- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
373-374

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Augustanaseminariet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

373

Aulestad-Aurelius

374

Tro och dogm (1920) ooh Våra tankar om Kristus
(1921.) Lifligt kyrkomusikaliskt intresserad, har A.
gjort en mängd inlägg i diskussionen om den nya
psalm- och koralboken. Allmänt uppskattad är
den af A. komponerade melodien till J. A. Ek-
lunds psalm "Fädernas kyrka". E. M. R.
Aulestad, gård i östre Gausdal, Gudbrands-
dalen, Norge, som 1874 inköptes af Björnstjerne
Björnson och där han hade sitt hem till sin död.
Se bild i art. Björnson, sp. 591-592.

Au^ie-a^a, stad och fästning i ryska prov. Sir-
Darja, n. om Tian-schan, vid en projekterad järn-
väg Taschkend-Omsk samt floden Talas, 240 km.
n. ö. om Taschkend. Omkr. 12,COO inv., mest
kirgiser. Berömda fruktträdgårdar. Stora häst-
òch boskapsmarknader.

*Aulin. - 2. Valborg A. flyttade 1903 till
Örebro och utöfvar där verksamhet som musik-
lärarinna. - 3. Tor Bernhard Vilhelm
A. gaf konserter 1909-05 med Svenska musiker-
föreningens (se d. o.) af
honom bildade orkester
och va.r 1902-09 di-
rigent för dem nystif-
tada Konsertföreningen
(sa d. o.), blef där-
jämte 1907 ledare af
Dramatiska teaterns or-
kester samt Sydsven-
ska filharmoniska för-
eningen (se d. o.) och
var 1909-11 dirigent
hos Göteborgs orkester-
förening och filharmo-
niska sällskap. Död l
mars 1914 på Saltsjö-
baden. Viljekraft, initiativrikedom, kringsynthet
och brinnande nit för konsten utmärkte honom.
Som konserterande violinist stod han snart sagdt
främst i landet genom föredragets själ och inten-
sitet. Han intog f. ö. en framskjuten och enande
ställning inom Nordens musiklif. Som orkester-
dirigent verkade han ansenligt uppfostrande på
allmänhetens smak, och icke minst omhuldade han
den svenska musiken. A u l i n s k a (stråk-)
kvartetten med honom som primarie vardt en
kulturfaktor af betydelse för hela landet, och
under ett kvartsekel höll den kammarmusikens fana
högt, trots alla hinder, samt vann berömmelse
af ven i grannländerna och Tyskland. Hans ton-
sättningar ega romantisk känsla och sund natur-
lighet. Främst har 3:e violinkonsertem (i c moll)
slagit igenom. Vidare märkas orkestersviten ur
musiken till "Mäster Olof", svenska danser för
orkester och rätt många sånger vid piano. Han
skrei äfven en violinskola m. m. E. F-t.

Aulin, Fredrik Rutger, af en annan släkt
än de of van nämnda, botanist, f. 19 nov. 1841 i
Öfver-Selö (Selaön), blef filos. doktor i Uppsala
1872, kollega (sedermera adjunkt) vid Maria läro-
verk (sedermera Södra latinläroverket) i Stockholm
och pensionerades 1906. Fr. o. m. detta år ar-
betar han som frivilligt biträde vid Riksmuseets
botaniska af delning. För denna långvariga, för-
tjänstfulla verksamhet erhöll A. 1910 Vet. akad:s
äldre Linné-medalj i guld och af K. M:t medaljen

"Illis quorum" 1921. Bland A:s botaniska skrifter
märkes särskildt Anteckningar till Sveriges adven-
tivflora (1914). C. Lmn.

Aulne [ån] 1. Au n e, kustflod i franska dep.
Finistère, upprinner nära Callac och utfaller i
Rade de Brest af Atlanten. Tills, med bifloden
Hyère 122 km. lång, hvaraf 32 km. segelbara för
större fartyg. E. A-t.

Aumont [åmå^], Arthur, dansk teaterhisto-
riker, f. 1860 i Köpenhamn, d. där 1917, var
tidningsman och utgaf dels Dansk teater-aarbog
(1892 ff.) i flera år, dels, tills, med E. Gollin,
det synnerligen rikhaltiga Det danske national-
teater 1748-i889 (5 dir, 1896-1900). R-n B.

Au naturel [å natyrä’1], fr., i naturligt tillstånd,
efter naturen; kokk., utan tillsats eller sås.

Au niveau [å nivå], fr., i jämnhöjd, jämngod.

Aura, förut Brunkala kapell, socken i
Åbo och Björneborgs län, Finland, delad mellan
Masku och Loimijoki domsagor, Masku härad.
Pastorat af 3:e kl. under Åbo domprosten. 58
kvkm. 1,903 inv. (1919), finsktalande. O. B-n.

Aura, en af Möre fylkes (f. d. Romsdals^amts) vat-
tenrikaste floder, Norge, kommer från den 7,6 kvkm.
stora A urs jo n, 830 m. ö. h., nedanför Snehætta,
faller ut i den 23,5 kvkm. stora sjön Eikisdalsvand,
som har sitt utlopp i Eirisfjorden, en gren af
Romsdalsfjorden. Flodområdesareal 1,065 kvkm.
Fallhöjden mellan Aursjön och Eikisdalsvand är
795 m., hvilket i utnyttjadt tillstånd motsvarar
156,030 hkr. Sedan koncession därtill lämnats 22
dec. 1913, håller floden på att utbyggas. Samma
bolag, Aura aktieselskap, stiftadt 4 juni 1910 (med
ett kapital af l,s mill. kr.), som erhållit koncessio-
nen, utbygger äfven i A:s biflod Mardöla (som med
806 m. fallhöjd beräknas ge 40,000 turbinhkr) och
i den i ininersta delen af Sundalsfjord utfallande
Lilledalselven (där f. n. äro under utbyggnad
91,700 turbinhkr). K. G. G. M. H.

Aura aktieselskap. Se Aura, flod. Suppl.

*Auramin. Se vidare Pyoktanin.

Aure, härad och socken i Möre fylke (f. d. Roms-
dals amt), n. ö. om Kristiansund, Norge. 349,48
kvkm. 2,319 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske
äro hufvudnäringar. K. G. G.

Aurelianska muren. Se pl. III, fig. 5 till art.
Rom.

*Aurelius, Ægidius Matthiæ, f. i Stock-
holm, son till guldsmeden Matts Eriksson (däraf
tillnamnet, af lat. aVrwm, guld), dog 1648. Han
blef 1618 stadssyndicus och 1633 rådman. Om
hans lefnadsöden och skrifter se "Sv. biogr. lex.",
d. II (1920).

Aurelius, Sven Erik, teolog, f. 12 maj 1874
i Åsbo, Östergötlands län, blef student 1892, filos.
kandidat 1894, teol. licentiat 1905 och docent i
exegetik 1907, allt vid Uppsala universitet, och
sistnämnda år prästvigdes han. 1910 företog A. en
orientresa för studier vid tyska arkeologiska insti-
tutet i Jerusalem. 1912 utnämndes han till pro-
fessor i exegetik vid Lunds universitet och blef
s. å. där promoverad till teol. doktor. På exegeti-
kens område har A. fullföljt de traditioner, som
inaugurerats genom Fr. Buhl och E. Stave. Bland
hans utgifna skrifter märkas Föreställningar i Israel
om de döda och tillståndet efter döden (docentafh.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:38 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcn/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free