Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Atoxyl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
359 Atoxyl–Atterberg 360
ovanlig), miner., ett gulbrunt till rödbrunt reguljärt
mineral, förekommande i oktaedriska kristaller,
till sin kemiska- sammansättning kalkantimonat,
Ca2 Sb2 O7, med någon inblandning af järnoxidul
och manganoxidul; dess hårdhet är 5,5–6 och
dess eg. v. omkr. 5. Mineralet är först funnet vid
Långban i Värmland bland denna fyndorts rika
skatt på egendomliga mineral och sedan i Minas
geraes i Brasilien, på sistnämnda ställe i samband
med manganmalnier.
K. A. G.
Atoxyl, kem. o. med., natriumsalt af para-
amino-fenylarsinsyra, NH2 . C6H4 . As O ,OH)2, som
bildas vid upphettning af anilinarsenat, G6H5 . NH2.
H3 As 04. Atoxyl används som verksamt medel mot
trypanosomsjukdomar (se Trypanosomiasis
samt Sömnsjuka). För samma ändamål
används äfven en acetylförening atoxyl, under namn
af arsacetin, C2 H3 03 . NH . C6 H4 As O \Q^ .
Atoxyls verksamhet vid andra sjukdomar, t. ex.
syfilis, är omtvistad. K. A. V-g.
A’trax, fornstad i tessaliska landskapet Pelas-
giotis, omkr. 8 km. v. om Larissa, vid floden
Peneios, måhända den nuv. orten Alifaka, känd
för sin mycket använda marmor, grön med hvita
fläckar. J- C.
Atreml (af nekande a och tre’mer e, darra), ett
af Neftel beskrifvet sjukdomstillstånd, vid hvilket
den sjuke ej kan lämna sängen på grund däraf, att
stående, gående och sittande vålla ångest och sto-
ringar i allmänbefinnandet. Sannolikt inrymmes
detta tillstånd i den af Möbius beskrifna sjukdoms-
komplexen akinesia alg era, hvilken räknas som en
egendomlig symtomkomplex inom neuros-(hysteri-)
sjukdomarna. I. H.
*Atreptisk. Om kroppen icke lämnar tjänliga
växtämnen åt en sjukdomsalstrare, så att den icke
kan föröka sig, säges atreptisk immuni-
tet ega rum. G. Wrgn.
Atreus’ skattkammare. Se Kupol gr af
med fig.
*Atrofi. Om atrofi i synnerven (atrophia nervi
optici) se ögonsjukdomar, sp. 75.
*Atropln. Denna alkaloids kemiska konstitution
har blifvit utredd af Willstätter. Atropin spaltas
vid inverkan af alkalier i tropasyra och basen
tropin och är därför att anse som en esterartad
förening af dessa ämnen. Tropin, som är mycket
nära besläktad med den i alkaloiden kokain (se
d. o.) ingående basen e k g o n i n, har enligt Will-
stätter följande konstitution:
H2 C––––-CH– CH.
j NCH,
H2C––––-CH-
CHOH
-CH2
K. A. V-g.
A’tropis, löt. Se P u c c i n el l i a. Suppl.
Artsuta 1. Atsuda, stad i mellersta delen af
japanska ön Hondo, 7 km. s. om Nagoya, vid
innersta hörnet af Ovari- 1. Miaurabukten. Omkr.
25,000 inv. Där finns ett berömdt shintotempel
från 600-talet, där det heliga svärdet, en af de
tre kejsarregalierna, förvaras. Storartad, nyanlagd
hamn. E. A-t.
Att., mus., förk. för Åttacca (se d. o.).
* Attaché. Om antagning af attachéer se Utri-
kesdepartementets antagningskom-
mission. Om pressattaché se d. o.
Suppl. Utom attachéer i Utrikesdepartementet
finnas äfven handelsattachéer, marin-
attachéer och militärattachéer (se
dessa ord) samt socialattachéer (f. n. i
Berlin, London och Paris) med uppgift att biträda
beskickningarna närmast med göromål af social-
politisk art (följa den sociala lagstiftningen m. m. i
utlandet, biträda vid bevakandet af svenska med-
borgares intressen i främmande länder m. m.).
Attaché är titel äfven för e. o. tjänsteman vid
vissa generalkonsulat och konsulat. Fackatta-
ché, genom statens försorg eller dess medverkan
utsänd, ur de speciella fackmännens egen krets
tagen, särskild yrkesexpert för viktigare varubranssh,
lydande under Utrikesdep. och sorterande under
vederbörande beskickning (generalkonsul). Förslag
till anställande af fackattachéer framlades 1922.
A’ttacus, zool., A. atlas, A. cynthia, A. Ed-
wardsii och A. ricini. Se Påfågelspinnar e.
*Attenhofer, Karl, dog 22 maj 1914 i Ziirich.
*Atterberg. 1. A. M. A. dog 4 april 1916 i Kal-
mar. Han utförde med vetenskaplig skärpa och nog-
grannhet en mängd värdefulla undersökningar inom
många kemiska och i
sammanhang med jord-
bruket stående områ-
den. Bland hans ke-
miska arbeten märkes
upptäckten (1877) af
terpenen sylvestren (se
Terpener). Hans för-
nämsta arbeten äro de,
som behandla den meka-
niska jordanalysen samt
jordarternas konsistens
och klassifikation, hvar-
om han skrifvit ett
stort antal afhandlin-
gar i Landtbruksakad :s
"Handlingar", "Svensk kemisk tidskr." och
"Geologiska föreningens förhandlingar", där 1912
en sammanfattning, Studier of ver jordslagen, läm-
nades. På grund af dessa, äfven i utlandet mycket
uppmärksammade, arbeten blef A. på internatio-
nella agrogeologkongressen i Stockholm 1910 utsedd
till ordf. i den permanenta kommissionen för meka-
nisk jordanalys. Och på kongressen i Berlin 1913
hade han tillfredsställelsen att se sina principer
för jordarternas klassifikation samt sina metoder
för mekanisk jordanalys antagas till internatio-
nellt bruk. Då Landtbruksakad., af hvilken han
sedan 1900 var led., 1913 firade sin ICO-årsdag,
erhöll A. för sin insats på ifrågavarande om-
råden akadrs stora guldmedalj. Nekrolog af S.
Johansson i "Geologiska föreningens förhandlin-
gar", 1916.
2. Kurt Magnus A., den föregåendes bror-
son, tonsättare, f. 12 dec. 1887 i Göteborg, blef stu-
dent 1907, utgick 1911 från Tekniska högskolan som
civilingenjör och är sedan 1912 ingenjör vid
Patent- och registreringsverket. Vid sidan däraf
har han med kraft egnat sig åt tonkonsten. Uinder
skolåldern eggad därtill af Göteborgs orkesterför-
enings konserter, förvärfvade han hufvudsakligen
på autodidaktisk väg omfattande kunskaper i mö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
