Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrahan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
Astrahan-Astronomiska unionen
348
manslaget med det af W. W. Astor byggda Wal-
dorf hotel till lyxhotellet Waldorf-Astoria hotel) och
deltog med utmärkelse som öfverstelöjtnant i fält-
tåget på Cuba 1898. Sonen Vincent A. är bl. a.
direktör för Western union telegraph co. och
deltog som marinlöjtnant i Världskriget. V. S-g.
* Astrahan. 1. Guvernementet beräknades 1915
ha 1,427,500 inv., omkr. 6 på l kvkm. Juli 1918
slöts ett fördrag mellan regeringarna i guv. Donska
kosackernas land och A. om ömsesidigt erkännande
af hvartderas autonomi och hjälp till annektering
af andra områden, hvilka af ekonomiska skäl
ansågos nödvändiga. Båda guvernementen skulle
gemensamt bekämpa bolsjevismen inom sina om-
råden och arbeta för bildandet af en rysk förbunds-
stat. - 2. Hufvudstaden A. hade 163,800 inv.
1913. E. A-t.
Astrakamt, kem. Se Magnesiumsalter.
Astrid Sofia Lovisa Tyra, Sveriges
prinsessa, dotter till prins Karl, hertig af Väster-
götland, och hans gemål Ingeborg, föddes 17 nov.
1905.
Astrofobl. Se Ä n g s l a n, sp. 1230.
*Astrograf i den anförda bemärkelsen är nu
föråldrad. Med astrograf förstås numera i regel
en med ledtub och urverk försedd parallaktiskt
uppställd kamera, som är af sedd att upptaga foto-
grafiska bilder af himlakroppar. S. A-f.
* Astronomiska instrument. Det å sp. 292 afbil-
dade universalinstrumentet är konstrueradt af fir-
man Carl Bamberg i Berlin. Underskriften till fig.
å sp. 295 rättas till: Optisk 1. visuell refraktor
(Pulkova). - Af i senare tid konstruerade refrak-
torer märkas särskildt följande: ref raktorn i Pul-
kova (se of van) med 76 cm. öppning (objektivets
genomskärning), Lickobservatoriets på Mount Ha-
milton i Kalifornien (91 cm.), observatoriernas i
Meudon nära Paris (83 cm.), Potsdam (80 cm.)
samt refraktorn i Yerkesobservatoriet i Williams
Bay i Nord-Amerika (102 cm.), hvilken senare är
den största refraktor, som f. n. finns. Den största i
Skandinavien är Uppsalarefraktorn med en öpp-
ning af 36 cm. De största spegelteleskopen finnas
i Mount Wilson-observatoriet i Kalifornien; det ena
har en öppning af 152 cm., det andra, världens
största astronomiska tub, mäter 254 cm. i genom-
skärning.
Om mikrometrarna (sp. 297-298) må följande
tilläggas: Repsolds opersonliga mikro-
meter skiljer sig från en vanlig filarmikrometer
blott därigenom, att skrufven, med hvilken den
rörliga tråden föres fram i synfältet, är försedd
med en trumma, på hvilken finns anbragt ett antal
elektriska kontaktställen. Härigenom slutes vid
skrufvens vridning med bestämda mellantider en
elektrisk ström, och tidsregistrering kan med hjälp
af kronograf erhållas för vissa bestämda lägen af
tråden i synfältet. Apparaten anvätnds i förening
med kronograf vid de flesta passageinstrument.
Vid passageobservationer med Repsolds opersonliga
mikrometer nedbringas personliga felet (se Per-
sonlig ekvation) väsentligt. Däraf namnet.
- Bland nyare fotometrar (sp. 299) märkes
särskildt en af prof. Rosenberg (Tübingen) och prof.
Gutnick (Neu Babelsberg) använd fotoelektrisk appa-
rat för mätning af stjärnornas ljusstyrka. Appara-
ten, som används i förbindelse med en refraktor,
grundar sig på den fotoelektriska effekt, som upp-
står vid ljusets inverkan på vissa metaller. Den
fotoelektriska effekten består däri, att negativa
elektroner af skilj as från metallen. Antalet af skilda
elektroner är proportionellt mot det infallande
ljusets intensitet och kan mätas medelst elektro-
meter. Apparatens hufvuddelar äro den fotoelek-
triska cellen med katod af en alkalisk metall
(natrium, cæsium o. s. v.) och anod af platina,
elektrometer med kikare och skala samt elektriskt
batteri med motstånd. Med hjälp af denna foto-
elektriska apparat ha prof, Gutnick och d:r Prager
utfört en stor mängd ljusstyrkebestämningar för
stjärnor och därvid lyckats påvisa Ijusvariaticner,
uppgående till blott några hundradels storleksklass.
Vid denna nya metod når man omkr. 10 ggr så stor
noggrannhet som vid de visuella och fotografiska
metoderna. - Af objektivprismor (se sp.
299) användas numera sådana icke blott med små,
utan äfven med stora brytande vinklar. Objektiv-
prisman tills, med den kamera, på hvilken den
är anbragt, kallas stundom prismakamera.
- Om instrumentet spektroheliograf se
d. o. S. A-f.
’Astronomiska sällskapet (Die astronomische
gesellschaft). Astronomkongresserna in-
ställdes i följd af Världskriget. Men 24-27 aug.
1921 hölls en sådan i Potsdam, besökt af 130
forskare från 14 nationer, och utgjorde det första
försöket efter kriget att återknyta de vetenskapliga
förbindelserna folken emellan. Centralanstalten för
telegrafiska meddelanden inom den astronomiska
världen, som 1914 flyttades från Kiel till Köpen-
hamn, där den stod under svenskon prof. E. Ström-
grens ledning, hade emellertid kunnat arbeta utan
afbrott för en enda dag. Af sällskapets stora verk
om de föränderliga stjärnornas katalogisering ut-
kom 3:e (sista) bandet i slutet af 1921.
Astronomiska sällskapet, Svenska, stiftades
hösten 1919 i Stockholm, utgör en sammanslutning
af den astronomiska vetenskapens utöfvare och vän-
ner i Sverige och har till mål att främja den astro-
nomiska forskningen. I detta syfte anordnar säll-
skapet sammankomster med föredrag eller förevis-
ningar, utger uppsatser af vetenskapligt och popu-
lärt innehåll samt söker i öfrigt stödja dem, som
egna sig åt astronomiska studier och forskningar,
icke minst amatörastronomerna. Styrelsen, som be-
står af 10 personer, inväljer led. i sällskapet, som
f. n. (1922) räknar 350 ledamöter. Sällskapet kallas
till sammanträden i Stockholm minst 6 ggr årligen.
Dess publikation, "Populär astronomisk tidskrift",
utges med 4 häften om året sedan 1920, under
redaktion af Sv. Arrhenius, K. Bohlin, N. V. E.
Nordenmark och H. v. Zeipel.
Astronomiska unionen, Internationella,
sorterar under Internationella vetenskapliga rådet
(Conseil international de recherches}, som konstitue-
rades i Bruxelles 18-28 juli 1919 och har till upp-
gift att underlätta förbindelserna mellan olika län-
ders astronomer i fall, då internationella astronomi-
ska undersökningar afses, och att gynna astronomiens
studium i samtliga dess grenar. För hvarje till
unionen biträdande land inrättas en nationalkom-
mitté. Denna kan bildas på initiativ antingen af
landets vetenskapliga akademi, dess vetenskapliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
