskt än
åtskilliga andra eklektiska och på sammanjämk-
ningar af andra religiösa åskådningar (främst
kristna) grundade sammanslutningar (t. ex. Brähma-
samäj). Samfundet räknade 1900 of ver 92,000
medlemmar. Det är uppdeladt i 2 sekter: Ghasi,
vegetariska, och Mansi, köttätande. Inträdesåldern
är 18 år. Medlemmarna förutsättas till samfundet
bidraga med l proc. af sina inkomster. - Jfr
Hopkins, "The religions of India" (1895). K. F. J.

Aryl, kem., envärdig bensolradikal 1. aromatisk
kolväterest, t. ex. - C6H5, - C6H4.CH3, motsvarande
alkylradikalerna (se Alkyl) inom den alifatiska serien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free